Effekten av rökning gällande kardiovaskulära sjukdomar

Rökning är ett livsstilsval som anses skadligt för hälsan. Precis som om man äter för mycket, dricker mycket alkohol eller inte tränar kan man förkorta sin livslängd om man röker; rökning är enligt vissa uppskattningar det farligaste livsstilsval man kan göra1. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakar tobaksrökning årligen 6 miljoner dödsfall globalt1.

Rökning är skadligt för hälsan då det påverkar inte bara lungorna utan även kroppens kardiovaskulära system. Cirka 35-40 % av de dödsfall som är relaterade till rökning beror på kardiovaskulära sjukdomar2.

Tobaksrök och effekterna på hälsan

Tobaksrök har olika sammansättning. Rök som inhaleras direkt från cigaretten utgör huvudströmmen, medan den rök som kommer från cigarettens glödande ände betecknas som en biström. Biströmmen, som utgör majoriteten av den rök som inhaleras under passiv rökning, innehåller fler toxiska gaser än huvudströmmen.

Olika komponenter i tobaken har skilda effekter på vår hälsa. De huvudsakliga komponenterna i tobaksrök är kolmonoxid, acetaldehyd, formaldehyd, akrolein, kväveoxider och koldioxid. I synnerhet kolmonoxid och nikotin är bägge kopplade till ischemi och kardiovaskulära sjukdomar.

Kolmonoxid

Kolmonoxid är en giftig gas som kan döda i tillräckligt höga koncentrationer. Tidigare ansågs kolmonoxiden i tobaksröken ligga bakom de kardiovaskulära problem som förekommer hos rökare, såsom blodproppar (tromboser), åderförkalkning (ateroskleros) och förtjockning av artärväggarna (plackbildning).

Studier av friska personer har dock visat att de doser av kolmonoxid som upptas genom rökning inte är tillräckliga för att förorsaka dessa problem. Om däremot någon som redan har en kranskärlssjukdom utsätts för kolmonoxid kan detta orsaka allvarliga problem. Dessa inkluderar oregelbunden hjärtrytm som kan förorsaka en minskning av blodtillförseln under ansträngning, så kallad belastningsinducerad ischemi. Ischemi innebär en inskränkning i blodtillförseln till vävnaderna - vilket cellerna behöver för att överleva.

Kolmonoxid är inte den enda kemiska substansen i tobaksrök som kan förorsaka ischemisk hjärtsjukdom.

Nikotin

Nikotin, som utgör en stor del av tjärfraktionen i cigarettrök, förorsakar också ischemi. Det stimulerar utsöndringen av olika hormoner, som till exempel adrenalin och noradrenalin. Detta leder till ökad hjärtfrekvens, ventrikulära sammandragningar och förhöjt blodtryck hos rökare.

“Till följd av detta förhöjda hjärtarbete och den minskade tillgången till syre beroende på förekomsten av kolmonoxid i röken, utvidgas kransartärerna med upp till 40 % för att öka blodflödet," konstaterade Kitami och Ali3.

Trots detta ökade blodflöde är det inte tillräckligt med blod som når vävnaderna. Det här innebär att rökare alltid befinner sig i ett tillstånd av hjärtrelaterad ischemi, som ökar sannolikheten att rökarna kan uppleva kärlkramp (angina).

Att välja att sluta

Rökning är ett livsstilsval. När man slutar röka kan blodtrycket sjunka och blodfettsprofilen förbättras, vilket leder till att risken för hjärt- kärlsjukdom minskar. Oavsett hur länge man har rökt kommer det alltid att innebära positiva effekter att sluta. Även familjemedlemmarna, som kanske utsätts för passiv rökning, kommer att påverkas positivt.