Kvinnohälsa: Vanliga sjukdomar och vikten av goda levnadsvanor

Övervikt och dess påverkan på biologin

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem i hela samhället. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten lider nära hälften av alla svenskar idag av övervikt, och andelen med kraftig fetma ökar snabbt.

För kvinnor innebär övervikt inte bara en ökad risk för traditionella folksjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Den extra fettvävnaden kan också rubba den finkänsliga hormonbalansen, vilket har en dokumenterat negativ påverkan på fertiliteten. Dessutom utgör övervikt en betydande fysiologisk riskfaktor både under en graviditet och vid själva förlossningen.

Fertilitetsproblem och vägen till graviditet

Ungefär vart femte par i Sverige upplever någon form av svårighet med att få barn. Det många inte känner till är att de levnadsvanor som skyddar mot våra vanligaste folksjukdomar, även är av största vikt för den reproduktiva hälsan.

Faktorer som kost, rökning, fysisk inaktivitet och stress påverkar i allra högsta grad möjligheten att bli gravid. Att medvetet justera sina levnadsvanor åt ett mer hälsosamt håll kan öka chanserna till en naturlig graviditet, och minimerar samtidigt riskerna för komplikationer för både mamman och barnet framöver. Ofrivillig barnlöshet bör dock alltid utredas grundligt av medicinsk personal för att utesluta bakomliggande fysiologiska orsaker.

Efter förlossningen: Fysiska och psykiska utmaningar

Att bära och föda ett barn innebär en massiv fysiologisk och mental omställning.

Förlossningsskador

Sverige ligger tyvärr högt i den europeiska statistiken gällande förlossningsskador vid vaginala förlossningar. En uppmärksammad undersökning från Sahlgrenska akademin visade att hälften av de kvinnor som fött vaginalt led av svåra komplikationer upp till tjugo år efter förlossningen, ofta på grund av bristande eftervård. Besvär som smärtor, inkontinens och svårigheter att hålla avföringen kräver alltid professionell och sakkunnig rehabilitering från vården.

Förlossningsdepression

Den dramatiska hormonella dippen efter en förlossning påverkar alla kvinnor, men för vissa utlöser den en djup förlossningsdepression. Denna infaller oftast under barnets första två till tre månader, men kan uppträda när som helst under det första året. Orsakerna är komplexa, men risken är förhöjd om kvinnan har lidit av nedstämdhet, svår PMS eller bipolär sjukdom tidigare. Symtom som djup nedstämdhet, kraftig ångest, en känsla av värdelöshet och extrema sömnproblem är starka varningssignaler. Det är mycket viktigt att söka vård vid dessa symtom, då effektiv behandling med terapi och läkemedel finns att tillgå.

PMS och PMDS – när hormonerna styr vardagen

Dagarna före menstruation upplever omkring 30 procent av alla fertila kvinnor PMS (premenstruella störningar). Detta yttrar sig ofta som en svullnadskänsla i kroppen, irritabilitet och nedstämdhet, vilket försvinner kort efter att mensen har börjat.

En mindre grupp, cirka 3 till 5 procent, lider av den betydligt svårare formen PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Här är besvären så pass kraftiga att de påverkar kvinnans relationer, arbetsliv och sociala funktion. Ångest, uttalade koncentrationssvårigheter och sömnstörningar är vanligt. Orsaken tros vara en extrem känslighet i hjärnan för de naturliga svängningarna av hormonet progesteron. Behandling kan innefatta specifika läkemedel, p-piller och ibland antidepressiva (SSRI). Forskning visar att även goda levnadsvanor, med regelbunden motion och bra kost, har en lindrande effekt på besvären.

Sköldkörtelfunktion – kroppens gas och broms

Sköldkörteln styr hela kroppens ämnesomsättning. Hos kvinnor är en underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) relativt vanligt. När körteln inte producerar tillräckligt med hormoner (tyroxin och trijodtyronin) slår kroppens system av på takten.

Detta leder till en rad tydliga fysiologiska symtom: en förlamande trötthet, extrem frusenhet, muskelsvaghet, torr hud, förstoppning, oförklarlig viktökning och ofta en djup nedstämdhet. En svag sköldkörtelfunktion kan också försvåra möjligheten att bli gravid. Genom blodprov kan en läkare upptäcka bristen, och tillståndet behandlas framgångsrikt, om än oftast livslångt, med hormonersättande läkemedel.

Menopaus och övergångsålder

Menopaus definieras medicinskt som den tidpunkt då en kvinna inte har haft någon menstruation på tolv månader. Åren före denna tidpunkt, klimakteriet eller övergångsåldern, kan pågå i upp till tio år och medföra stora fysiologiska förändringar när äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron sjunker.

Många drabbas av värmevallningar, torra slemhinnor, ledvärk, sömnproblem och viktökning. Även det mentala måendet påverkas ofta med nedstämdhet och en känsla av apati. För kvinnor med mycket svåra besvär är medicinsk hormonbehandling (östrogen) ofta den mest effektiva lösningen. Behandlingen måste dock alltid utvärderas individuellt av en läkare.

Stress och det långsiktiga åldrandet

Ett sista, men ack så viktigt, kapitel i kvinnohälsan är stress. Eftersom kvinnor ofta bär ett dubbelt ansvar för lönearbete och hemmet (det så kallade "tredje skiftet"), är de överrepresenterade i statistiken för stressrelaterade sjukdomar. Långvarig stress påverkar allt från hjärthälsa till sexlust, och studier (bland annat Kvinnoundersökningen i Göteborg) har visat att hög stress kan öka risken för att senare i livet utveckla demens.

När vi blir äldre, och östrogennivåerna sjunker efter menopausen, försvinner också en del av kroppens naturliga skydd mot benskörhet och hjärt-kärlsjukdom. Här blir dina levnadsvanor din starkaste sköld. Att investera i daglig rörelse, äta näringsrikt och säkerställa rätt nivåer av viktiga näringsämnen, som exempelvis vitamin D, minskar risken för åldersrelaterade sjukdomar avsevärt. Tillsammans med ett starkt socialt nätverk lägger detta grunden för en friskare och starkare ålderdom.

Vanliga frågor om kvinnohälsa

Kan levnadsvanor verkligen påverka PMS och klimakteriebesvär?

Ja, i hög grad. Även om levnadsvanor inte botar den fysiologiska hormonförändringen, kan regelbunden konditionsträning, stabil blodsockernivå och god sömn minska intensiteten av symtom som humörsvängningar, vallningar och svullnad.

Vilka blodprov är viktigast för kvinnor att ha koll på?

Förutom generella markörer som järn, blodsocker och vitamin D (som ofta orsakar trötthet vid brist), är det för kvinnor särskilt viktigt att regelbundet kontrollera sköldkörtelns funktion (TSH, T4), då underfunktion är mycket vanligt och kraftigt påverkar välmåendet.

Vad är skillnaden på PMS och PMDS?

PMS (premenstruellt syndrom) ger milda till måttliga fysiska och mentala besvär inför mens. PMDS är en betydligt allvarligare, psykiatrisk diagnos där symtomen (som extrem ångest, ilska och uttalade koncentrationssvårigheter) är så starka att de funktionsnedsätter kvinnan i hennes vardag.

Hur påverkar övervikt mina chanser att bli gravid?

Fettvävnad fungerar som ett eget endokrint (hormonproducerande) organ. En stor mängd fettvävnad kan rubba balansen av östrogen och insulin i kroppen, vilket i sin tur kan störa ägglossningen och minska chanserna till befruktning.

Är det normalt att känna extrem trötthet flera månader efter en förlossning?

Trötthet på grund av sömnbrist är normalt, men extrem utmattning, håglöshet eller känslor av ångest är viktiga varningssignaler. Det kan bero på en fysiologisk brist (som lågt järn eller en påverkad sköldkörtel efter graviditeten), eller vara ett tidigt tecken på en förlossningsdepression. Sök alltid vård för att utreda orsaken.