Varför går jag upp i vikt? Vanliga orsaker bortom kost och motion

När viktuppgång inte går att förklara med levnadsvanor

Det finns flera orsaker till att man går upp i vikt och det kan vara svårt att förstå varför man har gått upp i vikt. Många upplever en viktuppgång trots att de äter ungefär som tidigare och inte upplever någon större förändring i sin livsstil. För andra känns det som att kroppen plötsligt svarar sämre på träning och kostjusteringar som tidigare fungerade. Det kan skapa frustration, skuld och en känsla av att ha tappat kontrollen över sin kropp.

Vissa sjukdomar kan ligga bakom viktuppgång och ibland är det svårt att identifiera orsaken. Sanningen är att viktuppgång sällan har en enda orsak. Kroppsvikten regleras av ett komplext samspel mellan flera faktorer som hormoner, nervsystem, ämnesomsättning, tarmfunktion och psykologiska faktorer. När någon del i detta system rubbas kan kroppen börja lagra mer energi – även utan tydliga förändringar i kaloriintag. Oförklarlig viktuppgång kan bero på rubbningar i hormoner, stress, sömnbrist, läkemedel eller att kroppen binder vätska. Vissa sjukdomar, såsom hypotyreos, metabolt syndrom, PCOS, depression och utmattningssyndrom, kan också vara kopplade till oförklarlig viktuppgång.

Hormoner – kroppens viktreglerande signaler

Hormoner spelar en central roll i hur kroppen hanterar hunger, mättnad och fettinlagring. Sköldkörtelhormoner  styr ämnesomsättningen, och vid underfunktion (hypotyreos) kan kroppen förbränna mindre energi i vila. Detta kan leda till gradvis viktuppgång, ofta i kombination med trötthet, frusenhet och nedstämdhet. Vissa sjukdomar kan påverka hormonbalansen och därmed kroppsvikten, till exempel hormonella förändringar, psykiska hälsotillstånd och sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen.

Även könshormoner påverkar vikten. Hos kvinnor kan förklimakteriet och klimakteriet innebära förändringar i fettfördelning och ökad benägenhet att lagra fett, särskilt runt magen. Vid tillstånd som PCOS är insulinresistens och hormonell obalans vanliga bidragande faktorer. Hormonella förändringar kan också påverka aptit och energiförbrukning, särskilt hos äldre vuxna.

Stresshormonet kortisol påverkar också kroppsvikten. Vid långvarig stress kan kortisolnivåerna bli kroniskt förhöjda, vilket stimulerar fettinlagring – särskilt i bukområdet – och ökar sötsug. Stress och sömnbrist påverkar dessutom hungerhormonerna leptin och ghrelin, vilket kan ge upphov till ökad aptit och minskad energiförbrukning.

Blodsocker och insulin – ofta den dolda faktorn

Insulin är ett hormon som hjälper cellerna att ta upp socker från blodet. När kroppen blir mindre känslig för insulin, så kallad insulinresistens, krävs högre insulinnivåer för att hålla blodsockret stabilt. Insulin är samtidigt ett fettinlagrande hormon.

Vid insulinresistens har kroppen svårt att reglera blodsockernivåerna, vilket kan orsaka fettinlagring och viktuppgång.

Detta innebär att personer med insulinresistens ofta lagrar fett lättare, även vid relativt måttligt kaloriintag. Insulinresistens kan utvecklas gradvis och förekommer även hos personer med normal vikt. Stress, sömnbrist, genetiska faktorer och hormonella tillstånd kan bidra till utvecklingen.

Sömnbrist och rubbad dygnsrytm

Att sova lite kan påverka kroppens hormonbalans negativt. Stress och sömnbrist påverkar dessutom hungerhormonerna leptin och ghrelin, vilket kan ge upphov till ökad aptit.

Sömn är avgörande för kroppens hormonbalans. Vid sömnbrist påverkas hormoner som leptin och ghrelin, vilka styr hunger och mättnad. Kort sömn kan därför leda till ökad aptit, särskilt för energirik mat, samtidigt som kroppens förmåga att reglera blodsocker försämras.

En rubbad dygnsrytm kan också påverka kortisolnivåerna och därmed bidra till viktuppgång över tid. Detta gäller särskilt vid långvarig stress, skiftarbete eller oregelbundna sömntider.

Stress, psykisk belastning och vikt

Stress påverkar inte bara hormoner, utan även beteenden. Vid psykisk belastning förändras ofta ätmönster, rörelsemönster och återhämtning. Men även utan förändrade vanor kan stress i sig påverka kroppens energibalans.

Långvarig stress kan leda till låggradig inflammation, vilket i sin tur påverkar insulinets funktion och ämnesomsättningen. Detta är en av anledningarna till att viktuppgång ibland sker parallellt med utmattning eller långvarig psykisk belastning.

Näringsbrist – paradoxalt men vanligt

Det kan låta motsägelsefullt, men näringsbrist kan bidra till viktuppgång. Brist på exempelvis järn, B12, D-vitamin eller magnesium kan leda till trötthet och minskad fysisk aktivitet. Samtidigt kan brist påverka hormonbalansen och stressystemet.

När kroppen saknar viktiga näringsämnen kan den också signalera hunger trots att du får i dig tillräckligt med kalorier, vilket leder till ökat småätande.

Tarm, inflammation och metabolism

Tarmfloran spelar en viktig roll i hur kroppen hanterar energi. Obalans i tarmfloran har kopplats till både inflammation och förändrad ämnesomsättning. Låggradig inflammation kan göra cellerna mindre känsliga för insulin och därmed underlätta viktuppgång.

Olika inflammatoriska tillstånd och olika faktorer kan påverka metabolismen och därmed bidra till att man går upp i vikt. Även kroniska inflammatoriska tillstånd kan påverka vikten, både genom hormonella förändringar och genom påverkan på energinivåer.

Läkemedelsrelaterad viktuppgång

Läkemedelsrelaterad viktuppgång är en vanlig men ofta förbisedd orsak till att många går upp i vikt. Vissa läkemedel, som antidepressiva, kortisonpreparat och vissa mediciner mot epilepsi eller psykisk ohälsa, kan påverka både aptiten och kroppens ämnesomsättning. Det gör att kroppen kan börja lagra mer fett, även om du inte äter mer än tidigare. För vissa personer kan detta leda till en märkbar viktuppgång på kort tid.

Om du märker att vikten ökar efter att du börjat med ett nytt läkemedel är det viktigt att ta upp det med din läkare. Genom att diskutera eventuella biverkningar kan du och din läkare tillsammans hitta lösningar, till exempel genom att justera dosen, byta läkemedel eller kombinera med andra behandlingsformer. På så sätt kan du minska risken för läkemedelsrelaterad viktuppgång och samtidigt få den behandling du behöver. Kom ihåg att aldrig sluta med ett läkemedel på egen hand utan att först rådgöra med vården.

Genetisk viktuppgång

Att gå upp i vikt kan ibland bero på faktorer som ligger utanför vår kontroll, som genetiken. Vissa personer har en ärftlig benägenhet att lagra mer fett eller har en ämnesomsättning som gör det lättare att gå upp i vikt. Genetiska skillnader kan också påverka hur kroppen reglerar hunger, mättnad och hur effektivt den förbränner energi.

Det betyder dock inte att vikten är helt förutbestämd. Även om vissa har en högre risk för viktuppgång på grund av sina gener, spelar livsstilsval som fysisk aktivitet och kost också en stor roll. Genom att vara medveten om din genetiska predisposition kan du göra aktiva val för att minska risken för att gå upp i vikt. Regelbunden rörelse, balanserad mat och goda sömnvanor kan hjälpa dig att hålla vikten i schack, även om du har en ärftlig tendens till viktuppgång.

Åldersrelaterad viktuppgång

Många märker att det blir svårare att gå ner i vikt eller hålla vikten ju äldre man blir. Åldersrelaterad viktuppgång är vanligt och beror ofta på att kroppens ämnesomsättning minskar med åren. Det innebär att kroppen gör av med mindre energi, vilket gör att överskottskalorier lättare lagras som fett. Samtidigt sker förändringar i kroppens sammansättning – muskler minskar och andelen fett ökar, särskilt hos personer som rör sig mindre.

För att motverka åldersrelaterad viktuppgång är det viktigt att anpassa livsstilen efter kroppens förändringar. Genom att kombinera regelbunden fysisk aktivitet, gärna styrketräning för att bevara muskelmassa, med en balanserad kost och bra stresshantering kan du minska risken för att gå upp i vikt med åldern. Att vara uppmärksam på kroppens signaler och göra små justeringar i vardagen kan göra stor skillnad för både vikten och hälsan över tid.

När kan blodprover ge svar?

Blodprover kan hjälpa till att identifiera bakomliggande orsaker till viktuppgång. Vid en hälsokontroll kan man analysera:

• Sköldkörtelvärden (TSH, fritt T4)

• Blodsocker och HbA1c

• Blodfetter

• Kortisol

• Inflammationsmarkörer som CRP

• Näringsstatus, exempelvis järn, B12 och D-vitamin

Genom att se helheten blir det lättare att förstå varför vikten förändras och vilka åtgärder som är rimliga.

Hur Werlabs kan hjälpa

Med hjälp av hälsokontroller kan Werlabs ge en objektiv bild av hur kroppen mår bakom siffran på vågen. Du får hjälp med att tolka resultaten och kan få stöd för att hantera övervikt eller andra viktrelaterade frågor. Regelbunden övervakning av vikten kan hjälpa till att identifiera förändringar som kan kräva justeringar i livsstil eller behandling. Det är viktigt att kontakta vården vid oförklarlig viktuppgång eller andra hälsoproblem. Att bibehålla en hälsosam vikt kräver ofta långsiktigt engagemang och stöd från vårdpersonal. Regelbunden uppföljning gör det möjligt att se förändringar över tid och ger ett bättre underlag för hållbara beslut kring hälsa och levnadsvanor.

Vanliga frågor om viktuppgång

Kan man gå upp i vikt utan att äta mer?

Ja. Hormonella förändringar, stress och insulinresistens kan göra att kroppen lagrar mer energi även vid oförändrat kaloriintag.

Är stress verkligen kopplat till viktuppgång?

Ja. Långvarig stress påverkar kortisol, blodsocker och fettinlagring, särskilt runt magen.

Kan sköldkörteln påverka vikten?

Ja. Vid låg ämnesomsättning kan kroppen förbränna mindre energi, vilket kan leda till viktuppgång.

När bör jag ta blodprov vid viktuppgång?

Vid oförklarlig eller snabb viktuppgång, särskilt i kombination med trötthet eller hormonella symtom, kan blodprov ge värdefull vägledning.

Går det att påverka vikten genom att förbättra hormonbalansen?

I många fall ja. När underliggande obalanser identifieras blir det lättare att hitta rätt åtgärder.