Sköldkörtel

Vad är sköldkörteln?

Sköldkörteln, tyreoidea, är en fjärilsformad körtel som sitter framtill på halsen, strax nedanför struphuvudet. Trots att den är liten har den stor betydelse för kroppens ämnesomsättning och energianvändning.

Sköldkörteln producerar framför allt hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Hormonerna transporteras via blodet och påverkar celler och organ i stora delar av kroppen.

Sköldkörteln är en del av kroppens hormonsystem, det endokrina systemet. För att produktionen av sköldkörtelhormoner ska hållas på en lämplig nivå regleras den genom ett samspel mellan hjärnan, hypofysen och sköldkörteln.

Vad gör sköldkörteln i kroppen?

Sköldkörtelhormonerna påverkar hur snabbt många av kroppens processer arbetar. De har bland annat betydelse för ämnesomsättning, energiförbrukning, kroppstemperatur och hjärtats funktion.

Det är därför förändringar i sköldkörtelfunktionen kan märkas på flera olika sätt. Om hormonproduktionen minskar kan kroppens processer gå långsammare. Om produktionen istället ökar kan många funktioner gå snabbare.

Symtom som trötthet, förändrad vikt, frusenhet, svettningar eller hjärtklappning kan förekomma vid sköldkörtelrubbningar, men de är inte specifika för sköldkörteln och kan ha många andra orsaker.

Hur styrs sköldkörteln av TSH, T4 och T3?

Sköldkörtelns funktion regleras genom ett återkopplingssystem mellan hypofysen och sköldkörteln.

Hypofysen producerar TSH, tyreoideastimulerande hormon. TSH fungerar som en signal till sköldkörteln att producera framför allt T4 och en mindre mängd T3.

När nivåerna av sköldkörtelhormon är låga ökar hypofysen vanligtvis produktionen av TSH. När nivåerna är höga minskar TSH normalt.

Det är anledningen till att TSH ofta är ett centralt blodprov när sköldkörtelns funktion ska bedömas. Resultatet behöver dock tolkas tillsammans med bland annat T4, och ibland T3, symtom och övrig medicinsk information.

Så tolkar du dina sköldkörtelprover – förstå TSH, T3, T4, TRAK och TPO

Vad är en sköldkörtelrubbning?

En sköldkörtelrubbning innebär att sköldkörtelns funktion eller hormonproduktion är förändrad. Två centrala tillstånd är hypotyreos, där kroppen har för lite sköldkörtelhormon, och hypertyreos, där mängden sköldkörtelhormon är för hög.

Bakom en rubbning kan det finnas olika orsaker. Autoimmuna sjukdomar är en viktig grupp. Vid autoimmun sköldkörtelsjukdom reagerar immunförsvaret mot strukturer som har betydelse för sköldkörteln.

Vilka symtom som uppstår och hur tillståndet behandlas beror därför på vilken rubbning och bakomliggande orsak det handlar om.

Hypotyreos – underfunktion i sköldkörteln

Hypotyreos innebär att kroppen har brist på sköldkörtelhormon. Det kan göra att flera av kroppens processer går långsammare.

Trötthet, frusenhet, viktuppgång, torr hud, förstoppning och nedstämdhet är exempel på symtom som kan förekomma. Eftersom samma symtom kan ha andra orsaker krävs en samlad medicinsk bedömning och blodprov för att utreda misstänkt hypotyreos.

Läs mer om hypotyreos →

Hypertyreos – överfunktion i sköldkörteln

Hypertyreos innebär att kroppen har för mycket sköldkörtelhormon. Ämnesomsättningen kan då öka och kroppen kan upplevas gå på högvarv.

Exempel på symtom är hjärtklappning, svettningar, värmekänsla, viktnedgång, darrningar och oro. Även här behöver symtomen bedömas tillsammans med blodprov och annan medicinsk information.

Läs mer om hypertyreos →

Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom

Hashimotos sjukdom och Graves sjukdom är två autoimmuna sjukdomar som kan påverka sköldkörteln, men på olika sätt.

Hashimotos sjukdom innebär att immunförsvaret angriper sköldkörteln. Med tiden kan detta försämra hormonproduktionen och leda till hypotyreos.

Graves sjukdom orsakas av antikroppar som stimulerar sköldkörteln och är en vanlig bakomliggande orsak till hypertyreos. Vissa personer med Graves kan också få ögonbesvär.

Blodprov för antikroppar, till exempel TRAK och TPOAk kan användas som en del av utredningen när en autoimmun sköldkörtelsjukdom misstänks.

Läs mer om Hashimotos sjukdom →
Läs mer om Graves sjukdom →

Vilka symtom kan sköldkörtelproblem ge?

Eftersom sköldkörtelhormoner påverkar många delar av kroppen kan en rubbning ge olika symtom.

Beroende på om hormonaktiviteten är för låg eller för hög kan exempelvis följande förekomma:

• trötthet och förändrad ork

• frusenhet eller ökad värmekänslighet

• viktförändringar

• förändrad puls eller hjärtklappning

• torr hud eller förändringar i håret

• förändrad tarmfunktion

• nedstämdhet, oro eller koncentrationssvårigheter

• menstruationsförändringar.

Enstaka symtom betyder inte att du har en sköldkörtelsjukdom. Trötthet, viktförändringar och hjärtklappning är vanliga besvär som kan ha många andra förklaringar.

Om flera symtom uppträder samtidigt, kvarstår över tid eller om du har andra riskfaktorer kan det finnas anledning att kontakta vården för bedömning.

Läs mer om sköldkörtelsymtom hos kvinnor →

Hur undersöks sköldkörtelns funktion?

Blodprov är en central del av bedömningen av sköldkörtelns funktion. Vilka analyser som behövs beror på frågeställningen.

TSH

TSH produceras i hypofysen och reglerar sköldkörtelns hormonproduktion. Det är ofta ett av de första proverna som analyseras vid bedömning av sköldkörtelfunktionen.

Fritt T4

Fritt T4 visar mängden obundet tyroxin i blodet och bedöms ofta tillsammans med TSH.

Fritt T3

Fritt T3 kan i vissa situationer komplettera TSH och fritt T4, bland annat beroende på vilken typ av sköldkörtelrubbning som misstänks.

Antikroppar

Vid misstanke om autoimmun sköldkörtelsjukdom kan analys av antikroppar ge ytterligare information. TPO-antikroppar är bland annat förknippade med Hashimotos sjukdom, medan TRAK har betydelse vid Graves sjukdom.

Vill du förstå hur olika sköldkörtelvärden bedöms tillsammans? Läs vår fördjupning om hur TSH, T4, T3 och sköldkörtelantikroppar tolkas tillsammans.

Vad kan påverka sköldkörteln?

Sköldkörtelns funktion kan påverkas av flera faktorer. Autoimmuna sjukdomar är en vanlig bakomliggande mekanism vid både hypo- och hypertyreos. Ärftlighet har också betydelse, och sköldkörtelsjukdom förekommer oftare hos kvinnor.

Graviditet och tiden efter en graviditet kan påverka sköldkörtelns funktion och behovet av uppföljning. Även vissa läkemedel och medicinska behandlingar kan påverka sköldkörteln eller resultaten från sköldkörtelprover.

Det går därför inte att avgöra orsaken till ett avvikande sköldkörtelvärde utifrån en enskild analys. Provsvar behöver bedömas tillsammans med symtom, tidigare provresultat, läkemedel och annan relevant medicinsk information.

När kan det vara relevant att kontrollera sköldkörteln?

Provtagning kan vara aktuell när symtom eller andra omständigheter ger anledning att bedöma sköldkörtelns funktion. Det kan exempelvis handla om ihållande symtom som trötthet, förändrad vikt, frusenhet, värmekänslighet eller hjärtklappning.

Blodprov används också för att följa personer med en redan känd sköldkörtelsjukdom eller behandling.

Ett avvikande provsvar innebär inte i sig att en viss diagnos är fastställd. Resultatet behöver bedömas utifrån referensintervallet för laboratoriet och tillsammans med övrig medicinsk information.

Sköldkörtelprov hos Werlabs

Hos Werlabs kan du kontrollera markörer som används för att bedöma sköldkörtelns funktion. Beroende på vilken hälsokontroll eller vilket prov du väljer kan analysen omfatta TSH och kompletterande sköldkörtelmarkörer.

Efter provtagningen får du dina resultat digitalt. Provsvaren granskas av läkare och presenteras tillsammans med information som hjälper dig att förstå resultaten.

Blodprov kan ge information om sköldkörtelns funktion, men provtagning ersätter inte medicinsk utredning vid uttalade eller akuta symtom.

Se Werlabs blodprov för sköldkörteln →