Ferritin
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Ferritin är kroppens viktigaste lagringsprotein för järn och en central markör för att bedöma järnstatus. Genom ett enkelt blodprov kan ferritin ge en tidig och tillförlitlig bild av kroppens järndepåer – vilket gör det avgörande vid utredning av trötthet, järnbrist och vissa sjukdomstillstånd.
Ferritin
119 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men kommer inte att få en skriftlig kommentar.
Innehåll
Sammanfattning
Ferritin är den viktigaste markören för att bedöma kroppens järnförråd. Låga nivåer indikerar järnbrist, medan höga nivåer ofta beror på inflammation eller ibland järnöverskott. Eftersom värdet kan påverkas av flera faktorer används ferritin ofta tillsammans med andra markörer för en mer exakt och relevant bedömning.
Vad är Ferritin?
Ferritin är ett protein som finns inuti kroppens celler och vars huvudsakliga funktion är att lagra järn. En mindre mängd ferritin finns också i blodet, och det är denna nivå som mäts vid ett blodprov.
Ferritinvärdet i blodet speglar kroppens totala järnförråd. Järn är ett livsnödvändigt mineral som bland annat behövs för att bilda hemoglobin – det protein i de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens vävnader.
Varför behöver man analysera Ferritin?
Ferritin är det mest användbara enskilda blodprovet för att bedöma kroppens järndepåer.
Ett ferritintest används för att:
Upptäcka järnbrist (även innan blodbrist utvecklas)
Utreda trötthet och nedsatt ork
Bedöma järnstatus vid olika symtom
Identifiera järnöverskott, till exempel vid hemokromatos
Järnbrist är en av de vanligaste näringsbristerna globalt och kan påverka både fysisk och mental funktion.
Vad innebär ett lågt Ferritin?
Ett lågt ferritinvärde (ofta under 15–30 µg/L beroende på referensintervall) tyder på tömda järndepåer och järnbrist.
Detta är ofta det första tecknet på järnbrist – och kan uppstå långt innan blodvärdet (hemoglobin) sjunker.
Vanliga symtom vid lågt ferritin:
Trötthet och orkeslöshet
Nedsatt fysisk prestationsförmåga
Andfåddhet vid ansträngning
Koncentrationssvårigheter
Håravfall
Vanliga orsaker:
Lågt järnintag via kosten
Rikliga menstruationer
Blödningar från mag-tarmkanalen
Nedsatt upptag (t.ex. vid celiaki)
Hög träningsbelastning
Vad innebär ett förhöjt Ferritin?
Ett förhöjt ferritinvärde kan ha flera orsaker och behöver alltid tolkas i sitt sammanhang.
Den vanligaste orsaken är inflammation, eftersom ferritin också är ett så kallat akutfasprotein – vilket innebär att det stiger vid infektion eller inflammation, oavsett järnstatus.
Vanliga orsaker till högt ferritin:
Inflammation eller infektion
Leverskada
Hög alkoholkonsumtion
Metabola tillstånd
Hemokromatos (järnöverskott)
Vid misstanke om järnöverskott analyseras ofta även transferrinmättnad, som då brukar vara förhöjd.
Vilka andra faktorer kan påverka Ferritin?
Eftersom ferritin är ett akutfasprotein kan värdet bli missvisande vid inflammation.
Det innebär att:
Ferritin kan vara normalt eller högt trots järnbrist
Inflammation kan maskera låga järndepåer
Därför analyseras ferritin ofta tillsammans med:
CRP (inflammation)
Transferrin
Transferrinmättnad
Serumjärn
Detta ger en mer komplett bild av kroppens järnstatus.
När bör du kontrollera ditt Ferritin?
Det kan vara relevant att analysera ferritin om du:
Känner dig trött utan tydlig orsak
Har nedsatt prestationsförmåga
Har rikliga menstruationer
Följer en vegetarisk eller vegansk kost
Har symtom som tyder på järnbrist
Vill få en helhetsbild av din hälsa
Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn
Järn
Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.
Transferrin
Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.
Transferrinmättnad
Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.
Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.
Hematokrit (EVF)
Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.
Leukocyter (LPK)
Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.
Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.
Medelcellvolym (MCV)
MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.
Hemoglobinmassa (MCH)
MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.
Trombocyter (TPK)
Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.
Basofiler
Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.
Eosinofiler
Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.
Lymfocyter
Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.
Monocyter
Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.
Neutrofiler
Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.
