Lymfocyter

Vad är lymfocyter?

Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som utgör en viktig del av kroppens immunförsvar. De hjälper kroppen att känna igen och bekämpa virus, bakterier och andra främmande ämnen. Ett blodprov som mäter lymfocyter används för att bedöma immunförsvaret och kan ge viktig information vid bland annat infektioner, inflammatoriska tillstånd och vissa blodsjukdomar.

Lymfocyter analyseras vanligtvis som en del av en differentialräkning, där de olika typerna av vita blodkroppar räknas och jämförs som en del av ett bredare blodstatusprov som ger en översikt av dina blodvärden. Resultatet tolkas alltid tillsammans med övriga blodprover och eventuella symtom.

Vad visar ett lymfocytprov?

Ett lymfocytprov visar hur många lymfocyter som finns i blodet vid provtagningstillfället.

Analysen används bland annat för att:

• bedöma hur immunförsvaret reagerar vid infektioner

• utreda avvikande blodstatus

• följa vissa inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar

• bidra till utredning av blod- och benmärgssjukdomar

• följa effekten av vissa läkemedelsbehandlingar

Lymfocyter analyseras sällan ensamma. Läkaren bedömer resultatet tillsammans med andra blodvärden, exempelvis leukocyter (LPK) och andra vita blodkroppar i en bredare blodanalys, neutrofiler, monocyter och övriga delar av blodstatus.

Lymfocyternas roll i immunförsvaret

Lymfocyter tillhör det adaptiva immunförsvaret, den del av immunförsvaret som utvecklar ett immunologiskt minne efter att kroppen har utsatts för virus, bakterier eller andra främmande ämnen. Tack vare detta kan kroppen reagera snabbare och mer effektivt om samma smittämne återkommer.

Det finns tre huvudtyper av lymfocyter som har olika uppgifter.

B-lymfocyter

B-celler producerar antikroppar som binder till virus, bakterier och andra främmande ämnen. Antikropparna hjälper immunförsvaret att identifiera och oskadliggöra smittämnen, och genom ett specifikt blodstatus- och B‑cellstest kan deras funktion bedömas.

T-lymfocyter

T-celler samordnar stora delar av immunförsvaret och kan även identifiera och förstöra virusinfekterade celler. De är viktiga både för att bekämpa infektioner och för att skapa ett långvarigt immunologiskt minne.

NK-celler

NK-celler (Natural Killer-celler) är en del av kroppens tidiga försvar mot infektioner. De kan snabbt angripa virusinfekterade celler och vissa tumörceller utan att först behöva känna igen ett specifikt smittämne.

Vad innebär höga lymfocyter?

Förhöjda lymfocyter kallas lymfocytos och innebär att antalet lymfocyter i blodet är högre än referensintervallet.

Den vanligaste orsaken är att immunförsvaret reagerar på en infektion, framför allt virusinfektioner, men ibland kan även en mer generell leukocytos med förhöjt antal vita blodkroppar ligga bakom.

Vanliga orsaker till höga lymfocyter är:

• virusinfektioner, exempelvis körtelfeber (mononukleos)

• kikhosta

• återhämtningsfas efter vissa infektioner

Mer sällan kan kraftigt eller långvarigt förhöjda lymfocytvärden bero på blod- eller benmärgssjukdomar, exempelvis kronisk lymfatisk leukemi (KLL) eller vissa former av lymfom.

Ett förhöjt lymfocytvärde innebär dock inte automatiskt att en allvarlig sjukdom föreligger. Resultatet behöver alltid bedömas tillsammans med övriga blodprover, sjukdomshistoria och eventuella symtom.

Vad innebär låga lymfocyter?

Låga lymfocyter kallas lymfopeni och innebär att antalet lymfocyter är lägre än referensintervallet.

Ett tillfälligt lågt värde är relativt vanligt och kan ses efter en genomgången infektion, när immunförsvaret återgår till normala nivåer.

Andra orsaker kan vara:

• behandling med kortison

• cytostatika eller annan immunhämmande behandling

• vissa virusinfektioner

• celiaki

• ovanliga immunbristsjukdomar

Hos många personer är ett lätt sänkt lymfocytvärde övergående och saknar medicinsk betydelse. Om värdet är tydligt avvikande eller kvarstår över tid kan ytterligare utredning behövas.

Är ett lätt avvikande lymfocytvärde farligt?

Inte nödvändigtvis.

Referensintervall bygger på mätningar hos friska personer och omfattar cirka 95 procent av befolkningen, vilket förklaras mer utförligt i vår genomgång av vad referensintervall och normalvarianter innebär vid blodprov. Det innebär att ungefär fem procent av helt friska personer naturligt har värden som ligger något utanför referensintervallet.

Ett lätt förhöjt eller lätt sänkt lymfocytvärde behöver därför inte betyda att du har en sjukdom. Det viktigaste är hur provsvaret ser ut tillsammans med övriga blodprover, om värdet förändrats över tid och om du har några symtom.

Vad kan påverka lymfocytvärdet?

Lymfocytvärdet kan variera av flera olika orsaker och behöver alltid tolkas i sitt sammanhang. Ett avvikande värde betyder inte automatiskt att immunförsvaret fungerar sämre eller att en sjukdom föreligger.

Faktorer som kan påverka lymfocytvärdet är bland annat:

• pågående eller nyligen genomgången infektion

• behandling med kortison eller andra immunhämmande läkemedel

• cytostatikabehandling

• vissa autoimmuna sjukdomar

• immunbristsjukdomar

• blod- och benmärgssjukdomar

Lymfocytvärdet kan också förändras tillfälligt under eller efter en infektion innan det återgår till normala nivåer.

När kan det vara aktuellt att analysera lymfocyter?

Lymfocyter analyseras ofta som en del av en blodstatus med differentialräkning när läkaren vill få en bättre bild av immunförsvaret. Samma blodstatus kan också användas för att förstå hur träning påverkar din hälsa och återhämtning.

Ett lymfocytprov kan vara aktuellt vid exempelvis:

• långvarig eller återkommande feber

• återkommande infektioner

• oförklarlig trötthet

• misstanke om infektion eller inflammation

• utredning av avvikande blodstatus

• uppföljning av vissa läkemedelsbehandlingar

• misstanke om blod- eller benmärgssjukdom

Analysen används sällan ensam utan ingår oftast tillsammans med andra blodprover som hjälper till att ge en samlad medicinsk bedömning.

Hur tolkas lymfocyter tillsammans med andra blodprover?

Lymfocyter är en del av helheten i ett blodstatus och tolkas tillsammans med andra analyser, där leukocyter och deras olika undergrupper spelar en central roll i immunförsvaret.

Bland de viktigaste markörerna finns:

• Leukocyter (LPK) – visar det totala antalet vita blodkroppar.

• Neutrofila granulocyter – ökar ofta vid bakteriella infektioner.

• Monocyter – kan förändras vid infektioner och inflammatoriska tillstånd, och ingår ofta i blodprov som utvärderar monocyter och andra markörer för infektion och blodsjukdomar.

• CRP – används för att bedöma om det finns en pågående inflammation eller infektion.

• Övriga delar av blodstatus – exempelvis hemoglobin och trombocyter, som kan ge ytterligare information om blodets funktion och som beskrivs mer ingående i vår guide till blodstatus och järnvärden.

Genom att bedöma flera analyser samtidigt blir det lättare att avgöra om ett avvikande lymfocytvärde sannolikt är en tillfällig reaktion eller om ytterligare utredning behövs.