C-peptid

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är C-peptid?

C-peptid är en biprodukt som bildas i bukspottkörteln samtidigt och i samma mängd som hormonet insulin. Insulin är livsviktigt för att kroppens celler ska kunna ta upp socker (glukos) från blodet och använda det som energi. När blodsockernivån stiger, till exempel efter en måltid, frisätter bukspottkörteln insulin och därmed också C-peptid. Genom att mäta mängden C-peptid i blodet kan man få en indirekt uppfattning om kroppens egen insulinproduktion. Detta är användbart eftersom direkt mätning av insulin kan vara komplicerat, bland annat på grund av dess korta halveringstid i blodet och att tillfört insulin (vid diabetesbehandling) inte kan skiljas från kroppseget.

Varför behöver man analysera C-peptid?

Analys av C-peptid görs främst för att:

  • Skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2: Vid typ 1-diabetes är den egna insulinproduktionen kraftigt nedsatt eller helt borta, vilket leder till låga C-peptidnivåer. Vid typ 2-diabetes kan insulinproduktionen initialt vara normal eller till och med förhöjd (på grund av insulinresistens), vilket då ger normala eller höga C-peptidnivåer. I senare skeden av typ 2-diabetes kan dock insulinproduktionen avta, vilket också sänker C-peptid.

  • Bedöma kvarvarande insulinproduktion: Hos personer med diabetes kan C-peptid visa hur mycket insulin bukspottkörteln fortfarande producerar.

  • Utreda hypoglykemi (lågt blodsocker): Höga C-peptidnivåer tillsammans med lågt blodsocker kan tyda på överproduktion av insulin, till exempel från en insulinproducerande tumör (insulinom) eller på grund av vissa läkemedel.

  • Följa upp efter bukspottkörtelkirurgi: Kan ge information om kvarvarande insulinproduktion.

C-peptid analyseras oftast tillsammans med blodglukos för en korrekt tolkning.

Vad innebär ett förhöjt C-peptidvärde?

Förhöjda nivåer av C-peptid ses ofta vid insulinresistens, vilket är vanligt vid typ 2-diabetes eller prediabetes. Kroppen producerar då mer insulin (och därmed C-peptid) för att försöka övervinna cellernas minskade känslighet för insulin. Andra orsaker kan vara njursvikt (då C-peptid bryts ner långsammare), vissa läkemedel (t.ex. sulfonureider som stimulerar insulinfrisättning), eller i sällsynta fall en insulinproducerande tumör (insulinom).

Vad innebär ett lågt C-peptidvärde?

Låga nivåer av C-peptid tyder på en låg egenproduktion av insulin. Detta är karaktäristiskt för typ 1-diabetes, där de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln har förstörts. Låga värden kan också ses i sena stadier av typ 2-diabetes när bukspottkörtelns förmåga att producera insulin har tröttats ut. Långvarig fasta eller en kost som inte stimulerar insulinproduktionen kan också ge låga C-peptidvärden, oftast tillsammans med normalt eller lågt blodglukos.

Vilka andra faktorer kan påverka C-peptidvärdet?

C-peptidvärdet måste alltid bedömas i relation till det aktuella blodsockervärdet. Nedsatt njurfunktion kan leda till falskt förhöjda C-peptidvärden eftersom C-peptid normalt elimineras via njurarna. Även övervikt kan vara associerat med högre C-peptidnivåer på grund av insulinresistens.

Andra hälsomarkörer inom Blodsocker

HbA1c (Långtidsblodsocker)

HbA1c, i folkmun kallat ”långtidssocker”, påvisar mängden blodsocker (glukos) som har bundits till de röda blodkropparna. Detta kan användas som ett mått på den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste 2–3 månaderna.

Glukos (blodsocker)

Glukos, eller blodsocker som det också kallas, behövs för att kroppens celler skall få tillräckligt med energi för att kunna utföra sina normala funktioner. Glukos är dessutom kroppens och hjärnans huvudsakliga energikälla. Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en jämn nivå. När man äter höjs blodsockernivån i blodet, och bukspottkörteln producerar då hormonet insulin, som fungerar som en nyckel som öppnar cellerna för införsel av sockret. När detta sker sjunker blodsockret. När blodsockret sjunker till en alltför låg nivå, t.ex. vid intensiv fysisk träning eller långvarig fasta, så producerar bukspottkörteln hormonet glukagon som stimulerar levercellerna till att frisätta lagrad glukos till blodbanan. När insulinproduktionen i bukspottkörteln är otillräcklig eller om kroppens celler har minskad känslighet för insulin får man för höga blodsockernivåer. Detta är vad som sker vid diabetes.