Blodsocker

Vad är blodsocker?

Blodsocker är ett vardagligt namn för koncentrationen av glukos i blodet. Glukos är en enkel sockerart och en av kroppens viktigaste energikällor. Framför allt hjärnan, musklerna och andra vävnader är beroende av en kontinuerlig tillgång till energi för att fungera.

En stor del av glukosen kommer från kolhydrater i maten. Vid matsmältningen bryts kolhydraterna ner till mindre beståndsdelar, däribland glukos, som tas upp från tunntarmen och förs vidare ut i blodet.

Blodsockernivån är inte konstant. Den stiger och sjunker naturligt under dygnet beroende på när och vad du äter, hur fysiskt aktiv du är och hur kroppens hormonella reglering fungerar. Hos en person med fungerande blodsockerreglering hålls nivåerna inom ett relativt begränsat intervall.

Hur regleras blodsockret?

Kroppen reglerar blodsockret genom ett samspel mellan flera organ och hormoner. Bukspottkörteln har en central roll och producerar bland annat insulin och glukagon.

När blodsockret stiger efter en måltid frisätter bukspottkörteln insulin. Insulinet fungerar som en signal som hjälper kroppens celler att ta upp glukos från blodet. Glukosen kan därefter användas direkt som energi eller lagras för att användas senare.

En del av glukosen lagras i levern och musklerna i form av glykogen. När det går längre tid mellan måltiderna och blodsockret börjar sjunka kan kroppen frisätta glukagon. Hormonet signalerar bland annat till levern att frigöra lagrad glukos, vilket hjälper till att hålla blodsockret stabilt. Denna reglering pågår automatiskt under hela dygnet och gör att kroppen kan anpassa tillgången på energi efter behov.

Varför stiger blodsockret efter en måltid?

Det är normalt att blodsockret stiger efter att du har ätit. Hur snabbt och hur mycket det stiger påverkas bland annat av måltidens sammansättning.

Kolhydrater som bryts ner snabbt kan ge en snabbare ökning av blodsockret. Protein, fett och kostfibrer kan påverka hur snabbt maten lämnar magsäcken och hur fort glukosen tas upp i blodet. Även portionsstorleken spelar roll.

Efter måltiden frisätts insulin, vilket hjälper till att transportera glukosen från blodet till kroppens celler. Hos de flesta personer sjunker blodsockret därefter gradvis tillbaka. En enskild ökning efter mat behöver därför inte betyda att något är fel. Det är kroppens förmåga att reglera nivån över tid som är viktig.

Vad påverkar blodsockret?

Blodsockret påverkas inte bara av vad du äter. Flera faktorer kan bidra till att nivåerna varierar under dagen.

Exempel på sådant som kan påverka blodsockret är:

• måltidernas innehåll, storlek och tidpunkt

• fysisk aktivitet och stillasittande

• sömn och dygnsrytm

• psykisk och fysisk stress

• infektioner och andra sjukdomstillstånd

• hormonella förändringar

• alkohol

• vissa läkemedel

• kroppens produktion av och känslighet för insulin

Fysisk aktivitet gör vanligtvis att musklerna använder mer glukos och kan förbättra kroppens insulinkänslighet. Stress och infektioner kan däremot höja blodsockret tillfälligt genom att kroppen frisätter stresshormoner.

Därför behöver ett blodsockervärde alltid tolkas utifrån omständigheterna kring provtagningen och personens övriga hälsa.

Vad innebär högt eller lågt blodsocker?

Ett förhöjt blodsocker kallas hyperglykemi. Det kan vara tillfälligt, exempelvis i samband med en infektion, kraftig stress eller behandling med vissa läkemedel. Återkommande eller varaktigt förhöjda nivåer kan däremot tyda på att kroppen inte reglerar glukos som den ska.

Lågt blodsocker kallas hypoglykemi. Det förekommer framför allt hos personer som behandlas med insulin eller vissa andra diabetesläkemedel. Symtom kan bland annat vara svettningar, darrningar, hjärtklappning, hunger, koncentrationssvårigheter eller förvirring.

Hur hänger blodsocker och diabetes ihop?

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar där blodsockret är för högt eftersom kroppen har brist på insulin, inte kan använda insulinet tillräckligt effektivt eller har en kombination av dessa problem.

Det finns flera former av diabetes, bland annat typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Prediabetes innebär att blodsockret är förhöjt men inte ligger på en nivå som uppfyller kriterierna för diabetes. Du kan läsa mer om symtom, orsaker och behandling vid prediabetes här.

Hur undersöks blodsockret?

Blodsockret kan undersökas med olika blodprov beroende på vad man vill ta reda på. Vissa analyser visar blodsockernivån vid provtagningstillfället, medan andra ger en bild av hur blodsockret har legat under en längre period, särskilt vid större diabetes- och blodsockertester med flera markörer.

De vanligaste analyserna är glukos, HbA1c och C-peptid. I vår guide till glukos, HbA1c och C-peptid kan du fördjupa dig i vad varje prov visar:

• Fasteglukos – mäter blodsockret efter minst åtta timmars fasta.

• HbA1c – visar det genomsnittliga blodsockret under de senaste två till tre månaderna.

• Glukosbelastning (OGTT) – används när man vill undersöka hur kroppen hanterar en större mängd glukos.

Vilken analys som är mest lämplig beror på den kliniska frågeställningen. I vissa fall används flera blodprov tillsammans för att ge en mer komplett bild av kroppens blodsockerreglering.

Om du vill veta mer om respektive analys kan du läsa våra sidor om HbA1c och vår genomgång av fasteglukos och glukosbelastning (OGTT).

När kan det vara aktuellt att kontrollera blodsockret?

Eftersom förhöjt blodsocker inte alltid ger tydliga symtom kan ett diabetes- och blodsockerprov som mäter glukos och HbA1c vara ett sätt att upptäcka förändringar innan de hunnit orsaka besvär.

Det kan vara aktuellt att kontrollera blodsockret om du:

• har diabetes eller prediabetes i familjen

• har haft graviditetsdiabetes

• har högt blodtryck eller blodfettsrubbningar

• har övervikt eller obesitas

• upplever ökad törst, täta toalettbesök eller ovanlig trötthet

• vill följa upp tidigare förhöjda blodsockervärden

• vill få en bredare bild av din metabola hälsa

• ofta känner dig trött efter måltider och undrar om blodsockret kan vara orsaken till tröttheten efter mat

Även om du inte har några symtom kan enskilda blodprover och breda hälsokontroller vara ett värdefullt komplement till övriga hälsoundersökningar, särskilt om du har flera riskfaktorer.

Vad kan du själv göra för att bidra till en stabil blodsockerreglering?

Blodsockerregleringen påverkas av många faktorer, och levnadsvanor har stor betydelse – framför allt för risken att utveckla prediabetes och typ 2-diabetes.

Flera vanor kan bidra till en god blodsockerreglering, och hur socker och kolhydrater påverkar kroppen beskrivs mer i vår genomgång av socker, blodsocker och matvanor och artikeln om hur socker och blodsocker påverkas av dina matvanor:

• var fysiskt aktiv regelbundet

• ät en varierad och näringsrik kost med mycket grönsaker, baljväxter och fullkorn

• prioritera goda sömnvanor

• undvik tobaksrökning

• begränsa hög alkoholkonsumtion

• minska ditt sockerintag och gärna ta del av vår guide om sockret och dolda hälsorisker

• sträva efter en vikt som är hållbar för dig

• försök minska långvarig stress

Små förändringar som blir bestående kan ha stor betydelse över tid. Om du redan har diabetes bör förändringar av kost, fysisk aktivitet eller behandling alltid diskuteras med behandlande vårdgivare.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Hos Werlabs kan du kontrollera flera markörer som ger information om kroppens blodsockerreglering, bland annat HbA1c som prov på långtidssocker och fasteglukos.

Blodproverna kan ge en bild av hur blodsockret ser ut vid provtagningstillfället och över tid. Resultaten kan bidra till att upptäcka avvikande värden tidigt och ge ett underlag för vidare utredning eller uppföljning vid behov.

För den som vill följa sin hälsa över tid kan regelbundna blodprov vara ett värdefullt komplement till hälsosamma levnadsvanor.