IGF-1 (Insulinliknande tillväxtfaktor 1)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är IGF-1?

IGF-1 är ett hormon som tillhör en familj med tillväxtfaktorer som i sitt kemiska utseende liknar insulin. IGF1 produceras framförallt i levern men även av många andra vävnader i kroppen (t.ex. hjärta, njurar och ben), ofta som en respons från somatotropin (tillväxthormon - GH) som produceras i hypofysen. Även insulin stimulerar IGF-1 och dessa nivåer följer ofta varandra. Det mesta av hormonet (ca 98%) är i blodet bundet till olika bärarproteiner (IGFBP1-6), varav ca 80% är bundet till IGFBP3. Det betyder att IGFBP3 kontrollerar en stor del av biotillgängligheten och halveringstiden för IGF-1.

För den enskilda cellen har IGF-1 visats ha många olika funktioner där dess hela funktion troligen inte är helt klarlagd. Den binder på cellmembranet till dels sin egen receptor (IGF1R), samt även till liknande (tyrosinkinas-)receptorer vilket leder till aktivering av olika signaleringsvägar inne i cellen som i sin tur bidrar till ökad bildning av bland annat kollagen och även uppreglering av vissa specifika gener varav många kodar för proteiner som bidrar till ökad tillväxt. Nivåerna av IGF-1 är som högst under puberteten och sjunker därefter med stigande ålder.

Varför behöver man analysera IGF-1?

Höga IGF-1 värden hos vuxna ökar risken för sjukdomar som cancer men ger även en ökning av muskelmassa eftersom hormonet hjälper till att reparera och skapa nya celler. Inom sjukvården tas IGF-1 för att både diagnostisera och följa behandlingen av olika typer av tillväxtrubbningar (t.ex. dvärgväxt och akromegali/gigantism). Det används också för att kartlägga eventuella nutritionsstörningar då värdet kan sjunka vid otillräckligt intag av protein. Vid återgång till balanserad nutrition kan nivåerna av IGF-1 stiga igen.

Det finns forskning som tyder på att det kan finns en skillnad mellan långvarig kalorirestriktion (då IGF-1 kan sjunka) och intermittent fasta (då IGF-1 kan öka). Detta är dock inte helt klarlagt och här finns även motstridiga resultat, så tolkningen av nivåerna av IGF-1 gällande intermittent fasta/långvarig kalorirestriktion är komplex. På grund av sin natur av ett anabolt tillväxthormon kan man följa dess nivåer vid olika typer av yttre påverkan på kroppen som till exempel träning. Det har visats stiga som mest vid tung, excentrisk styrketräning - men även långvarig aerob träning har effekt på IGF-1. Värt att notera är dock att nivåerna av IGF-1 fortfarande kan vara inom referensintervallet och att det kan vara av värde att relatera nivåerna till sitt eget utgångsvärde.

Även sömn stimulerar produktion av GH och därigenom IGF-1. Det debatteras också huruvida IGF-1 kan användas som en markör för benskörhet. Det man vet är att IGF-1 och GH påverkar benuppbyggnad positivt.

Vad innebär ett förhöjt IGF-1?

Kroniskt förhöjt insulin, som till exempel vid typ 2-diabetes när muskelcellerna har en minskad känslighet för insulin, ger en ökad bildning av IGF-1. Även om sambanden inte är helt klarlagda finns en teoretisk ökad risk för utvecklingen av tumörer vid konstant höga nivåer av IGF-1.

Vad innebär ett lågt IGF-1?

Att ha låga nivåer av IGF-1 innebär att kroppen inte är i en anabol, uppbyggande fas. Det kan till exempel bero på för litet intag av protein eller för lite sömn. Vissa forskare menar att låga nivåer kan vara en markör för benskörhet.

Andra hälsomarkörer inom Hormoner

Testosteron

Testosteron, manligt könshormon, har stor betydelse hos både kvinnor och män då det har effekt på många olika ställen i kroppen. De mest kända effekterna är påverkan på könsutveckling, könsdrift, muskelfunktion och muskelmassa. Hos män tillverkas hormonet framför allt i testiklarna. Produktionen genom stimuleras av hypofyshormonet luteiniserande hormon (LH) och behövs för utveckling av sekundära könskarakteristika under puberteten. Testosteron behövs också för normal spermieproduktion och har stor betydelse för längdtillväxten under puberteten. Nivåerna av testosteron varierar med åldern och är som högst i 40-årsåldern. En liten mängd testosteron bildas också i binjurarna.

Östrogen

Östrogen är ett könshormon som tillverkas på flera olika platser i kroppen och har effekt på många olika organ och vävnader, både hos kvinnor och män. Hormonet har stor betydelse för vårt skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning samt påverkar vårt immunsystem. Hos kvinnor är östrogen också betydelsefullt för utveckling och funktion av fortplantningssystemet.

Östrogen förekommer i flera olika former i kroppen, varav de tre vanligaste är östradiol, östron och östriol. Östradiol anses vara det viktigaste av dessa och det är också detta hormon man mäter vid provtagning. Hos kvinnor tillverkas den största delen av detta hormon i äggstockarna. Mindre mängder östradiol bildas också i binjuren, i fettvävnad och hos män i testiklarna. Hos fertila kvinnor varierar dessa nivåer med menstruationscykeln. Provtagning för östradiol bör kompletterad med analys av hypofyshormonet follikelstimulerande hormon (FSH) då dessa hormoner reglerar varandra och båda varierar under menstruationscykeln.

FSH (Follikelstimulerande hormon)

Follikelstimulerande hormon, eller FSH som det förkortas, har stor betydelse för vår fortplantningsförmåga och behövs för bildning av våra könsceller. Hos män behövs hormonet för produktionen av spermier. Hos kvinnor varierar FSH-nivån utifrån menstruationscykeln, men hos män är nivån istället konstant.

Luteiniserande hormon (LH)

LH, luteiniserande hormon, produceras i hypofysen och spelar en avgörande roll för både kvinnor och män. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron i testiklarna, vilket är viktigt för spermieproduktionen och den allmänna manliga hormonbalansen. Hos fertila kvinnor har LH en central funktion vid ägglossningen och stödjer gulkroppens aktivitet, som i sin tur upprätthåller en lämplig hormonell miljö för att möjliggöra graviditet.

Hos kvinnor stiger LH-nivåerna kraftigt strax före ägglossningen, vanligtvis runt dag 12–14 i menstruationscykeln. Efter ägglossningen sjunker nivåerna snabbt och förblir låga under resten av cykeln.

SHBG (Könshormonbindande globulin)

SHBG, Sex hormone binding globulin, bildas av levern och är det viktigaste transportproteinet för könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron och östradiol i blodet. Då könshormonerna är bundna till SHBG, vilket 97-98 procent vanligen är, kan de inte utöva någon biologisk effekt. Istället är det de 2-3 procent av hormonerna som finns i fri form i blodet som kan passera genom cellernas väggar och utöva effekt på målorganen.

Kortisol

Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna. Kortisol har flera funktioner, det reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein. Dessutom dämpar kortisolet inflammation. I akuta stressituationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt, men på lång sikt kan höga nivåer vara skadligt. Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte bara hänger samman med din stressnivå.

AMH (Anti-Müllerskt Hormon)

AMH, en förkortning av Anti Müllerian Hormone, är ett hormon som produceras i kvinnans äggstockar i de äggblåsor som finns där. Genom att mäta nivån av detta hormon i blodet kan man få en uppfattning om hur stor äggreserv en kvinna har och med det få en bild av hur långt hon har kvar till menopaus och hur stora chanser hon har att bli gravid. Mätning av AMH hos män saknar klinisk betydelse.

DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)

DHEAS är ett hormon som produceras i binjurarna och är viktigt för immunförsvaret, energinivåerna och hormonbalansen. Höga eller låga värden kan indikera hormonella obalanser eller binjureproblem. Provet används bland annat vid utredning av trötthet och hormonrelaterade symtom. Lär dig mer om varför DHEAS är viktigt, vad avvikande värden kan bero på och när du bör söka vård.

hCG (Humant koriongonadotropin)

hCG (humant koriongonadotropin) är ett hormon som bekräftar graviditet och övervakar dess utveckling. Höga nivåer ses vid normal graviditet, utomkvedshavandeskap eller vissa tumörer, medan låga nivåer kan indikera tidigt graviditetsstadium eller missfall. Förstå betydelsen av hCG och när du bör söka medicinsk rådgivning för avvikande värden.

Progesteron

Progesteron, eller gulkroppshormon, är ett steroidhormon med många viktiga funktioner för båda könen. Det utgör ett förstadium till andra könshormoner såsom testosteron och östrogen samt kortikosteroider. Som hormon är det främst känt som ett kvinnligt könshormon med betydelse för kvinnans sekundära könskarakteristika, fertilitet och för embryogenesen, men det har också en viktig roll som neurosteroid i centrala nervsystemet. Syntetiskt progesteron ingår som aktiv beståndsdel i p-piller.

Prolaktin

Prolaktin är ett hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Dess mest välkända uppgift är att stimulera bröstens mjölkproduktion i samband med graviditet hos kvinnor. Prolaktin är dock också inblandat i kroppens omsättning av fett, reglering av kroppens vätskebalans, immunförsvar och vår psykiska hälsa.

Bioaktivt testosteron

Bioaktivt testosteron är den del av testosteron som är fritt och tillgängligt för kroppen att använda. Genom att mäta bioaktivt testosteron ges en mer exakt bild av det faktiska testosteronvärden i kroppen. Det totala testosteronvärdet inkluderar både fritt testosteron och det som är bundet till proteiner. Det testosteron som är bundet till proteiner kan däremot inte användas av kroppen, vilket gör det bioaktiva testosteronet mer relevant för att bedöma den faktiska testosteronnivån i kroppen.