Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning

Vad är hematuri?

Hematuri definieras som en onormal mängd röda blodkroppar (erytrocyter) i urinen. Urinvägssystemet är konstruerat för att filtrera bort restprodukter medan blodkropparna hålls kvar i cirkulationen. Om det uppstår en skada, inflammation eller annan påverkan på slemhinnorna eller filtreringsenheterna i urinvägarna kan blod läcka ut i urinen.

Medicinskt delas hematuri in i två huvudkategorier beroende på hur tydligt tecknet är:

• Makroskopisk hematuri (synlig): Urinen är synbart missfärgad och kan se rosa, röd eller brunaktig ut (likt te eller cola). Det krävs mycket små mängder blod för att färga urinen, men detta tecken signalerar oftast en kraftigare eller mer akut blödning.

• Mikroskopisk hematuri (osynlig): Urinen ser helt normal ut för blotta ögat, men röda blodkroppar kan påvisas vid en kemisk analys, exempelvis med en urinsticka eller vid mikroskopering av urinen.

Varför drabbas vissa lättare än andra?

Förekomsten av hematuri och dess bakomliggande orsaker varierar stort mellan olika åldersgrupper och biologiska kön:

• Yngre vuxna och kvinnor: I dessa grupper beror hematuri mycket ofta på godartade tillstånd. Den absolut vanligaste orsaken hos yngre kvinnor är en vanlig nedre urinvägsinfektion (blåskatarr) där inflammationen gör slemhinnan i urinblåsan skör så att den blöder. Njursten är en annan vanlig orsak i denna åldersgrupp.

• Män: Eftersom urinvägsinfektioner är ovanliga hos män, har hematuri i högre grad andra orsaker. Hos äldre män är en godartad prostataförstoring en vanlig orsak till blödning eftersom de ytliga blodkärlen runt urinröret blir mer känsliga.

• Äldre (över 50 år): Med stigande ålder ökar risken för att hematuri kan vara ett tecken på en tumörsjukdom i urinvägarna, till exempel i urinblåsan, njurarna eller prostatan. Detta gäller särskilt vid makroskopisk hematuri utan andra samtidiga symtom som smärta.

Vilka är symtomen vid hematuri?

Hematuri i sig ändrar främst urinens färg om den är makroskopisk. Det är dock de tillhörande symtomen som ofta ger en ledtråd om varifrån blödningen kommer.

Smärtsam hematuri

Om blodet i urinen åtföljs av smärta tyder det ofta på en infektion eller en mekanisk blockering:

• Sveda och täta urinträngningar: Tillsammans med blod i urinen är detta ett klassiskt tecken på en urinvägsinfektion.

• Akut, intensiv smärta i flanken eller ryggen: Om smärtan kommer i vågor och strålar ner mot ljumsken beror det ofta på njursten eller urinvägssten som rispar slemhinnan under sin passage.

Tyst (smärtfri) hematuri

• Om du upptäcker blod i urinen helt utan att det gör ont eller svider, kallas det för smärtfri hematuri. Detta är ett viktigt kliniskt tecken som kräver noggrann utredning, särskilt hos personer över 50 år eller hos rökare, eftersom det kan vara det första och ibland enda tecknet på en tumör i urinvägarna.

Vad orsakar hematuri?

Det finns många potentiella orsaker till att röda blodkroppar hamnar i urinen. De kan kategoriseras utifrån var i systemet problemet ligger:

• Infektioner: Blåskatarr, njurbäckeninflammation eller inflammation i prostatan (prostatit).

• Stensjukdom: Njurstenar som rör sig och skadar slemhinnorna i urinledarna eller urinblåsan.

• Godartad prostataförstoring: Förstorad vävnad med sköra, lättblödande kärl.

• Njursjukdomar: Inflammationer i njurens filtreringsenheter (glomerulonefrit) eller andra njursjukdomar som påverkar njurhälsan, vilket ofta upptäcks som mikroskopisk hematuri.

• Medicinska ingrepp eller kateter: Mekanisk irritation från en nyligen insatt urinkateteter.

• Hård fysisk ansträngning: Så kallad ansträngningshematuri kan uppstå efter extrem uthållighetsträning (exempelvis maratonlöpning), vilket är ofarligt men bör verifieras av läkare.

• Tumörer: Godartade eller elakartade förändringar i njurar, urinledare, urinblåsa eller prostata.

Hur diagnostiseras hematuri och dess orsaker?

Att utreda hematuri handlar om att lokalisera blödningskällan genom en strukturerad medicinsk process:

1. Urinanalys: Det första steget är en urinsticka som bekräftar förekomsten av röda blodkroppar och utesluter missfärgningar orsakade av exempelvis rödbetor eller vissa läkemedel. Urinen odlas också för att se om det finns bakterier.

2. Blodprover: Blodanalyser ger en bild av njurfunktionen och kroppens allmänna status. Man kontrollerar regelmässigt njurprov med kreatinin och cystatin C (för att beräkna eGFR/njurfunktion) samt Hb och andra blodvärden som hematokrit för att se om blödningen har påverkat blodvärdet. Vid misstanke om inflammation mäts även CRP. För män kan ett PSA-prov vara aktuellt för att värdera prostatan.

3. Bilddiagnostik och cystoskopi: Vid makroskopisk hematuri, eller oklar mikroskopisk hematuri hos äldre, görs en vidare utredning. Denna innefattar vanligtvis en datortomografi (DT) av njurar och urinvägar samt en cystoskopi, där en läkare för in ett tunt instrument med en kamera via urinröret för att inspektera urinblåsans slemhinna inifrån. Resultaten kompletteras ofta med tolkning av njurprover som kreatinin, eGFR och elektrolyter och ibland specifika analyser av eGFR baserat på cystatin C för att få en fullständig bild av njurfunktionen.

Hur behandlas hematuri?

Eftersom hematuri är ett symtom och inte en sjukdom, riktas ingen specifik behandling mot själva blodet i urinen. Behandlingen fokuserar helt på att åtgärda den underliggande orsaken:

• Vid infektioner: Om blödningen orsakas av bakterier behandlas tillståndet med en anpassad antibiotikakur, varpå blödningen snabbt avtar.

• Vid njursten: Mindre stenar kan fås att passera av sig själva med hjälp av smärtstillande medicin och rikligt vätskeintag. Större stenar kan behöva krossas med stötvågor (ESVL) eller opereras bort.

• Vid prostataförstoring: Kan behandlas med läkemedel som minskar prostatans storlek eller slappnar av muskulaturen, alternativt genom ett kirurgiskt ingrepp.

• Förebyggande levnadsvanor: Att dricka tillräckligt med vatten stöttar njurfunktionen och minskar risken för njursten och urinvägsinfektioner, vilket indirekt förebygger vissa former av hematuri.

När bör du kontakta vanlig hälso- och sjukvård?

Blod i urinen ska i de allra flesta fall bedömas medicinskt för att säkerställa en korrekt diagnos.

Kontakta en vårdcentral om:

• Du upptäcker mikroskopisk hematuri i samband med ett rutintest eller en hälsokontroll och inte har några andra symtom.

• Du har tecken på urinvägsinfektion med lätt blodblandad urin och symtomen inte ger med sig.

Sök akut vård omedelbart om:

• Du har synligt blod i urinen (makroskopisk hematuri) för första gången, och blödningen inte har en känd, nyligen diagnosticerad förklaring.

• Du har blod i urinen och samtidigt upplever svår, akut smärta i ryggen eller magen.

• Du har feber och frossa i kombination med förändrad urin.

• Du har svårt att kissa eller upplever ett totalt urinstopp på grund av blodkoagler.

Sammanfattning

Hematuri innebär att det finns röda blodkroppar i urinen, antingen synligt för ögat eller dolt så att det krävs en urinsticka för att upptäcka det. Orsakerna kan variera från helt ofarliga tillstånd som ansträngningshematuri och vanliga infektioner, till njursten eller mer allvarliga njur- och tumörsjukdomar. Genom en medicinsk utredning med urinprov, blodprover och vid behov bilddiagnostik kan man fastställa blödningskällan. Synligt blod i urinen ska alltid tas på allvar och utredas skyndsamt av hälso- och sjukvården för att säkerställa rätt behandling och trygghet.