Kalcium

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Kalcium är ett livsviktigt mineral som behövs för skelettets styrka, nervsystemets funktion och hjärtats arbete. Det mesta av kroppens kalcium finns lagrat i skelettet, medan en liten del cirkulerar i blodet där nivåerna är noggrant reglerade.

Kalcium

95 kr

Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.

Innehåll

Sammanfattning

Kalcium är ett mineral som behövs för skelett, muskler, nerver och hjärtats funktion. Ett kalciumprov mäter kalciumhalten i blodet och kan ge information om bland annat njurfunktion, bisköldkörtlar och D-vitaminomsättning. Högt kalcium (hyperkalcemi) kan bero på exempelvis överaktiva bisköldkörtlar, medan lågt kalcium (hypokalcemi) kan orsakas av D-vitaminbrist, magnesiumbrist eller njursjukdom. Ett vanligt referensintervall för totalt kalcium hos vuxna är cirka 2,15–2,50 mmol/L, men normalvärdet varierar mellan laboratorier.

Vad är kalcium?

Kalcium är ett livsviktigt mineral som behövs för skelett, tänder, muskler, nerver och hjärtats normala funktion. Ett kalciumprov mäter kalciumhalten i blodet och används för att undersöka kroppens kalciumbalans. Högt eller lågt kalcium kan bland annat bero på rubbningar i bisköldkörtlarna, njursjukdom eller förändringar i D-vitaminomsättningen.

Kalcium har flera viktiga funktioner i kroppen och behövs för:

  • Uppbyggnad och underhåll av skelett och tänder.

  • Normal funktion i muskler och nerver.

  • Hjärtats rytm och funktion.

  • Blodets koagulation.

Cirka 99 procent av kroppens kalcium finns lagrat i skelett och tänder. Endast en liten andel finns i blodet och andra kroppsvätskor.

Kroppen reglerar kalciumnivån i blodet noggrant genom ett samspel mellan skelett, njurar, tarmar och hormoner, framför allt paratyreoideahormon (PTH) och aktivt D-vitamin.

Läs mer om vitaminer och mineraler och deras funktioner i kroppen.

Varför analyserar man kalcium i blodet?

Ett kalciumprov används för att bedöma kalciumbalansen och upptäcka förhöjda eller sänkta kalciumnivåer i blodet.

Provet kan ge viktig information vid misstanke om:

  • Rubbningar i bisköldkörtlarnas funktion.

  • Njursjukdomar.

  • Störningar i D-vitaminomsättningen.

  • Vissa skelettsjukdomar.

  • Vissa cancersjukdomar.

Kalcium analyseras ofta tillsammans med andra blodprover, exempelvis D-vitamin, magnesium, fosfat, albumin och paratyreoideahormon (PTH).

Ett kalciumprov kan däremot inte ensamt avgöra om du har benskörhet eller kalciumbrist i skelettet.

Läs mer om samspelet mellan bisköldkörtlarna, PTH och kalcium.

Vad är skillnaden mellan totalt och joniserat kalcium?

Kalcium förekommer i blodet i flera former. En del är bundet till proteiner, framför allt albumin, medan en annan del cirkulerar fritt.

Totalt kalcium mäter den sammanlagda mängden kalcium i blodet, både proteinbundet och fritt kalcium.

Joniserat kalcium är den fria, biologiskt aktiva formen som bland annat behövs för musklernas och nervernas funktion.

Ungefär hälften av kalciumet i blodet är joniserat.

Vid exempelvis låga albuminnivåer eller allvarlig sjukdom kan joniserat kalcium behöva analyseras för att få en mer tillförlitlig bild av kroppens kalciumbalans.

Vad är ett normalt kalciumvärde?

Ett vanligt referensintervall för totalt kalcium hos vuxna är ungefär 2,15–2,50 mmol/L. Intervallet kan dock skilja sig mellan laboratorier och analysmetoder.

För joniserat kalcium används andra referensintervall.

Ditt kalciumvärde ska därför alltid jämföras med referensintervallet som anges för den aktuella analysen.

Ett värde utanför referensintervallet behöver inte automatiskt innebära sjukdom. Resultatet kan behöva bedömas tillsammans med albumin, PTH, D-vitamin och andra relevanta prover.

Läs mer om hur du tolkar dina vitamin- och mineralvärden.

Vilka symtom kan högt eller lågt kalcium ge?

Milda förändringar i kalciumhalten ger ofta inga tydliga symtom. Vid större rubbningar kan däremot flera funktioner i kroppen påverkas.

Symtom vid högt kalcium (hyperkalcemi) kan vara:

  • Trötthet och muskelsvaghet.

  • Illamående och förstoppning.

  • Ökad törst och urinering.

  • Buksmärta.

Symtom vid lågt kalcium (hypokalcemi) kan vara:

  • Muskelkramper.

  • Stickningar i fingrar och runt munnen.

  • Muskelryckningar.

  • Hjärtklappning eller störningar i hjärtrytmen vid uttalad hypokalcemi.

Symtomen kan ha flera andra orsaker och behöver bedömas tillsammans med provresultatet.

Vad innebär ett högt kalciumvärde?

Högt kalcium i blodet kallas hyperkalcemi och innebär att kalciumhalten ligger över laboratoriets referensintervall.

Vanliga orsaker till hyperkalcemi är överaktivitet i bisköldkörtlarna (hyperparatyreoidism) och vissa cancersjukdomar.

Andra möjliga orsaker är:

  • För högt intag av D-vitamintillskott.

  • Vissa läkemedel.

  • Hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln).

  • Långvarig immobilisering.

  • Vissa njurrelaterade tillstånd.

Ett förhöjt kalciumvärde behöver ibland kontrolleras med ett nytt prov och kompletteras med andra analyser för att fastställa orsaken.

Vid kraftigt förhöjt kalcium kan snabb medicinsk bedömning behövas.

Läs mer om D-vitamin och hur det påverkar kroppens kalciumbalans.

Vad innebär ett lågt kalciumvärde?

Lågt kalcium i blodet kallas hypokalcemi och innebär att den biologiskt aktiva kalciumhalten är för låg.

Ett lågt värde för totalt kalcium kan också bero på låga nivåer av blodproteinet albumin, utan att det joniserade kalciumet är sänkt.

Lågt albumin kan bland annat förekomma vid leversjukdom, undernäring och allvarlig sjukdom.

Andra orsaker till lågt kalcium kan vara:

  • Hypoparatyreoidism: Minskad produktion av paratyreoideahormon (PTH).

  • D-vitaminbrist: Kan minska kroppens upptag av kalcium från tarmen.

  • Otillräckligt kalciumintag: Särskilt i kombination med andra riskfaktorer.

  • Malabsorption: Försämrat upptag av näringsämnen i tarmen.

  • Magnesiumbrist: Kan påverka regleringen av PTH.

  • Njursvikt: Kan störa balansen mellan kalcium, fosfat och D-vitamin.

  • Akut pankreatit: Kan i vissa fall orsaka sänkt kalcium.

Vid lågt kalcium kan ytterligare prover behövas för att avgöra om det rör sig om en verklig kalciumbrist i blodet och vad som orsakar förändringen.

Läs mer om magnesium och symtom vid magnesiumbrist samt vitamin- och mineralbrist, symtom och riskfaktorer.

Vanliga frågor

Vad är ett normalt kalciumvärde?

Ett vanligt referensintervall för totalt kalcium hos vuxna är ungefär 2,15–2,50 mmol/L. Det exakta intervallet beror på laboratoriet och analysmetoden.

Vad betyder högt kalcium i blodet?

Högt kalcium, eller hyperkalcemi, innebär att kalciumhalten ligger över referensintervallet. Det kan bland annat bero på överaktiva bisköldkörtlar, vissa cancersjukdomar eller läkemedel.

Vad betyder lågt kalcium i blodet?

Lågt kalcium kan bero på exempelvis D-vitaminbrist, hypoparatyreoidism, magnesiumbrist eller njursjukdom. Lågt totalt kalcium kan även orsakas av lågt albumin utan att det joniserade kalciumet är sänkt.

Vad är skillnaden mellan kalcium och joniserat kalcium?

Totalt kalcium mäter både proteinbundet och fritt kalcium i blodet. Joniserat kalcium mäter den fria, biologiskt aktiva formen och kan vara särskilt relevant vid avvikande albuminnivåer.

Kan man ha kalciumbrist trots normalt kalciumvärde?

Ja. Kroppen reglerar kalciumhalten i blodet noggrant, bland annat genom att frigöra kalcium från skelettet. Därför kan kalcium i blodet vara normalt även om kalciumintaget är otillräckligt eller skelettets mineralinnehåll är lågt.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

  • Urea (Karbamid)

    Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

  • Cystatin C

    Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

  • Kreatinin

    Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

  • eGFR (Cystatin C)

    eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

  • eGFR (Kreatinin)

    eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

  • eGFR (medel)

    eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

  • Natrium

    Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

  • Kalium

    Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

  • Fosfat

    Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

  • Klorid

    Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

  • Kreatinkinas (CK)

    Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

Sjukdomar & besvär (Njurar)

Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling

En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.

Läs mer

Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning

Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.

Läs mer

Njursten: Symtom, orsaker och behandling

Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.

Läs mer

Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna

Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.

Läs mer

Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök