Crohns sjukdom – symtom, orsaker och behandling

Har du återkommande buksmärtor, diarré och ofrivillig viktnedgång? Det kan vara tecken på Crohns sjukdom – en kronisk tarminflammation som går i skov. Läs om hur sjukdomen diagnostiseras och vilka behandlingar som kan ge dig kontroll över symtomen.

Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som tillhör gruppen IBD (inflammatory bowel disease) tillsammans med ulcerös kolit. Till skillnad från ulcerös kolit, som endast drabbar tjocktarmen, kan Crohns sjukdom påverka hela mag-tarmkanalen från munnen till ändtarmsöppningen.

Inflammationen vid Crohns sjukdom är ofta fläckvis med frisk tarmvävnad mellan de drabbade områdena. Inflammationen går också djupare in i tarmväggen jämfört med ulcerös kolit, vilket kan leda till komplikationer som förträngningar och fistlar.

Sjukdomen kan debutera i alla åldrar men de flesta insjuknar mellan 15 och 35 år. I Sverige lever uppskattningsvis 30 000 till 40 000 personer med Crohns sjukdom. Förekomsten har ökat under de senaste decennierna.

Crohns sjukdom är en livslång sjukdom men med modern behandling kan de allra flesta uppnå god kontroll och leva ett normalt aktivt liv.

Vad orsakar Crohns sjukdom?

Den exakta orsaken är inte helt klarlagd men flera faktorer bidrar.

Genetik

Det finns en tydlig ärftlig komponent. Risken att utveckla Crohns sjukdom är betydligt högre om nära släktingar har IBD. Över 200 gener har kopplats till ökad risk.

Immunförsvaret

Vid Crohns sjukdom reagerar immunförsvaret felaktigt mot den normala tarmfloran och kroppens egen tarmvävnad. Denna autoimmuna reaktion orsakar kronisk inflammation.

Tarmfloran

Förändrad sammansättning av tarmbakterierna verkar spela en roll. Personer med Crohns sjukdom har ofta en mindre mångfald av tarmbakterier.

Miljöfaktorer

Rökning är en stark riskfaktor och förvärrar sjukdomen. Västerländsk kost och livsstil har kopplats till ökad förekomst. Stress kan utlösa skov men orsakar inte sjukdomen.

Vilka symtom ger Crohns sjukdom?

Symtomen varierar beroende på vilken del av tarmen som är drabbad och inflammationens svårighetsgrad.

Magsymtom

Buksmärtor är vanligt, ofta i nedre högra delen av buken. Smärtan kan vara krampartad och förvärras efter måltid. Diarré, ibland med blod eller slem, förekommer under aktiva skov. Brådskande avföringsbehov och många toalettbesök per dag. Illamående och minskad aptit.

Allmänsymtom

Ofrivillig viktnedgång på grund av minskat näringsupptag och nedsatt aptit. Uttalad trötthet som inte lindras av vila. Feber kan förekomma vid aktiv inflammation. Anemi på grund av blödningar och nedsatt järnupptag.

Symtom utanför tarmen

Crohns sjukdom kan ge symtom i andra delar av kroppen. Ledvärk och ledinflammation drabbar många. Hudförändringar som ömmande knutor på underbenen eller sår i munnen förekommer. Ögoninflammation kan ge rödhet och smärta.

Komplikationer

Förträngningar i tarmen kan orsaka tarmvred. Fistlar är gångar som bildas mellan tarmen och andra organ eller huden. Abscesser kan uppstå i buken. Långvarig inflammation ökar risken för tjocktarmscancer.

Hur diagnostiseras Crohns sjukdom?

Diagnosen baseras på en kombination av undersökningar.

Koloskopi

Undersökning av tarmen med böjligt instrument. Läkaren kan se inflammationen och ta vävnadsprover för mikroskopisk analys.

Blodprover

CRP och sänka visar graden av inflammation. Blodvärde och järnstatus avslöjar eventuell blodbrist. Vitamin B12 och albumin bedömer näringsstatus.

Avföringsprov

Fekalt kalprotektin är en markör som specifikt visar inflammation i tarmen. Provet kan skilja IBD från funktionella besvär som IBS.

Bilddiagnostik

MR-undersökning av tunntarmen kan visa utbredning och komplikationer som förträngningar. Datortomografi används vid misstanke om abscess.

Hur behandlas Crohns sjukdom?

Behandlingen anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad och lokalisation.

Läkemedelsbehandling vid skov

Kortison dämpar akut inflammation effektivt och används under begränsad tid. Budesonid är en kortisonform med mindre biverkningar som verkar lokalt i tarmen.

Underhållsbehandling

Immunmodulerande läkemedel som azatioprin eller metotrexat minskar immunförsvarets aktivitet. Biologiska läkemedel som TNF-hämmare används vid måttlig till svår sjukdom. Nyare biologiska läkemedel som vedolizumab och ustekinumab ger fler behandlingsalternativ.

Kirurgi

Vid komplikationer som förträngningar, fistlar eller abscesser kan operation bli nödvändig. Omkring hälften av alla med Crohns sjukdom behöver kirurgi någon gång. Efter operation fortsätter ofta läkemedelsbehandling för att förebygga återfall.

Livsstilsåtgärder

Rökstopp är den viktigaste livsstilsförändringen och minskar risken för skov kraftigt. Regelbunden fysisk aktivitet och stresshantering hjälper många. Kosten anpassas individuellt efter vad som tolereras.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid långvarig diarré som inte går över, buksmärtor som är återkommande eller tilltagande, ofrivillig viktnedgång, blod i avföringen, eller uttalad trötthet utan förklaring.

Sök akut vård vid svåra buksmärtor med feber, uttalade blödningar från tarmen, eller tecken på tarmvred med kräkningar och uppsvälld buk.

Vanliga frågor om Crohns sjukdom

Kan Crohns sjukdom botas?

Nej, Crohns sjukdom är en kronisk sjukdom som inte kan botas. Med rätt behandling kan dock de flesta uppnå god kontroll och långa perioder utan symtom.

Måste jag följa en speciell diet?

Det finns ingen universell diet som hjälper alla. Kostråd anpassas individuellt. Vissa mår bättre av att undvika specifika livsmedel under skov.

Kan jag få barn med Crohns sjukdom?

Ja, de flesta kvinnor med Crohns sjukdom kan genomgå normal graviditet. Planering tillsammans med läkare rekommenderas för att optimera behandlingen.

Är Crohns sjukdom farligt?

Med modern behandling kan de flesta leva ett normalt liv. Obehandlad sjukdom kan dock leda till allvarliga komplikationer. Regelbunden uppföljning är viktig.

Kan stress orsaka Crohns sjukdom?

Stress orsakar inte Crohns sjukdom men kan utlösa skov hos den som redan har sjukdomen. Stresshantering kan därför vara en del av behandlingen.