Körtelfeber – symtom, orsaker och hur du blir frisk
Publicerad: 2025-12-17
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Körtelfeber är en virussjukdom som främst drabbar ungdomar och unga vuxna. Den ger extrem trötthet, svår halsont och svullna lymfkörtlar. Sjukdomen läker av sig själv men återhämtningen kan ta flera veckor till månader.
Sammanfattning
Körtelfeber, även kallad mononukleos eller "kissing disease", orsakas av Epstein-Barr-virus (EBV). Viruset sprids via saliv och drabbar främst tonåringar och unga vuxna. Typiska symtom inkluderar extrem trötthet, svår halsont, svullna lymfkörtlar och feber. Lever och mjälte kan bli förstorade. Det finns ingen specifik behandling utan sjukdomen läker av sig själv. Återhämtningen kan ta veckor till månader, med kvarstående trötthet som vanligaste besvär.
Vad är körtelfeber?
Körtelfeber, medicinskt kallat infektiös mononukleos, är en virusinfektion som orsakas av Epstein-Barr-virus (EBV). Viruset tillhör herpesvirusfamiljen och förblir vilande i kroppen efter infektionen.
Sjukdomen kallas ibland "kissing disease" eftersom den ofta sprids genom saliv, till exempel vid kyssande. De flesta smittas någon gång i livet och omkring 90 till 95 procent av vuxna har antikroppar mot viruset.
Barn som smittas får ofta lindriga symtom eller inga symtom alls. Tonåringar och unga vuxna drabbas hårdare, med mer uttalade symtom och längre sjukdomsförlopp.
Efter genomgången infektion blir viruset vilande i kroppen och de flesta utvecklar livslång immunitet mot att få körtelfeber igen.
Vad orsakar körtelfeber?
Körtelfeber orsakas av Epstein-Barr-virus som sprids mellan människor.
Smittvägar
Saliv är den främsta smittvägen, därav namnet "kissing disease". Delning av glas, bestick eller tandborstar kan överföra virus. Dropp- och kontaktsmitta vid hosta eller nysningar. I sällsynta fall kan blodsmitta förekomma.
Inkubationstid
Inkubationstiden är lång, vanligtvis 4 till 6 veckor från smitta till symtom. Hos barn kan den vara kortare.
Smittsamhet
Viruset utsöndras i saliv under akut sjukdom och kan fortsätta utsöndras periodvis i månader eller år. Smittsamheten är dock störst under akut sjukdom.
Vilka drabbas
Tonåringar och unga vuxna mellan 15 och 25 år får oftast symtom. Barn smittas ofta tidigt i livet utan att märka det. De som inte smittats som barn har högre risk att få uttalade symtom om de smittas som tonåringar eller vuxna.
Vilka symtom ger körtelfeber?
Symtomen kan variera i svårighetsgrad och kommer ofta gradvis.
Huvudsymtom
Extrem trötthet som kan vara förlamande och bestå i veckor. Svår halsont med svullna, ibland belagda, halsmandlar. Svullna lymfkörtlar, särskilt på halsen och i nacken men även i armhålor och ljumskar. Feber som kan vara hög och pågå i en till två veckor.
Andra vanliga symtom
Huvudvärk och muskelvärk. Minskad aptit och illamående. Nattsvettningar. Lätt utslag kan förekomma. Svullnad kring ögonen.
Förstorade organ
Mjälten kan bli förstorad hos upp till hälften av de drabbade, vilket kan ge obehag i övre vänstra delen av buken. Levern kan bli förstorad och ge lindrig gulfärgning av hud och ögonvitor samt förhöjda leverprover.
Komplikationer
Mjältbristning är en ovanlig men allvarlig komplikation. Risken är störst de första veckorna och anledningen till att undvika kontaktsport. Kraftig svullnad i halsen kan i sällsynta fall påverka andningen. Neurologiska komplikationer är sällsynta.
Hur diagnostiseras körtelfeber?
Diagnosen baseras på symtom och blodprover.
Klinisk bedömning
Typiska symtom med halsont, svullna lymfkörtlar, trötthet och feber hos ungdom eller ung vuxen ger stark misstanke.
Blodprover
Monospot eller Paul-Bunnell-test påvisar heterofila antikroppar och ger snabbt svar. Specifika antikroppar mot EBV kan mätas och visar om infektionen är aktuell eller genomgången. Blodstatus visar ofta förhöjda vita blodkroppar med typiskt utseende (aktiverade lymfocyter). Leverprover kan vara förhöjda.
Andra undersökningar
Ultraljud av buken kan bedöma mjältens och leverns storlek vid behov.
Hur behandlas körtelfeber?
Det finns ingen specifik behandling mot EBV. Behandlingen är symtomlindrande.
Egenvård
Vila är viktigt men behöver inte vara strikt sängläge. Drick mycket vätska. Ät det du orkar, gärna mjuk föda om halsen är svår. Undvik alkohol under sjukdomstiden för att inte belasta levern.
Symtomlindring
Smärtstillande och febernedsättande som paracetamol lindrar halsont och sänker feber. Ibuprofen kan användas men med försiktighet vid leverpåverkan. Halstabletter och varma drycker kan lindra halsont.
Viktiga restriktioner
Undvik kontaktsport och tunga lyft i minst 4 till 6 veckor på grund av risk för mjältbristning. Undvik alkohol tills levervärdena normaliserats.
Kortison
Vid kraftig svullnad i halsen som påverkar andningen kan kortison användas under kort tid.
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid misstanke om körtelfeber för att bekräfta diagnosen, vid svåra symtom som gör det svårt att äta eller dricka, om du tidigare haft körtelfeber och nu får liknande symtom, eller vid långvarig trötthet som inte förbättras.
Sök akut vård vid andningsbesvär på grund av svullen hals, plötslig svår smärta i vänster sida av buken som kan tyda på mjältproblem, eller kraftig försämring av allmäntillståndet.
Vanliga frågor
Hur länge är man sjuk i körtelfeber?
Den akuta fasen varar vanligtvis 2 till 4 veckor. Tröttheten kan dock bestå i flera månader. De flesta är helt återställda inom 3 till 6 månader.
Kan man få körtelfeber flera gånger?
Nej, efter genomgången infektion utvecklas livslång immunitet. Viruset kan reaktiveras men ger då vanligtvis inte symtom.
Är körtelfeber farligt?
För de allra flesta är körtelfeber ofarligt men obehagligt. Komplikationer är ovanliga. Mjältbristning är sällsynt men allvarligt.
Måste jag stanna hemma från skola eller arbete?
Du kan återgå när du känner dig tillräckligt pigg, men undvik att överanstränga dig. Lyssna på kroppen och vila vid behov.
Varför kallas det körtelfeber?
Namnet kommer av att lymfkörtlarna (tidigare kallade körtlar) svullnar påtagligt och att feber är ett framträdande symtom.
Artiklar (Inflammation & Infektion)
Vad är inflammation? Akut, kronisk och låggradig inflammation
Läs mer
CRP: kroppens signal vid inflammation och infektion
Läs mer
Antikroppar och immunförsvar - så fungerar det
Läs mer
Är inflammation alltid skadligt? Så skyddar du din hälsa
Läs mer
Vad är IgE? En guide till immunförsvarets reaktioner och allergier
Läs mer
Hur hänger dygnsrytm, stress och inflammation ihop i kroppen?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Inflammation & Infektion)
Feber – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård
Feber är ett av kroppens viktigaste sätt att försvara sig mot infektioner. När immunförsvaret upptäcker virus, bakterier eller andra ämnen som kroppen uppfattar som främmande frisätts signalämnen som höjer kroppens temperatur. Den högre temperaturen gör det svårare för många mikroorganismer att föröka sig samtidigt som immunförsvarets celler arbetar mer effektivt.
Hos de flesta vuxna ligger den normala kroppstemperaturen mellan cirka 36,0 och 37,8 °C, men temperaturen varierar naturligt under dygnet. Den är oftast lägst på morgonen och högst på kvällen. Feber brukar definieras som en kroppstemperatur på 38,0 °C eller högre. Feber är därför oftast inte en sjukdom i sig, utan ett symtom på att kroppen reagerar på något.
Läs mer
Hosta- orsaker, olika typer och när du bör söka vård
Hosta är en av kroppens mest grundläggande och effektiva försvarsmekanismer. Det är en reflex som utlöses när luftvägarna blir irriterade, med målet att rensa bort slem, främmande partiklar eller irriterande ämnen från lungorna och halsen. Även om hosta oftast är ett tillfälligt besvär i samband med en vanlig förkylning, kan den ibland bli långvarig. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna och känna till effektiva metoder för lindring kan du ge din kropp bästa möjliga förutsättningar för återhämtning.
Läs mer
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
TBE – symtom, orsaker och hur du skyddar dig med vaccination
TBE (tick-borne encephalitis) är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. De flesta får milda symtom men en del utvecklar allvarlig sjukdom. Vaccination är det effektivaste skyddet.
Läs mer
SLE – symtom, orsaker och behandling av systemisk lupus
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Sjukdomen kan påverka hud, leder, njurar och andra organ. Med modern behandling kan de flesta leva ett aktivt liv med god kontroll över sjukdomen.
Läs mer
Streptokocker – symtom, smittvägar och hur infektioner behandlas
Streptokocker är en grupp bakterier som orsakar många vanliga infektioner, från halsfluss till hudinfektioner. Grupp A-streptokocker är den vanligaste orsaken till bakteriell halsfluss. Med tidig antibiotikabehandling läker infektionerna snabbt och komplikationer förebyggs.
Läs mer