Halsfluss – symtom, orsaker och effektiv behandling

Halsfluss, eller tonsillit, är en inflammation i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Tillståndet ger svår halsont, svullna mandlar och ofta feber. Bakteriell halsfluss orsakad av streptokocker behandlas med antibiotika medan viral halsfluss läker av sig själv.

Vad är halsfluss?

Halsfluss, medicinskt kallat tonsillit, är en inflammation i halsmandlarna (tonsillerna). Halsmandlarna sitter på var sida om svalget och är en del av immunförsvaret, särskilt viktiga hos barn.

Halsfluss är mycket vanligt och drabbar framför allt barn och ungdomar. Tillståndet kan orsakas av både virus och bakterier, där virusinfektioner är vanligast. Bakteriell halsfluss orsakas oftast av grupp A-streptokocker (Streptococcus pyogenes).

Det är viktigt att skilja mellan viral och bakteriell halsfluss eftersom endast den bakteriella formen behandlas med antibiotika. Felaktig antibiotikabehandling bidrar till resistensutveckling.

Återkommande halsfluss kan ibland motivera operation där halsmandlarna tas bort, särskilt om episoderna är frekventa och påverkar livskvaliteten.

Vad orsakar halsfluss?

Halsfluss kan ha flera olika orsaker.

Virusinfektion

De flesta fall av halsfluss orsakas av virus. Vanliga virus inkluderar förkylningsvirus som rhinovirus och coronavirus, Epstein-Barr-virus som orsakar körtelfeber, influensavirus, samt adenovirus.

Bakteriell infektion

Grupp A-streptokocker är den vanligaste bakteriella orsaken. Streptokockhalsfluss kallas ibland streptokocker eller streptokockangina. Andra bakterier kan också orsaka halsfluss men är mer ovanliga.

Smittvägar

Smittan sprids via droppar när någon hostar eller nyser, genom direktkontakt och via delade föremål som glas eller bestick. Smittsamheten är hög, särskilt i början av sjukdomen.

Riskfaktorer

Barn mellan 5 och 15 år drabbas oftast. Nära kontakt med smittade personer ökar risken. Trötthet och stress kan göra kroppen mer mottaglig.

Vilka symtom ger halsfluss?

Symtomen kan variera beroende på orsaken.

Typiska symtom

Intensiv halsont som förvärras vid sväljning. Röda och svullna halsmandlar, ibland med vita beläggningar eller var. Feber, ofta högre vid bakteriell infektion. Svullna och ömma lymfkörtlar på halsen, särskilt i käkvinkeln. Huvudvärk och allmän sjukdomskänsla. Dålig andedräkt.

Skillnader mellan viral och bakteriell halsfluss

Vid viral halsfluss kommer symtomen ofta gradvis tillsammans med förkylningssymtom som snuva och hosta. Temperaturen är ofta lägre.

Vid bakteriell streptokockhalsfluss startar symtomen mer plötsligt. Febern är ofta hög, över 38,5 grader. Snuva och hosta saknas oftast. De vita beläggningarna på mandlarna är vanligare.

Symtom vid körtelfeber

Om Epstein-Barr-virus är orsaken kan symtomen vara mer utdragna med extrem trötthet, förstorad mjälte och ibland utslag.

Hur diagnostiseras halsfluss?

Diagnosen baseras på undersökning och ibland snabbtest.

Klinisk undersökning

Läkaren inspekterar halsen och känner på lymfkörtlarna. Typiskt utseende med röda, svullna mandlar och eventuella beläggningar noteras.

Snabbtest för streptokocker

Ett snabbtest (Strep A) kan inom minuter visa om grupp A-streptokocker finns i halsen. Testet har hög tillförlitlighet men kan ibland vara falskt negativt.

Halsodling

Om snabbtestet är negativt men misstanken om bakteriell orsak kvarstår kan en odling skickas till laboratorium för analys.

Blodprover

Vid misstanke om körtelfeber eller vid långdragna besvär kan blodprover kontrollera tecken på inflammation och specifika antikroppar.

Hur behandlas halsfluss?

Behandlingen beror på om orsaken är virus eller bakterier.

Viral halsfluss

Behandlingen är symtomlindrande då virusinfektion läker av sig själv. Vila och rikligt med vätska rekommenderas. Smärtstillande som paracetamol eller ibuprofen lindrar ont i halsen och sänker feber. Halstabletter och varma drycker kan ge lindring. De flesta är friska inom en vecka.

Bakteriell halsfluss

Streptokockhalsfluss behandlas med antibiotika, vanligtvis penicillin V under 10 dagar. Behandlingen förkortar sjukdomstiden, minskar smittsamheten och förebygger komplikationer som halsböld och reumatisk feber. Det är viktigt att fullfölja hela kuren även om symtomen förbättras snabbt. Vid penicillinallergi används andra antibiotika.

Kirurgisk behandling

Vid återkommande halsfluss, vanligtvis fler än 5 till 7 episoder per år, kan tonsillektomi (borttagning av halsmandlarna) övervägas. Ingreppet görs vanligtvis som dagkirurgi.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har svår halsont som inte förbättras efter några dagar, hög feber som inte går ner med febernedsättande, svårt att svälja eller öppna munnen, eller återkommande halsflussepisoder.

Sök akut vård vid andningsbesvär, kraftig svullnad i halsen, oförmåga att svälja saliv, eller ensidigt svullen hals med feber (kan tyda på halsböld).

Vanliga frågor om halsfluss

Hur vet jag om det är virus eller bakterier?

Plötslig debut med hög feber och frånvaro av förkylningssymtom talar för streptokocker. Ett snabbtest hos läkare eller på apotek kan ge svar.

Måste jag ta antibiotika vid streptokocker?

Ja, streptokockhalsfluss bör behandlas med antibiotika för att förebygga komplikationer och minska smittsamheten.

Hur länge smittar halsfluss?

Utan behandling är du smittsam så länge du har symtom. Med antibiotikabehandling minskar smittsamheten kraftigt inom 24 timmar.

Kan jag få halsfluss flera gånger?

Ja, du kan få halsfluss upprepade gånger. Immunitet mot streptokocker är begränsad och det finns många olika virus som kan orsaka halsfluss.

När kan barn gå tillbaka till skolan?

Vid bakteriell halsfluss efter minst 24 timmars antibiotikabehandling och när febern gått ner. Vid viral halsfluss när barnet mår tillräckligt bra.