Influensa – symtom, orsaker och hur du blir frisk snabbare

Influensa är en smittsam virussjukdom som ger plötslig hög feber, kraftig muskelvärk och utmattning. Till skillnad från förkylning kan influensa vara allvarlig, särskilt för riskgrupper. Årlig vaccination är det bästa skyddet.

Vad är influensa?

Influensa, ofta kallad säsongsinfluensa eller äkta influensa, är en akut luftvägsinfektion orsakad av influensavirus. Den skiljer sig från vanlig förkylning genom sitt snabba insjuknande och mer uttalade allmänsymtom.

Det finns tre typer av influensavirus: A, B och C. Typ A och B orsakar de årliga epidemierna medan typ C ger lindrigare symtom. Influensa A kan orsaka pandemier eftersom viruset kan förändras kraftigt.

Influensasäsongen i Sverige infaller vanligtvis mellan december och april med topp i januari-februari. Varje år insjuknar hundratusentals svenskar och sjukdomen bidrar till betydande sjukvårdsbehov och dödlighet, särskilt bland äldre.

Influensavirus förändras ständigt vilket gör att immunitet från tidigare infektioner inte ger fullständigt skydd. Det är också anledningen till att vaccinet uppdateras årligen.

Vad orsakar influensa?

Influensa orsakas av influensavirus som sprids mellan människor.

Smittvägar

Droppsmitta är den främsta smittvägen. När en smittad person hostar, nyser eller pratar sprids viruspartiklar i luften. Direktkontakt med smittad person kan överföra virus. Indirekt smitta via ytor som dörrhandtag är möjlig eftersom viruset kan överleva utanför kroppen i timmar.

Inkubationstid och smittsamhet

Inkubationstiden är vanligtvis 1 till 4 dagar. Du är smittsam från dagen innan symtomen börjar till cirka 5 till 7 dagar efter insjuknandet. Barn kan vara smittsamma längre.

Riskfaktorer för allvarlig sjukdom

Ålder över 65 år ökar risken för komplikationer. Gravida har ökad risk, särskilt i andra och tredje trimestern. Kroniska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, lungsjukdom och njursjukdom. Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling. Kraftig övervikt.

Vilka symtom ger influensa?

Influensa ger ofta mer uttalade symtom än förkylning och kommer plötsligt.

Typiska symtom

Hög feber, ofta 39 till 40 grader, som kan vara i 3 till 5 dagar. Intensiv muskelvärk och ledvärk i hela kroppen. Kraftig huvudvärk, ofta bakom ögonen. Uttalad trötthet och utmattning som kan vara i veckor. Frossa och svettningar. Torr retande hosta. Halsont och sveda i bröstet.

Skillnad mot förkylning

Influensa startar plötsligt medan förkylning kommer gradvis. Febern är högre och mer uttalad vid influensa. Muskelvärken är betydligt värre. Snuva är mindre framträdande. Den totala sjukdomskänslan är kraftigare.

Symtomens förlopp

De värsta symtomen varar vanligtvis 3 till 5 dagar. Hostan och tröttheten kan dock kvarstå i flera veckor. Full återhämtning tar ofta 1 till 2 veckor, ibland längre.

Komplikationer

Lunginflammation, antingen orsakad av influensaviruset eller sekundär bakteriell infektion. Öroninflammation, särskilt hos barn. Försämring av underliggande kroniska sjukdomar. I sällsynta fall hjärtmuskelinflammation eller hjärninflammation.

Hur diagnostiseras influensa?

Diagnosen ställs ofta kliniskt under influensasäsongen.

Klinisk bedömning

Under pågående epidemi är de typiska symtomen ofta tillräckliga för diagnos. Plötslig hög feber med muskelvärk och hosta är karakteristiskt.

Snabbtest

Snabbtest för influensa kan ge svar inom minuter och kan skilja mellan influensa A och B. Testet tas från näsa eller svalg.

PCR-test

Ger säkrare diagnos än snabbtest och används framför allt på sjukhus och för riskgrupper där behandlingsbeslut påverkas.

Hur behandlas influensa?

De flesta friska vuxna behöver endast symtomlindring.

Egenvård

Vila är viktigt för återhämtningen. Drick mycket vätska för att undvika uttorkning vid feber. Febernedsättande och smärtstillande som paracetamol eller ibuprofen lindrar symtomen. Hostmedicin vid besvärande hosta, särskilt nattetid.

Antiviral behandling

Antivirala läkemedel som oseltamivir (Tamiflu) kan förkorta sjukdomstiden och minska risken för komplikationer. De har bäst effekt om de påbörjas inom 48 timmar från symtomdebut. Behandlingen rekommenderas främst för riskgrupper och vid svår sjukdom.

Behandling av komplikationer

Vid bakteriell lunginflammation eller öroninflammation kan antibiotika behövas. Allvarliga fall kan kräva sjukhusvård.

Förebyggande

Årlig vaccination är det bästa skyddet. Vaccinet uppdateras varje säsong för att matcha cirkulerande virusstammar. Vaccination rekommenderas särskilt för riskgrupper och vårdpersonal. God handhygien och att hålla avstånd till sjuka minskar smittrisken.

När ska du söka vård?

De flesta klarar influensa hemma med egenvård. Kontakta vården om du tillhör en riskgrupp och misstänker influensa, om symtomen inte förbättras efter en vecka, vid andningsbesvär eller bröstsmärtor, eller vid kraftig försämring efter initial förbättring.

Sök akut vård vid svåra andningsbesvär, förvirring, blåaktig hudfärg, eller vid tecken på uttorkning med minskad urinproduktion.

Vanliga frågor om influensa

Hur skiljer jag influensa från covid-19?

Symtomen överlappar till stor del. Test är det säkraste sättet att skilja dem åt. Förlust av lukt och smak är vanligare vid covid-19.

Hjälper antibiotika mot influensa?

Nej, antibiotika verkar endast mot bakterier. Influensa orsakas av virus. Antibiotika används endast vid bakteriella komplikationer.

När kan jag återgå till arbete eller skola?

Du bör stanna hemma tills du varit feberfri i minst ett dygn utan febernedsättande och känner dig på bättringsvägen.

Kan jag få influensa trots vaccination?

Ja, vaccinet ger inte hundraprocentigt skydd, men det minskar risken att insjukna och ger ofta ett mildare förlopp om du ändå blir sjuk.

Varför ska jag vaccinera mig varje år?

Influensaviruset förändras ständigt och vaccinet anpassas årligen. Dessutom avtar skyddet från vaccinet efter några månader.