Cystinos – sällsynt ärftlig sjukdom som påverkar njurar och organ

Publicerad: 2025-12-18

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Cystinos är en sällsynt ärftlig ämnesomsättningssjukdom där aminosyran cystin ansamlas i kroppens celler och bildar kristaller. Detta skadar framför allt njurar, ögon, muskler och sköldkörtel. Tidig diagnos och behandling med cysteamin är avgörande för att bromsa sjukdomsutvecklingen.

Sammanfattning

Cystinos orsakas av en mutation i CTNS-genen som leder till brist på transportproteinet cystinosin. När cystin inte kan transporteras ut ur cellerna bildas kristaller som skadar vävnaderna. Sjukdomen debuterar oftast i spädbarnsåldern med njurpåverkan. Behandling med cystinbindande läkemedel kan bromsa förloppet och förbättra prognosen avsevärt.

Vad är cystinos?

Cystinos är en ovanlig metabolisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att bryta ner aminosyran cystin. Sjukdomen beror på en medfödd mutation i CTNS-genen som kodar för proteinet cystinosin. Detta protein ansvarar för att transportera cystin ut ur lysosomerna, cellernas återvinningscentraler.

När cystinosin saknas eller inte fungerar ansamlas cystin inne i lysosomerna. Cystinet bildar kristaller som successivt förstör cellernas funktion och skadar olika organ. Njurarna drabbas först och hårdast, men med tiden påverkas även ögon, muskler, sköldkörtel och andra organ.

Hur vanligt är cystinos?

Cystinos är en mycket sällsynt sjukdom. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt ett till två barn per år med sjukdomen. Den totala förekomsten uppskattas till cirka 1 per 100 000–200 000 invånare.

Hur ärvs cystinos?

Cystinos ärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna måste vara bärare av den muterade genen för att ett barn ska kunna utveckla sjukdomen. Om båda föräldrarna är bärare finns 25 procents risk att varje barn ärver sjukdomen.

Vilka symtom ger cystinos?

Symtomen vid cystinos varierar beroende på sjukdomsform och ålder. Det finns tre huvudformer:

Infantil (nefropatisk) cystinos

Detta är den vanligaste och allvarligaste formen som visar sig redan under spädbarnsåldern, vanligen mellan 6 och 18 månaders ålder.

Fanconis syndrom är ofta det första tecknet och innebär att njurarnas tubuli inte fungerar normalt. Kroppen förlorar viktiga ämnen via urinen, vilket orsakar:

  • Ökad törst och stora urinmängder

  • Uttorkning trots normalt vätskeintag

  • Tillväxthämning och viktökning uteblir

  • Rakit (engelska sjukan) på grund av fosfatförlust

  • Muskelsvaghet och slapphet

Progressiv njursvikt utvecklas om sjukdomen inte behandlas och kan leda till behov av dialys eller njurtransplantation redan i barndomen.

Ögonbesvär uppstår när cystinkristaller ansamlas i hornhinnan och orsakar ljuskänslighet, sveda och obehag.

Sköldkörtelproblem i form av underfunktion (hypotyreos) är vanligt och ger symtom som trötthet och frusenhet.

Juvenil och adult cystinos

Dessa mildare former debuterar senare och har långsammare förlopp. Njurpåverkan är mindre uttalad, men ögonbesvär förekommer.

Vad orsakar cystinos?

Cystinos orsakas uteslutande av mutationer i CTNS-genen på kromosom 17. Genen innehåller instruktioner för att tillverka proteinet cystinosin som transporterar cystin ut ur lysosomerna.

Över 100 olika mutationer i CTNS-genen har identifierats. Den vanligaste mutationen i norra Europa är en stor deletion som tar bort en betydande del av genen. Typen av mutation påverkar delvis sjukdomens svårighetsgrad.

Hur diagnostiseras cystinos?

Tidig diagnos är avgörande för att påbörja behandling innan allvarlig organskada uppstått.

Blodprover

Cystinmätning i vita blodkroppar (leukocyter) är det viktigaste diagnostiska testet. Förhöjda nivåer bekräftar diagnosen. Detta test används även för att följa behandlingseffekten.

Njurfunktionsprover som kreatinin och eGFR visar hur väl njurarna fungerar.

Elektrolyter kontrolleras för att upptäcka obalanser i natrium, kalium, kalcium och fosfat som uppstår vid Fanconis syndrom.

Sköldkörtelhormoner mäts regelbundet eftersom hypotyreos är vanligt.

Urinprover

Urinanalys kan visa tecken på Fanconis syndrom med onormalt höga nivåer av glukos, aminosyror och fosfat.

Ögonundersökning

Undersökning med spaltlampa kan visa cystinkristaller i hornhinnan, vilket stärker misstanken om cystinos.

Genetisk testning

DNA-analys bekräftar diagnosen genom att identifiera mutationer i CTNS-genen. Genetisk testning är särskilt viktig för familjeutredningar och vid planering av nya graviditeter.

Hur behandlas cystinos?

Behandlingen av cystinos är livslång och kräver ett multidisciplinärt team med specialister inom barnmedicin, njurmedicin, endokrinologi och ögonsjukdomar.

Cystinbindande läkemedel

Cysteamin är grundbehandlingen och det enda läkemedel som direkt påverkar sjukdomsprocessen. Cysteamin binder till cystin inne i lysosomerna och bildar en förening som kan transporteras ut ur cellen via en annan väg.

Behandlingen minskar cystinnivåerna i cellerna och bromsar skadan på njurar och andra organ. Cysteamin tas som kapslar eller granulat flera gånger dagligen, ofta var sjätte timme dygnet runt. Nyare beredningar med långsam frisättning kan tas mer sällan.

Ögondroppar med cysteamin används för att lösa upp kristaller i hornhinnan och lindra ljuskänslighet och obehag.

Ersättningsbehandling

Vid Fanconis syndrom behöver kroppen tillskott av de ämnen som förloras via urinen:

  • Fosfat och D-vitamin för att förebygga rakit

  • Bikarbonat för att motverka försurning av blodet

  • Kalium vid låga nivåer

  • Extra vätska för att kompensera för stora urinmängder

Hormonbehandling

Sköldkörtelhormon ges vid hypotyreos.

Tillväxthormon kan övervägas vid uttalad tillväxthämning.

Njurtransplantation

Vid avancerad njursvikt blir njurtransplantation aktuellt. Den transplanterade njuren drabbas inte av cystinos eftersom den har normal cystinosinfunktion. Övriga organ fortsätter dock att påverkas av sjukdomen, varför cysteaminbehandling måste fortsätta livet ut.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om ditt barn har ökad törst, stora urinmängder, tillväxthämning eller tecken på muskelsvaghet. Personer med känd cystinos bör ha regelbunden kontakt med sitt vårdteam och söka extra vid infektioner, kraftig trötthet eller nya symtom.

Vid symtom som andningsbesvär, kraftig svullnad eller påtaglig försämring av allmäntillståndet bör du söka vård akut.

Vanliga frågor om cystinos

Kan cystinos botas?

Cystinos kan inte botas, men modern behandling med cysteamin kan bromsa sjukdomsutvecklingen betydligt och förbättra livskvaliteten. Forskning om genterapi pågår.

Hur påverkar cystinos livslängden?

Med tidig diagnos och optimal behandling har prognosen förbättrats avsevärt. Många patienter lever idag långt upp i vuxen ålder, även om sjukdomen kräver livslång behandling och uppföljning.

Kan man få barn om man har cystinos?

Fertiliteten kan vara påverkad, särskilt hos män. Genetisk rådgivning rekommenderas för att diskutera risker och möjligheter vid familjeplanering.

Hur ofta behöver man ta medicin?

Cysteamin tas vanligen var sjätte timme, även nattetid. Nyare preparat med långsam frisättning kan tas var tolfte timme, vilket underlättar vardagen.

Finns det specialistcentra för cystinos?

I Sverige finns specialistkompetens vid universitetssjukhusen. Samarbete sker ofta med internationella expertcentra för denna sällsynta sjukdom.

Fler artiklar inom Njurar

Addisons sjukdom – symtom, orsaker och livslång behandling

Addisons sjukdom är ett sällsynt tillstånd där binjurarna inte producerar tillräckligt med livsviktiga hormoner, framför allt kortisol och aldosteron. Med daglig hormonersättning kan de flesta leva ett normalt liv, men det är viktigt att känna igen symtomen och hantera akuta situationer.

Läs mer

Alports syndrom – ärftlig njursjukdom som påverkar hörsel och syn

Alports syndrom är en sällsynt ärftlig sjukdom som främst drabbar njurarna men även kan orsaka hörselnedsättning och ögonförändringar. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa njurskadan och bevara livskvaliteten.

Läs mer

Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg

Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.

Läs mer

Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.

Läs mer

Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer