Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg

Publicerad: 2025-12-18

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.

Sammanfattning

Hyponatremi definieras som en natriumkoncentration under 136 mmol/L i blodet. Natrium är en viktig elektrolyt som reglerar vätskebalansen i kroppen. Symtomen varierar från milda som trötthet och illamående till allvarliga som kramper och medvetandepåverkan. Behandlingen beror på orsaken och kan innefatta vätskerestriktion, justering av läkemedel eller intravenös saltlösning.

Vad är hyponatremi?

Hyponatremi innebär att natriumkoncentrationen i blodet är för låg. Natrium är en elektrolyt som spelar central roll för kroppens vätskebalans, nervsignalering och muskelfunktion. Normalt ligger natriumvärdet mellan 136 och 145 mmol/L.

När natriumet sjunker rubbas osmosbalansen mellan cellerna och vätskan utanför. Vatten dras in i cellerna som sväller. I hjärnan, som omges av skallbenet, kan denna svullnad bli särskilt allvarlig eftersom utrymmet är begränsat.

Akut och kronisk hyponatremi

Hyponatremi delas in efter hur snabbt den utvecklas:

Akut hyponatremi uppstår inom 48 timmar och kan vara livshotande. Hjärnan hinner inte anpassa sig till förändringen, vilket ökar risken för hjärnödem.

Kronisk hyponatremi utvecklas långsammare och hjärnan hinner delvis kompensera. Symtomen är ofta mildare, men tillståndet kan ändå påverka livskvalitet och kognition.

Typer av hyponatremi

Beroende på kroppens vätskestatus delas hyponatremi in i tre typer:

Hypovolem hyponatremi uppstår när kroppen förlorat både vatten och salt, men saltförlusten är större. Vanliga orsaker är kräkningar, diarré eller vätskedrivande läkemedel.

Euvolem hyponatremi innebär normal vätskemängd men för lågt natrium, ofta på grund av överproduktion av hormonet ADH (SIADH) eller för stort vätskeintag.

Hypervolem hyponatremi ses när kroppen har för mycket vätska som späder ut natriumet. Detta förekommer vid hjärtsvikt, leversjukdom eller njursvikt.

Vilka symtom ger hyponatremi?

Symtomen beror på hur lågt natriumet är och hur snabbt förändringen skett.

Lindriga till måttliga symtom

Vid måttlig hyponatremi kan symtomen vara subtila:

  • Illamående och aptitlöshet

  • Huvudvärk

  • Trötthet och slöhet

  • Koncentrationssvårigheter

  • Muskelkramper och svaghet

  • Balansproblem och ostadighet

Allvarliga symtom

Vid uttalad eller snabbt utvecklad hyponatremi kan livshotande symtom uppstå:

  • Förvirring och desorientering

  • Kramper

  • Medvetandepåverkan eller koma

  • Andningssvårigheter

  • Hjärnödem med risk för permanenta skador

Vad orsakar hyponatremi?

Hyponatremi kan ha många olika orsaker som påverkar balansen mellan vatten och natrium i kroppen.

Läkemedel

Flera läkemedelsgrupper kan orsaka hyponatremi:

  • Vätskedrivande medel (diuretika), särskilt tiazider

  • Antidepressiva, framför allt SSRI-preparat

  • Antiepileptika som karbamazepin

  • Smärtstillande läkemedel (NSAID)

  • Vissa blodtrycksmediciner

Hormonella orsaker

SIADH (syndrome of inappropriate antidiuretic hormone) innebär att kroppen producerar för mycket antidiuretiskt hormon, vilket gör att njurarna håller kvar vatten. SIADH kan orsakas av lungsjukdomar, hjärnskador, vissa cancerformer eller läkemedel.

Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom) leder till brist på hormonet aldosteron som reglerar natriumbalansen.

Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) kan i svåra fall orsaka hyponatremi.

Organsvikt

  • Hjärtsvikt orsakar vätskeretention som späder ut natriumet

  • Levercirrhos leder till vätskeansamling och hormonrubbningar

  • Njursvikt påverkar kroppens förmåga att reglera vatten och elektrolyter

Övriga orsaker

  • Svår kräkning eller diarré med enbart vattenersättning

  • Extremt stort vätskeintag (polydipsi)

  • Intensiv fysisk aktivitet med för stort vattenintag utan saltreståning

Hur diagnostiseras hyponatremi?

Diagnosen hyponatremi ställs genom blodprov, men att finna orsaken kräver ofta mer omfattande utredning.

Blodprover

Natriummätning bekräftar diagnosen när värdet är under 136 mmol/L.

Osmolalitet i serum hjälper till att klassificera typen av hyponatremi.

Njurfunktionsprover som kreatinin och urea bedömer njurarnas funktion.

Sköldkörtel- och binjurehormoner utesluter hormonella orsaker.

Blodsockermätning är viktig eftersom högt blodsocker kan ge falskt lågt natrium.

Urinprover

Natrium i urinen hjälper till att avgöra om njurarna förlorar eller sparar natrium.

Urinosmolalitet visar hur koncentrerad urinen är och ger ledtrådar om orsaken.

Övrig utredning

Beroende på misstänkt orsak kan bilddiagnostik av hjärna, lungor eller binjurar behövas.

Hur behandlas hyponatremi?

Behandlingen anpassas efter orsaken, svårighetsgraden och hur snabbt hyponatremin utvecklats.

Behandling av lindrig kronisk hyponatremi

Vätskerestriktion är ofta tillräckligt vid SIADH eller överdriven vätskekonsumtion. Intaget begränsas vanligen till 1–1,5 liter per dygn.

Justering av läkemedel kan bli aktuellt om ett läkemedel misstänks vara orsaken.

Behandling av grundsjukdomen är avgörande vid hjärtsvikt, leversjukdom eller hormonella rubbningar.

Behandling av svår eller akut hyponatremi

Intravenös saltlösning ges vid allvarliga symtom som kramper eller medvetandepåverkan. Korrigeringen måste ske försiktigt och kontrollerat för att undvika komplikationer.

Vasopressinantagonister (vaptaner) kan användas vid SIADH för att öka vattenutskiljningen utan att påverka natrium.

Viktigt vid korrigering

En för snabb korrigering av natriumet kan orsaka osmotiskt demyeliniseringssyndrom, en allvarlig hjärnskada. Därför övervakas patienter noggrant och natriumet höjs i kontrollerad takt, vanligen maximalt 8–10 mmol/L per dygn.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har symtom som kan tyda på hyponatremi, särskilt om du tar läkemedel som kan påverka natriumbalansen eller har kända riskfaktorer. Symtom som illamående, huvudvärk, förvirring eller muskelsvaghet bör utredas.

Sök vård akut vid kramper, svår förvirring, medvetandepåverkan eller om symtomen utvecklas snabbt. Akut hyponatremi kan vara livshotande och kräver omedelbar behandling.

Vanliga frågor om hyponatremi

Kan man förebygga hyponatremi?

Hos personer med riskfaktorer kan regelbunden kontroll av natriumvärdet hjälpa till att upptäcka och behandla hyponatremi tidigt. Att undvika extremt stort vätskeintag och följa läkarens råd om läkemedel minskar risken.

Hur snabbt kan natriumet normaliseras?

Det beror på orsaken och svårighetsgraden. Kronisk hyponatremi korrigeras försiktigt över flera dygn, medan akut hyponatremi med allvarliga symtom kan behöva snabbare initial behandling under noggrann övervakning.

Är hyponatremi vanligare hos äldre?

Ja, äldre personer har ökad risk på grund av förändrad njurfunktion, fler läkemedel och ökad förekomst av sjukdomar som påverkar vätskebalansen.

Kan hyponatremi komma tillbaka?

Om den underliggande orsaken inte åtgärdas kan hyponatremi återkomma. Regelbunden uppföljning och ibland förebyggande åtgärder som vätskerestriktion kan behövas.

Hur lång tid tar det att återhämta sig?

Återhämtningen varierar. Symtomen förbättras ofta när natriumet normaliseras, men vissa personer, särskilt äldre, kan ha kvarstående kognitiv påverkan.

Fler artiklar inom Njurar

Addisons sjukdom – symtom, orsaker och livslång behandling

Addisons sjukdom är ett sällsynt tillstånd där binjurarna inte producerar tillräckligt med livsviktiga hormoner, framför allt kortisol och aldosteron. Med daglig hormonersättning kan de flesta leva ett normalt liv, men det är viktigt att känna igen symtomen och hantera akuta situationer.

Läs mer

Alports syndrom – ärftlig njursjukdom som påverkar hörsel och syn

Alports syndrom är en sällsynt ärftlig sjukdom som främst drabbar njurarna men även kan orsaka hörselnedsättning och ögonförändringar. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa njurskadan och bevara livskvaliteten.

Läs mer

Cystinos – sällsynt ärftlig sjukdom som påverkar njurar och organ

Cystinos är en sällsynt ärftlig ämnesomsättningssjukdom där aminosyran cystin ansamlas i kroppens celler och bildar kristaller. Detta skadar framför allt njurar, ögon, muskler och sköldkörtel. Tidig diagnos och behandling med cysteamin är avgörande för att bromsa sjukdomsutvecklingen.

Läs mer

Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.

Läs mer

Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer