Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Vad är njursvikt?

Njursvikt, även kallat njurinsufficiens, är ett tillstånd där njurarna inte längre kan utföra sina livsviktiga funktioner tillräckligt effektivt. Njurarna ansvarar för att:

• Filtrera avfallsprodukter och gifter från blodet

• Reglera kroppens vätskebalans

• Kontrollera blodtrycket

• Producera hormonet erytropoietin som styr blodbildningen

• Aktivera D-vitamin för benhälsan

• Upprätthålla balansen av elektrolyter

När njurarna sviktar ansamlas avfallsprodukter som kreatinin och urea i blodet, vilket leder till uremiska symtom och kan påverka samtliga organ.

Akut njursvikt

Akut njursvikt utvecklas snabbt, ofta inom dagar eller veckor. Orsakerna kan vara:

• Kraftig minskning av blodflödet till njurarna vid blödning, uttorkning eller hjärtsvikt

• Direkt skada på njurvävnaden av läkemedel, infektioner eller gifter

• Blockering av urinvägarna av njursten, tumörer eller förstorad prostata

Med snabb behandling av den underliggande orsaken kan njurfunktionen ofta återhämta sig helt eller delvis.

Kronisk njursvikt

Kronisk njursvikt är slutstadiet av kronisk njursjukdom och innebär att njurfunktionen är permanent och allvarligt nedsatt. De vanligaste orsakerna är diabetes och högt blodtryck. Kronisk njursvikt kräver livslång behandling och eventuellt dialys eller transplantation.

Vilka symtom ger njursvikt?

Symtomen varierar beroende på om njursvikten är akut eller kronisk och hur allvarlig den är.

Tidiga symtom

I början av kronisk njursvikt kan symtomen vara subtila eller saknas helt:

• Lätt trötthet

• Minskad aptit

• Ökad urinering, särskilt på natten

• Lätt svullnad i fötterna

Symtom vid avancerad njursvikt

När njurfunktionen försämras ytterligare blir symtomen tydligare:

Allmänna symtom

• Uttalad trötthet och kraftlöshet

• Koncentrationssvårigheter och mental dimma

• Illamående, kräkningar och aptitlöshet

• Viktminskning eller viktökning av vätska

Vätskebalans

• Svullnad i ben, fötter, anklar och ansikte

• Andnöd på grund av vätska i lungorna

• Minskad urinmängd eller utebliven urinproduktion

Hud och muskulatur

• Intensiv klåda

• Torr, blek eller gulaktig hud

• Muskelkramper, särskilt i benen

• Myrkrypningar och domningar

Cirkulationspåverkan

• Högt blodtryck

• Hjärtklappning

• Bröstsmärta vid vätskeansamling runt hjärtat

Symtom vid akut njursvikt

Akut njursvikt kan ge:

• Plötsligt minskad eller upphörd urinproduktion

• Snabbt tilltagande svullnad

• Förvirring och dåsighet

• Andnöd

• Illamående

Vad orsakar njursvikt?

Orsaker till kronisk njursvikt

Diabetes är den vanligaste orsaken och står för ungefär hälften av alla fall. Högt blodsocker skadar de små blodkärlen i njurarna under många år.

Högt blodtryck är den näst vanligaste orsaken. Långvarig hypertoni överbelastar och skadar njurarnas kärl.

Glomerulonefrit är inflammation i njurarnas filterenheter som kan ha immunologiska orsaker.

Polycystisk njursjukdom är en ärftlig sjukdom där cystor gradvis förstör njurvävnaden.

Återkommande njurinfektioner och urinvägsobstruktion kan ge ärrbildning och kronisk skada.

Orsaker till akut njursvikt

Prerenal (före njurarna) – minskat blodflöde på grund av blödning, uttorkning, hjärtsvikt eller blodtrycksfall.

Renal (i njurarna) – direkt skada av läkemedel som NSAID eller vissa antibiotika, kontrastmedel, svåra infektioner eller autoimmuna sjukdomar.

Postrenal (efter njurarna) – blockering av urinflödet av njursten, tumörer eller prostataförstoring.

Hur diagnostiseras njursvikt?

Blodprover

Kreatinin är huvudmarkören för njurfunktion. Förhöjda värden tyder på nedsatt filtreringsförmåga.

eGFR beräknas utifrån kreatinin och anger hur väl njurarna filtrerar. Vid njursvikt är eGFR under 15 ml/min.

Urea är en annan avfallsprodukt som stiger vid njursvikt.

Elektrolyter som kalium är ofta förhöjda och kan bli farligt höga.

Blodstatus visar ofta anemi vid kronisk njursvikt.

Urinprover

Urinmängd och utseende bedöms.

Protein och blod i urinen kan ge ledtrådar om orsaken.

Bilddiagnostik

Ultraljud visar njurarnas storlek och struktur samt eventuella hinder i urinvägarna.

CT kan behövas för mer detaljerad bedömning.

Njurbiopsi

Vävnadsprov kan behövas för att fastställa den exakta orsaken till njurskadan.

Hur behandlas njursvikt?

Behandling av akut njursvikt

Fokus ligger på att behandla den utlösande orsaken:

• Vätsketillförsel vid uttorkning

• Avbryta njurskadande läkemedel

• Behandla infektioner

• Avlägsna hinder i urinvägarna

• Tillfällig dialys vid behov

Behandling av kronisk njursvikt

Behandling av grundorsak

• God blodsockerkontroll vid diabetes

• Aggressiv blodtryckssänkning, ofta med ACE-hämmare eller ARB

• Behandling av eventuell underliggande njursjukdom

Läkemedelsbehandling

• Blodtrycksmediciner för njurskydd

• Fosfatbindare för att kontrollera fosfatnivåer

• D-vitaminpreparat och kalciumtillskott

• Erytropoietinstimulerande medel vid anemi

• Vätskedrivande vid ödem

Livsstilsförändringar

• Saltrestriktion

• Anpassat protein-, kalium- och fosfatintag

• Vätskerestriktion vid behov

• Rökstopp

• Regelbunden motion

Njurersättande behandling

Vid terminal njursvikt krävs behandling som ersätter njurarnas funktion:

Hemodialys utförs vanligen tre gånger per vecka på sjukhus eller dialysmottagning. Blodet renas genom ett filter utanför kroppen.

Peritonealdialys kan göras hemma. Bukhinnan används som filter och dialysvätska byts flera gånger dagligen.

Njurtransplantation är ofta det bästa alternativet för lämpliga patienter. En fungerande transplanterad njure ger bättre livskvalitet än dialys.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har symtom som kan tyda på njurproblem: trötthet, svullnad, förändrad urinmängd eller skummande urin. Personer med diabetes eller högt blodtryck bör kontrollera njurfunktionen regelbundet.

Sök vård akut vid:

• Plötsligt upphörd eller kraftigt minskad urinproduktion

• Snabbt tilltagande svullnad

• Andnöd som tilltar

• Förvirring eller påtaglig dåsighet

• Bröstsmärta

• Kramper

Vanliga frågor om njursvikt

Hur länge kan man leva med njursvikt?

Med modern behandling kan många leva i många år med njursvikt. Dialys och transplantation har förbättrat prognosen avsevärt. Livslängden beror på ålder, bakomliggande sjukdomar och hur väl behandlingen fungerar.

Kan njurarna återhämta sig?

Vid akut njursvikt kan funktionen ofta återställas om orsaken behandlas snabbt. Kronisk njursvikt är däremot permanent, men rätt behandling kan bromsa försämringen.

Gör njursvikt ont?

Njursvikt i sig orsakar sällan smärta. Symtomen är oftare trötthet, illamående och svullnad. Smärta kan förekomma vid bakomliggande orsaker som njursten eller infektioner.

Kan man förebygga njursvikt?

God kontroll av diabetes och blodtryck är det viktigaste för att förebygga kronisk njursvikt. Att undvika rökning, äta hälsosamt och vara försiktig med njurskadande läkemedel minskar risken.

Hur påverkas kosten vid njursvikt?

Kosten anpassas efter graden av njursvikt. Vanliga rekommendationer är minskat intag av salt, kalium och fosfor. Proteinintaget kan behöva justeras. En dietist ger individuella råd.