LCHF - döden i grytan?

LCHF har visat sig vara ett effektivt sätt att gå ner i vikt. Det finns dock kritik som menar att LCHF inte är hälsosamt på lång sikt. För normalindividen är det troligtvis inte skadligt att äta enligt LCHF men vissa reagerar väldigt negativt på ökat intag av mättade fetter vilket då kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Siffrorna varierar något mellan olika källor, men nära nog en fjärdedel av alla svenskar tycks någon gång ha provat eller äter just nu enligt en LCHF-inspirerad diet. LCHF står för Low Carb High Fat (lite kolhydrat, mycket fett) och är ett omtvistat ämne på hälsohimlen. Åsikterna om lågkolhydratkostens eventuella hälsoeffekter går minst sagt isär, debatten är stundtals kraftigt polariserad. I ena ringhörnan; förespråkarna - de som ser LCHF som den enda rätta vägen till välmående. I den andra; skeptikerna - de som menar att LCHF kan vara direkt hälsovådligt.

Så vem har rätt? Ingen, eller alla, skulle man kanske kunna säga. De fysiologiska effekterna av LCHF kan variera ordentligt från en person till en annan. Hur just din kropp reagerar på kolhydratrestriktion och ett ökat fettintag kan du faktiskt ta reda på genom ett enkelt blodprov.

Spelar dieten någon roll?

Diagrammet nedan visar det problem som en dålig diet innebär för livskvaliteten för en växande del av befolkningen globalt. Övervikt är idag ett större problem än undernärig. I Sverige är övervikt ett växande problem och enligt folkhälsomyndighetens årsrapport är 51% av svenskarna feta eller överviktiga.

Vad är LCHF?

LCHF är en diet som går ut på att man stoppar i sig färre kolhydrater (av typen som finns i bröd, pasta, potatis mm) och samtidigt äter mer fett än vad de flesta av oss är vana vid.

Strikt LCHF <20 gram kolhydrater per dag (alt 2%).
Normal LCHF 20-50 gram kolhydrater per dag (alt 5%).
Liberal LCHF 50-100 gram kolhydrater per dag (alt 10%).

Detta kan jämföras med tallriksmodellen som förespråkar 225-300 gram eller 45-60% intag av kolhydrater.

Det finns visst stöd i forskning för att LCHF-kost effektivt kan minska riskerna att drabbas av olika typer av hjärt- kärlsjukdomar. Det finns också vetenskapliga studier som visat att LCHF kan bidra till att bromsa utvecklingen av diabetes typ-2 och hjälpa till att balansera blodsockernivåer som är så pass höga att de indikerar prediabetes.

Det bör poängteras att det saknas långtidsstudier som stödjer LCHF som hälsobefrämjande diet och att flera tunga instanser däribland livsmedelsverket har en fortsatt försiktig hållning i frågan.

En LCHF-diet kan hjälpa till att jämna ut blodsockerkurvan till skydd mot ohälsosamma blodsockertoppar, den kan också bidra till att sänka det långsiktiga blodsockervärdet som mäts med hjälp av ett så kallat glykohemoglobintest (HbA1c). LCHF kan bidra till att sänka halterna av fritt insulin i kroppen. I blodet hos personer som äter LCHF-kost har man också noterat sänkta nivåer av ohälsosamma fetter, så kallade triglycerier, och ökade halter av lipoproteinet HDL som generellt anses kunna bidra till ökad hälsa.

Men, och här kommer LCHF-debattens lilla dilemma, det som vetenskapen noterat som gemensamt för det stora flertalet behöver inte gälla för just dig. På individnivå finns nämligen både klart positiva och möjligt negativa effekter av LCHF inrapporterade.

Alla reagerar inte på samma sätt på samma diet

Forskningsresultat, alldeles oavsett om de talar för eller emot LCHF´s hälsoeffekter, bygger alltid på det sammantagna resultatet av experiment och/eller studier. I en och samma testgrupp finns alltid variationer mellan olika individer.

Längd, vikt, kön och hårfärg är inte det enda som skiljer oss åt. Biologin har gjort oss alla olika. Därför reagerar vi också olika på olika typer av kosthållning. Det uttjatade rådet att äta allt men med måtta kan därför vara ganska missvisande. Det som är måttfullt för just dig, är det kanske inte alls för någon annan.

Ett experiment som tydligt visar på våra kroppars olika sätt att reagera på samma sak gjordes vid universitetet i Conneticut 2010. Försöket gick ut på att en testgrupp, bestående av vuxna män, fick äta kolhydratfattiga men mycket energirika dieter. De fysiologiska effekten av dieterna varierade stort mellan männen som bland annat visade upp stora variationer i LDL-kolesterol. HDL och triglyceridvärden däremot, uppvisade betydigt mindre variation.

Några färskare studier, bland andra A-Z -studien från Stanforduniversitetet, har visat att LCHF-kost är den genomsnittligt mest effektiva dieten för den som vill gå ned i vikt. Men när man går igenom resultaten på individnivå finns många enskilda testpersoner i lågfettsgruppen som tappat lika mycket i vikt som de i LCHF-gruppen. Insulinresistensen tycks vara en viktig faktor för dem som lyckats med viktminskning genom lågfettskost. Varje individs insulinresistens kan även den härledas genom ett enkelt blodprov. Insulinresistensen får man fram genom att jämföra halterna av triglycerider och HDL i blodet.

Påverkas vissa negativt av LCHF?

Genomsnittsmänniskans värden kan påverkas positivt av en LCHF-diet. Men alla påverkas på olika sätt. Det är därför viktigt att hålla koll på dina egna blodvärden. Det finns enskilda individer vars värden inte påverkas positivt av LCHF-kost. Det gäller i synnerhet de värden som markerar föröjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar.

Stora individuella variationer kan förekomma hos olika personer sedan de ökat sitt intag av mättade fetter. Effekten kan vara kortvarig, det är den ofta hos exempelvis personer som reagerar på ett plötsligt ökat intag av mjölkprodukter. För andra förblir värdena förhöjda under en längre tid, hos dem finns ofta ett samband kopplat till rent genetiska faktorer.

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi är en sjukdom som orsakar extremt förhöjda nivåer av kolesterolen LDL-C och som förekommer hos ungefär två personer av tusen. Höga nivåer av LDL, mätbart bland annat via proteinet ApoB, hänger samman med förhöjd risk för hjärt- kärlsjukdom.

Personer vars blodfetter reagerar kraftigt negativt på mättade fetter kan genom att äta mer av enkelomättade fetter - som finns exempelvis i avokado- och olivolja, sänka sina blodfetter till hälsosamma nivåer. Genom att testa din blod kan du se vad som funkar för dig.

Man kan i detalj studera hur en kostomläggning påverkar den egna kroppen

Osund kosthållning är idag den enskilt största orsaken till försämrad folkhälsa världen över. Dåliga matvanor påverkar ett stort antal personers hälsa negativt även långt innan de drabbas av faktiska sjukdomar som exempelvis diabetes.

Om du vill veta hur din hur din kropp reagerar på din nuvarande kost eller om du bara vill ta reda på hur du mår på insidan så kan du enkelt ta reda på det genom att beställa en hälsokontroll. Dagens blodanalysteknik ger var och en möjligheter att i detalj studera hur en kostomläggning påverkar den egna kroppen. Bra mat är definitivt den bästa medicinen och kunskap kan, om du frågar oss på Werlabs, förändra allt.