Bra att veta om blodtryck

Du kan ofta sänka ditt blodtryck genom att förändra dina levnadsvanor. Effektiva åtgärder är till exempel att minska alkoholintaget, stressa mindre, gå ner i vikt, röra på sig mer och att äta en näringsrik och hälsosam kost. Konkreta tips hittar du i slutet av artikeln.

Vad betyder blodtryck?

När hjärtat pumpar ut blod i kroppen uppstår ett tryck i våra blodådror. Man brukar tala om två olika typer av blodtryck:

Det systoliska, eller övre, blodtrycket som uppstår när hjärtat pumpar ut blod
Det diastoliska, eller undre, blodtrycket som finns i blodkärlen mellan slagen

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, förkortat mm Hg.

När du gör en blodtrycksmätning kommer du alltid att få två siffror. Den första visar det systoliska blodtrycket och den andra det diastoliska blodtrycket, till exempel 115/75.

Vad anses vara ett normalt blodtryck?

Vad som anses vara normalt blodtryck skiljer sig beroende på ålder, kön och genetik.

De senaste europeiska riktlinjerna för blodtryck ser ut så här (hypertoni är ett annat ord för högt blodtryck):

Optimalt: < 120 / 70 mm Hg

Normalt: 120-129 / 80-84 mm Hg (men det är viktigt att komma ihåg att "normalt" kan variera mellan individer)

Normalt till högt: 130-139 / 85-89 mm Hg

Mild hypertoni: 140-159 / 90-99 mm Hg

Moderat hypertoni: 160-179 / 100-109 mm Hg

Svår hypertoni: ≥ 180 / ≥110 mm Hg

Bland äldre personer kan ibland det systoliska blodtrycket vara högt >140 mm Hg, medan det diastoliska är normalt. Detta kallas för isolerad systolisk hypertoni.

Vad räknas som högt blodtryck?

Högt blodtryck klassificeras som en sjukdom och innebär ett kroniskt medicinskt tillstånd där trycket i kroppens artärer är förhöjt över normala nivåer. Högt blodtryck försvårar hjärtats arbete och med tiden blir kärlväggarna hårdare och mindre elastiska. Hjärtväggen kan bli tjockare och stelare och pumpförmågan försämras. De små kärlen i njurarna kan skadas vilket försämrar njurarnas funktion. Även de små kärlen i hjärnan kan ta skada.

Högt blodtryck under lång tid kan öka risken för många olika sjukdomstillstånd såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och demens. Ett högt blodtryck är också kopplat till typ-2 diabetes.

Ett lätt förhöjt blodtryck ger ofta inga specifika symptom. Det enda sättet att ta reda på sitt blodtryck är därför att mäta det. Särskilt viktigt att mäta blodtrycket regelbundet är det om man är i en riskgrupp – till exempel om man är över 40 år, har stillasittande levnadsvanor, har högt blodtryck i släkten, eller har andra riskfaktorer såsom övervikt eller diabetes.

Vid en hälsokontroll på Werlabs räknas blodtrycksvärden över 140/90 som högt blodtryck. Blodtrycket varierar under dygnet och en del personer kan få något högre blodtryck på grund av stress eller i samband med provtagning. Eftersom blodtrycket varierar individuellt kan det vara olika hur mycket man påverkas av situationen vid provtagningen. Då kan det vara bra att mäta om blodtrycket vid ett senare tillfälle, antingen i hemmet eller på sin vårdcentral.

Värden som ligger mellan 130-139 / 85-90 räknas som normalt till högt. Om du befinner dig i det här spannet finns det goda skäl att mäta ditt blodtryck med jämna mellanrum, eftersom det finns en risk att ditt blodtryck kommer att stiga med åren.

Ålder, genetik, kön och familjehistorik är saker vi inte kan göra mycket åt. Men många andra faktorer är påverkbara – kost, fysisk aktivitet, stress och rökning – och de har en stor påverkan på blodtrycket. Du kan ofta sänka ditt blodtryck genom att förändra dina levnadsvanor. Effektiva åtgärder är till exempel att minska alkoholintaget, stressa mindre, gå ner i vikt, röra på sig mer och att äta en näringsrik och hälsosam kost. Konkreta tips hittar du i slutet av artikeln.

Vad räknas som lågt blodtryck?

Till lågt blodtryck räknas värden på 90/60, men det innebär inte att blodtrycket är för lågt, eller dåligt på något sätt. Det beror helt enkelt på om man har symtom eller inte.

Precis som vid högt blodtryck ger lågt blodtryck inte alltid några symtom. Ibland kan man dock drabbas av blodtrycksfall, då trycket plötsligt minskar och hjärnan inte får tillräckligt med blod, till exempel om man reser sig snabbt. Då kan man känna sig yr och svag, bli lite illamående eller kallsvettig.

Ett lågt blodtryck innebär inte att man har ökad risk för sjukdom, annat än för äldre personer där blodtrycksfall kan vara tecken på hjärt-kärlsjukdom. Det kan bero på att man inte har druckit tillräckligt med vatten, att man har brist på salter, för mycket blodtryckssänkande mediciner eller har varit sängliggande länge.

För att undvika besvär med lågt blodtryck kan man se till att undvika alkohol, dricka tillräckligt med vatten och att röra på sig. Man kan också se till att resa sig upp långsamt så att man inte drabbas av ett plötsligt blodtrycksfall.

En fördel med flera mätningar

Blodtrycket varierar normalt under dygnet och en del personer kan få något högre blodtryck på grund av stress, t.ex. i samband med provtagning eller vid fysisk aktivitet.

Blodtrycket kan även variera beroende på den miljö vi vistas i. En del människor drabbas till exempel av så kallad ´vitrockshypertoni´. Med andra ord får personerna tillfälligt högre blodtryck när de befinner sig i en vårdmiljö och träffar en läkare. Exakt varför detta sker är inte helt klarlagt men troligtvis uppfattas själva situationen och läkaren som hotfull. Samma sak händer inte om det till exempel är en familjemedlem som mäter.

Det här kan du göra för att sänka blodtrycket

Det första steget är ofta förändringar i levnadsvanor, som kan ha en stor effekt på blodtrycket. Men ibland kan det behövas medicinering. Det finns flera olika typer av blodtryckssänkande läkemedel, och läkaren kan hjälpa till att hitta rätt kombination för varje person.

Kost: En hälsosam och näringsrik kost kan se ut på många olika sätt. Du behöver inte följa en extrem diet för att påtagligt förbättra hälsan och ditt blodtryck. Natrium (salt) är en stor bov i dramat när det gäller blodtryck. För mycket natrium får blodet att hålla kvar vatten, vilket ökar trycket. En balanserad kost med mycket frukt, grönsaker och fullkorn kan bidra till att hålla blodtrycket på en normal nivå. Här kan du få inspiration.
Fysisk aktivitet: All rörelse räknas. Fysisk aktivitet behöver inte se ut på något särskilt sätt, den bästa är den som blir av. Här hittar du förslag på fysisk aktivitet som är enkel att få till i vardagen.
Stress: Kronisk stress kan bidra till att blodtrycket stiger. Att få bort all stress i livet är kanske omöjligt men du kan minska stressens skadeverkningar. Så här gör du.
Rökning och alkohol: Både rökning, snusande och hög alkoholkonsumtion kan höja blodtrycket och skada blodkärlen. Att minska eller sluta med dessa vanor ger stora hälsofördelar.