Lågt ferritin och järndepåer – tecken, orsaker och blodprov

Viktig byggsten

Järn är en viktig byggsten i hemoglobinet som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobinet transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler. Inälvsmat, blodpudding, kött, vilt och skaldjur innehåller hemjärn som har bäst upptag i kroppen. C-vitaminrika livsmedel ökar upptaget av järn, och matlagning i gjutjärnsgryta kan öka järninnehållet i maten. Vi får i oss järn via mat som tex kött, ägg, fisk och kyckling men även linser, spenat och röda bönor. Men ibland räcker det inte med att bara äta en järnrik kost. Järnet tas upp via tarmen och sen lagras det främst i lever, benmärg och mjälte. Själva järnlagret kallas ofta för ferritin, och låga nivåer av ferritin tyder på låga järndepåer. I vår guide om vad ferritin är och hur det fungerar beskrivs mer i detalj hur detta protein speglar kroppens järnlager. Vad järnbrist beror på kan vara flera faktorer, till exempel ökade förluster av blod eller att kroppens behov av järn ökar, vilket kan ske vid graviditet, amning eller intensiv fysisk aktivitet. Det är också viktigt att notera att hemoglobinvärdet kan vara normalt även om ferritin är lågt, särskilt vid inflammation.

Symtom vid järnbrist

Bland symtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och orkeslöshet kan järnbristen ge vaga tecken som ibland är svåra att koppla direkt till järnnivåerna. För den som upplever långvarig energibrist kan en bredare genomgång av möjliga orsaker till kronisk trötthet vara värdefull. Järnbrist kan leda till långvarig trötthet och nedsatt fysisk och mental prestationsförmåga, samt påverka immunförsvaret, mental skärpa och fysisk prestation. Det är viktigt att känna till att järnbrist utan anemi kan förekomma och ändå påverka hälsan negativt, särskilt vid kronisk sjukdom som hjärtsvikt. Kroppen kan anpassa sig till järnbrist, vilket gör att symtomen ibland är milda trots låga järnnivåer.

Symtomen skiljer sig lite beroende på om du har begynnande eller grav järnbrist. Det är inte alltid det märks på en gång utan kan ta lång tid innan järnförråden är tömda. Det syns heller inte alltid på ditt Hb-värde att förråden börjar tömmas. Det är först när du får uttalad järnbrist, så kallad absolut järnbrist, som det bildas färre blodkroppar och du drabbas av järnbristanemi, dvs blodbrist som det syns i blodet, något som beskrivs närmare i vår genomgång av symtom på blodbrist och hur anemi märks i kroppen. Vid funktionell järnbrist, som ofta ses vid kronisk inflammation eller sjukdom, kan kroppen ha järn lagrat men inte kunna använda det för att bilda röda blodkroppar, vilket hänger ihop med skillnaden mellan järn och ferritin i blodet.

Symtomen vid järnbrist är ofta trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel eller huvudvärk. Vid grav järnbrist, som föranlett järnbristanemi, tillkommer ofta hjärtklappning, andfåddhet och öronsus. Här kan en mer fördjupad genomgång av symtom på järnbrist och dess orsaker ge ytterligare vägledning. En eventuell brist kan också påverka ditt psykiska mående. Kanske känns kroppen mer stressad än vanligt? Eller kanske känner du dig mer orkeslös än vanligt? Det är dock så att de fysiska symtomen är mer framträdande.

Vanliga orsaker till järnbrist

Det är viktigt att identifiera och åtgärda orsaken till järnbrist, eftersom rätt behandling beror på vad som ligger bakom tillståndet. Ett riktat järnbristtest som mäter centrala järnmarkörer kan vara ett första steg för att kartlägga din situation.

Den vanligaste orsaken till järnbrist är i första hand blödning, vilket leder till ökade förluster av järn i kroppen. Järnbrist – orsaker, symtom och hur du förebygger det kan ge en bredare bild av hur dessa mekanismer hänger ihop. Järnbrist kan bland annat bero på för lite järn i kosten, rikliga menstruationer, blodgivning, sjukdomar i mag-tarmkanalen eller andra sjukdomar som orsakar blödningar. Hos äldre är järnbrist vanligt på grund av sämre upptag av järn och ökad förekomst av sjukdomar som orsakar blödningar, exempelvis cancer i tarmen.

Järnbrist är också vanligt vid graviditet och vissa sjukdomar som hjärtsvikt. Det är en riskfaktor som kan försämra sjukdomstillståndet vid kronisk hjärtsvikt. En mer detaljerad genomgång av järnbrist – symtom, orsaker och behandling belyser särskilt sambandet med kroniska sjukdomar. Järnbrist kan även förekomma vid inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, där inflammation påverkar järnupptaget och kan leda till funktionell järnbrist, och inte sällan kan låga järndepåer och ferritin också bidra till håravfall kopplat till järnbrist hos kvinnor.

Vid utredning av järnbrist bör man alltid försöka hitta orsaken till tillståndet och vid behov göra andra blodprover eller undersökningar för att utesluta bakomliggande sjukdomar. Behandling av järnbrist bör anpassas efter orsaken och kan inkludera järntillskott, intravenös behandling eller behandling av den underliggande sjukdomen, samtidigt som man behöver vara uppmärksam på tillstånd med järnöverskott som hemokromatos – symtom, orsaker och behandling.

Idag är det lätt att åtgärda järnbrist med läkemedel när den väl är upptäckt, och i vår guide om järnbrist – symtom, orsaker och behandling beskrivs olika behandlingsalternativ och uppföljning. Ett ferritinvärde under 30 betraktas ofta som att man är i riskzon för att i närtid drabbas av järnbrist, och mer om detta finns i vår genomgång av ferritin som kroppens järnlager.

Järnrika livsmedel

Att få i sig tillräckligt med järn via kosten är avgörande för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar och förebygga brist på järn. Järn finns i två former i maten: hemjärn och icke-hemjärn, något som förklaras mer utförligt i vår artikel om järnbrist – symtom, orsaker och behandling. Hemjärn, som kroppen tar upp allra bäst, finns främst i animaliska livsmedel som rött kött, lever och blodpudding. I vår översikt över järnrik mat och hur du förbättrar ditt järnvärde finns fler exempel och praktiska tips. För dig som äter kött är dessa livsmedel därför en viktig grund för att säkerställa att du får i dig mer järn.

Icke-hemjärn finns i vegetabiliska livsmedel som baljväxter, tofu och gröna bladgrönsaker. För kvinnor kan riktade råd om hur du får tillräckligt med järn som kvinna vara hjälpsamma, särskilt vid mens eller graviditet. Upptaget av järn från dessa livsmedel är inte lika effektivt, men det går att förbättra genom att kombinera dem med råvaror rika på C-vitamin, till exempel paprika, citrusfrukter, bär och broccoli. Det är också bra att undvika kaffe, te och mjölk i samband med måltider, eftersom de kan minska upptaget av järn från maten.

Kvinnor i fertil ålder har ett ökat behov av järn, särskilt på grund av menstruation, och behöver därför vara extra noga med att få i sig järnrika livsmedel. Även gravida, ammande och äldre personer har en ökad risk för att utveckla järnbrist, särskilt om de har sjukdomar som påverkar upptaget av järn i mag-tarmkanalen. För vissa kan ett bredare vitamin- och mineraltest vara ett komplement för att upptäcka fler brister som påverkar energinivåer. Därför är det viktigt att kosten innehåller tillräckligt med järn för att täcka kroppens behov.

Håll koll på järnet

För att hålla full koll på dina järnvärden erbjuder vi två olika järnbristtest:

• Järnbristtest

• Järnbristtest XL

Diagnos av järnbrist ställs genom blodprover där de viktigaste markörerna är ferritin, hemoglobin och transferrinmättnad. I vår guide till blodstatus och järnvärden förklarar vi hur dessa och andra markörer tolkas tillsammans. Lågt ferritin bekräftar absolut järnbrist, men normalt ferritin utesluter inte alltid brist, särskilt vid inflammation eller funktionell järnbrist. Hemoglobin visar ofta låga värden vid järnbrist, men kan ibland vara normalt trots att järnbrist föreligger. S-Fe (serumjärn) är lågt och TIBC (total iron binding capacity) är högt vid järnbrist, vilket hänger ihop med förändringar i transferrin och dess betydelse vid järnbrist. Blodprover som mäter järnmättnad används för att upptäcka funktionell järnbrist, där kroppen har järn lagrat men inte kan använda det effektivt, och i vår artikel om järnmättnad – orsaker och behandling går vi djupare in på hur värdet tolkas. Vid misstanke om järnbrist bör en vidare utredning göras för att utesluta bakomliggande orsaker som blödningar, inflammatoriska sjukdomar eller andra tillstånd.