Lästid: 3 minuter

Uppdaterad: 2026-01-15

Vad är kalium och varför är det så viktigt?

Kalium är ett mineral och en elektrolyt som kroppen behöver för att fungera normalt. Elektrolyter bär elektrisk laddning och är avgörande för nervimpulser, muskelrörelser och hjärtats rytm. Kalium spelar också en viktig roll i regleringen av vätskebalans och blodtryck.

Kroppen håller kaliumnivåerna inom ett snävt intervall. Det betyder att både för låga och för höga nivåer kan ge symtom och påverka hälsan. Därför är kaliumbalansen extra känslig för förändringar i kost, vätskebalans, hormoner och sjukdomstillstånd.

Vad menas med lågt kalium?

Lågt kalium i blodet kallas hypokalemi. Det innebär att koncentrationen av kalium ligger under referensintervallet. Tillståndet kan vara milt och knappt ge några symtom, men det kan också bli mer uttalat och då påverka hjärta och muskler på ett tydligt sätt.

Hur allvarliga symtomen blir beror både på hur lågt kaliumvärdet är och hur snabbt det har sjunkit.

Vanliga symtom vid lågt kalium

Symtomen vid lågt kalium är ofta ospecifika och kan lätt förväxlas med stress, trötthet eller andra näringsbrister. Många upplever en generell svaghetskänsla och minskad ork i vardagen.

Vanliga symtom kan vara:

  • muskelkramper eller muskelsvaghet

  • trötthet och energibrist

  • hjärtklappning eller oregelbunden puls

  • stickningar eller domningar

  • yrsel

Vid mer uttalad hypokalemi kan även förstoppning, illamående och påverkan på hjärtrytmen förekomma. Eftersom hjärtats elektriska aktivitet är beroende av kalium kan allvarligt låga nivåer vara potentiellt farliga.

Varför sjunker kaliumnivåerna?

Det finns flera orsaker till lågt kalium, och ofta samverkar flera faktorer.

  • Förluster via mage och tarm: Kräkningar och diarré är vanliga orsaker till akut kaliumförlust. Även långvariga mag-tarmsjukdomar eller överanvändning av laxermedel kan leda till låga nivåer över tid.

  • Ökad utsöndring via njurarna: Vissa läkemedel, särskilt vätskedrivande preparat, gör att kroppen förlorar mer kalium via urinen. Även hormonella faktorer, som förhöjda nivåer av aldosteron, kan öka kaliumutsöndringen.

  • Otillräckligt intag via kosten: Kaliumbrist kan uppstå vid ensidig kost, låg energitillförsel eller långvarig fasta. Personer som äter lite frukt, grönsaker och baljväxter kan få i sig för lite kalium.

  • Levnadsvanor och stress: Stress påverkar hormonbalansen och kan indirekt bidra till kaliumförluster. Samtidigt kan stress påverka aptit, vätskeintag och matsmältning, vilket ytterligare försämrar balansen.

Hur påverkar lågt kalium hjärtat?

Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser som är beroende av rätt balans mellan elektrolyter, särskilt kalium. Vid lågt kalium kan dessa impulser störas, vilket kan leda till hjärtklappning eller oregelbunden puls.

Hos personer med hjärtsjukdom eller som använder vissa läkemedel kan även måttligt lågt kalium få större konsekvenser. Därför är det viktigt att ta hjärtrelaterade symtom på allvar.

Lågt kalium och andra näringsämnen

Kaliumobalans kan ibland samvariera med brist på andra näringsämnen, till exempel magnesium. Magnesium behövs för att kalium ska kunna stanna kvar i cellerna, och brist på magnesium kan göra det svårt att normalisera kaliumnivåerna.

Även vitamin D påverkar muskelfunktion och kan förstärka symtom som muskelsvaghet och trötthet vid lågt kalium, även om vitamin D inte direkt reglerar kaliumbalansen.

Mat som är rik på kalium

Kosten är en viktig del av att förebygga och mildra lågt kalium, särskilt vid milda tillstånd. Kalium finns naturligt i många livsmedel, framför allt i växtbaserade källor.

Exempel på kaliumrika livsmedel är:

  • potatis och sötpotatis

  • banan, avokado och apelsin

  • spenat, broccoli och andra gröna grönsaker

  • baljväxter som linser och bönor

  • nötter och frön

För de flesta räcker det att regelbundet inkludera dessa livsmedel i kosten för att upprätthålla en god kaliumbalans.

När räcker inte kostförändringar?

Vid mer uttalad hypokalemi, eller om orsaken är läkemedel eller sjukdom, räcker ofta inte kosten ensam. I dessa fall kan tillskott eller justering av behandling behövas, alltid under medicinsk uppföljning.

Det är viktigt att inte börja med kaliumtillskott på egen hand utan blodprov, eftersom för höga nivåer också kan vara skadliga.

Hur kan blodprov och hälsokontroll hjälpa?

Lågt kalium upptäcks genom blodprov. Ofta analyseras även andra elektrolyter, njurvärden och ibland hormonprover för att förstå orsaken.

En hälsokontroll kan vara särskilt värdefull om du har diffusa symtom som trötthet, muskelkramper eller hjärtklappning utan tydlig förklaring. Genom att se helheten går det att avgöra om besvären beror på kaliumbrist, levnadsvanor eller andra faktorer.

Hos Werlabs används blodprover för att ge en objektiv bild av kroppens elektrolytbalans och stödja rätt åtgärder.

Sammanfattning

Lågt kalium kan påverka muskler, nerver och hjärta och ge symtom som trötthet, kramper och hjärtklappning. Orsakerna är ofta kopplade till mag-tarmförluster, läkemedel, kost eller levnadsvanor. Genom rätt kost, förståelse för bakomliggande orsaker och vid behov blodprov går det ofta att återställa balansen och minska symtomen.

Vanliga frågor om lågt kalium

Kan man ha lågt kalium utan symtom?

Ja. Mild hypokalemi kan vara symtomfri och upptäckas först vid blodprov.

Är lågt kalium farligt?

Det kan vara allvarligt vid uttalade nivåer, särskilt om hjärtat påverkas.

Hjälper kaliumrik mat alltid?

Vid mild brist kan kost hjälpa, men vid uttalad brist krävs ofta medicinsk behandling.

Kan stress påverka kaliumnivåerna?

Ja. Stress kan påverka hormonbalans, vätskebalans och därmed kalium.

När bör jag kontrollera mitt kaliumvärde?

Vid muskelkramper, hjärtklappning, långvarig trötthet eller vid användning av vätskedrivande läkemedel.

Redaktör: Werlabs läkarteam