Pre-diabetes – ett förstadium till typ 2-diabetes

Prediabetes är ett förstadium till typ 2-diabetes. Det innebär att du har ett onormalt högt blodsockervärde men inte så högt att du får diagnosen typ 2-diabetes. Tidig upptäckt av prediabetes minskar dina risker att utveckla typ 2-diabetes men problemet är att prediabetes kommer smygande och ger inga symtom. Ett enkelt blodprov visar om du ligger i riskzonen. Höga blodsockervärden efter fasta är en varningssignal.

Hur vet jag om jag har prediabetes?

I Sverige har ungefär 10-15 procent av befolkningen en tendens till prediabetes. Men om det upptäcks tidigt finns alltså stora möjligheter att undvika typ-2 diabetes på lång sikt.

Prediabetes finns i dessa former:

Förhöjt fasteglukos - fasteglukos på 7,0 mmol/l och över vid två tillfällen antingen kapilärt eller venöst.

Ett annat blodvärde som är bra att hålla koll på är HbA1c, så kallat långtidsblodsocker. HbA1c-testet ger ett genomsnittsvärde för glukosnivån i ditt blod under de senaste månaderna. HbA1c ≥ 48 mmol/mol vid två tillfällen, eller ett, tillsammans med förhöjt P-glukos enligt ovan, inger stark misstanke om en diabetesdiagnos.

Vad beror prediabetes på?

Blodsockernivån regleras av det livsviktiga hormonet insulin. Insulinet gör att sockermolekylerna kan tas upp av kroppens celler och användas som energikälla.

Insulinet verkar genom att binda till en mottagare, en receptor, som finns på vissa celler. Det sätter igång en kedjereaktion som leder till signaler om hur cellen ska hantera sin ämnesomsättning och energitransport.

När insulinet fungerar effektivt håller det ditt blodsocker på en hälsosam nivå. Ohälsosamma vanor som triggar insulinproduktionen kan efter hand göra cellerna resistenta mot insulin. Då stannar för mycket socker kvar i blodet i stället för att transporteras in i cellerna och göra nytta. Både insulinresistens och nedsatt glukostolerans (ett förstadie till diabetes typ 2 medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Vissa sjukdomstillstånd kan associeras med högre risk att utveckla prediabetes, som till exempel PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) och gikt, samt behandling med kortison.

Hur kan man minska risken för diabetes?

Du kan själv påverka kroppens förmåga att ta hand om sockret i blodet, framför allt genom att äta nyttigare och motionera mer.

Många biologiska system i kroppen är beroende av regelbunden fysisk aktivitet. Det gäller särskilt ämnesomsättningen där insulinet spelar en så viktig roll.

När du rör på dig stimuleras glukosupptaget i musklerna, och blodsockernivån normaliseras. Motion minskar därför risken för prediabetes och att senare utveckla typ 2-diabetes. Ett stillasittande liv, har motsatt effekt, liksom tobaksanvändning och riskbruk av alkohol.

Eftersom övervikt, särskilt i form av bukfett, är en riskfaktor i sig, är det också en god idé att försöka minska midjemåttet.

Maten spelar en viktig roll

Mat som är rik på kolhydrater, som godis, läsk, vitt bröd, pizza, pasta och potatismos, är exempel på mat som driver upp blodsockret. Om du ofta äter den typen av mat blir systemet belastat. Insulinet riskerar att mista sin förmåga att låsa upp cellerna och släppa in sockret – och följden av detta är att man kan bli insulinresistent.

Följden blir att blodsockret stiger och när det så småningom vänder nedåt, blir effekten väldigt stor. Eftersom kroppens system alltid strävar efter jämvikt, uppstår ett starkt sug efter mer socker. Det hela blir en ond cirkel.

Grönsaker, protein och nyttigt fett ger ett stabilare blodsocker och minskar risken att få prediabetes. Om du redan har fasteglukos på över 6.0 mmol/l, kan mer motion och bättre matvanor bromsa utvecklingen av typ 2-diabetes.

Så påverkar stress och sömnbrist

Att mat och motion påverkar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdom vet de flesta. Att stress höjer blodsockret är mindre känt. När du utsätts för långvarig stress ökar nybildningen av socker i levern, socker omvandlas till fett och lagras in som bukfett. Stresshormon (kortisol) försämrar även blodsockerregleringen via andra mekanismer, såsom ökning av insulinresistens.

Även långvarig sömnbrist påverkar ämnesomsättningen negativt. Bristen på sömn rubbar aptitreglerande hormoner vilket ökar suget efter sötsaker. Regelbunden och tillräcklig nattsömn ger i stället kroppen en chans att stabilisera blodsockerkurvan.

Är prediabetes ärftligt?

Ärftlighet är en riskfaktor för typ 2-diabetes och därmed även sannolikt för sjukdomens förstadium. Du som har typ 2-diabetes i familjen rekommenderas därför att kontinuerligt testa dina blodsockervärden.

Om du håller koll på ditt blodsocker kan du se hur det påverkas av en ökad dos fysisk aktivitet, nyttigare mat och viktminskning. Även små förändringar kan göra stor skillnad, bara du håller fast vid dina nya vanor.

Hur de ärftliga mekanismerna ser ut vet man inte riktigt men djurstudier och modern genforskning ger hela tiden nya pusselbitar till varför insulinsystemet tycks fungera mindre bra hos vissa.