Prediabetes – ett förstadium till typ 2-diabetes

Prediabetes kommer smygande och ger inga symtom. Höga blodsockervärden efter fasta är en varningssignal. Tidig upptäckt ökar dina chanser att slippa utveckla typ 2-diabetes.

Prediabetes är precis som det låter, ett förstadium till typ 2-diabetes. Det innebär att du har ett onormalt högt blodsockervärde men inte så högt att du får diagnosen typ 2-diabetes. Eftersom tillståndet inte ger några symtom kan du ha prediabetes utan att veta om det. Ett blodprov visar om du har prediabetes eller ligger i riskzonen.
Tidig upptäckt ökar dina chanser att slippa utveckla typ 2-diabetes.
I USA har omkring 38 procent av alla vuxna prediabetes. Europa ligger 7-10 år efter USA när det gäller förekomsten av prediabetes.

Omkring 70 procent av dem som har prediabetes utvecklar typ 2-diabetes med tiden. Bland personer födda utanför Europa är prediabetes dubbelt så vanligt och det leder snabbare till typ 2-diabetes.

Hur vet jag om jag har prediabetes?

Riktvärdena för prediabetes är ett blodsockervärde på 6,1 - 6,9 mmol/l efter 10 - 12 timmars fasta, så kallat fasteglukos, vid två eller fler provtillfällen. Ett värde på 6 mmol/l är alltså normalt men hos helt friska personer kan det ligga betydligt lägre, på 4,5 - 4,7 mmol/l.
Ett annat blodvärde som är bra att hålla koll på är HbA1c, så kallat långtidsblodsocker. HbA1c-testet ger ett genomsnittsvärde för glukosnivån i ditt blod under de senaste 2-3 månaderna. Ett värde över 42 mmol/l ger en indikation på att orsaken kan behöva utredas.

Vad beror prediabetes på?

Blodsockernivån regleras av det livsviktiga hormonet insulin. Insulinet gör att sockermolekylerna kan tas upp av kroppens celler och användas som energikälla. Insulinet sätter igång en kedjereaktion som leder till signaler om hur cellen ska hantera sin ämnesomsättning och energitransport.
När insulinet fungerar effektivt håller det ditt blodsocker på en hälsosam nivå. Ohälsosamma vanor som triggar insulinproduktionen kan efter hand göra cellerna resistenta mot insulin. Då stannar för mycket socker kvar i blodet i stället för att transporteras in i cellerna och göra nytta.
Insulinresistens och prediabetes är vanligare vid vissa sjukdomstillstånd, som PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) och gikt, samt behandling med kortison och antidepressiva läkemedel.

Så kan du minska risken

Du kan själv påverka kroppens förmåga att ta hand om sockret i blodet, framför allt genom att äta nyttigare och motionera mer.
Många biologiska system i kroppen är beroende av regelbunden fysisk aktivitet. Det gäller särskilt ämnesomsättningen där insulinet spelar en så viktig roll.
När du rör på dig stimuleras glukosupptaget i musklerna, och blodsockernivån sjunker och stabiliseras. Motion minskar därför risken för prediabetes och att senare utveckla typ 2-diabetes. Ett stillasittande liv, har motsatt effekt, liksom tobak och riskbruk av alkohol.
Eftersom övervikt, särskilt i form av bukfett, är en riskfaktor i sig, är det också en god idé att försöka minska midjemåttet.

Maten spelar en viktig roll

Mat som är rik på snabba kolhydrater, som godis, läsk, vitt bröd, pizza, pasta och potatismos, är exempel på mat som driver upp blodsockret. Om du ofta äter den typen av mat kan systemet bli slutkört. Insulinet mister sin förmåga att låsa upp cellerna och släppa in sockret – du har blivit insulinresistent.
Följden blir att blodsockret stiger och när det så småningom vänder nedåt, blir effekten väldigt stor. Eftersom kroppens system alltid strävar efter jämnvikt, uppstår ett starkt sug efter mer socker. Det hela blir en ond cirkel.
Grönsaker, protein och nyttigt fett ger ett stabilare blodsocker och minskar risken att få prediabetes. Om du redan har fasteglukos på över 6.0 mmol/l, kan mer motion och bättre matvanor bromsa utvecklingen av typ 2-diabetes.

Så påverkar stress och sömnbrist

Att mat och motion påverkar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdom vet de flesta. Att stress höjer blodsockret är mindre känt. När du utsätts för långvarig stress ökar nybildningen av socker i levern, socker omvandlas till fett och lagras in som bukfett. Stresshormon försämrar även blodsockerregleringen via andra mekanismer, såsom ökning av insulinresistens.
Även långvarig sömnbrist påverkar ämnesomsättningen negativt. Bristen på sömn rubbar aptitreglerande hormoner vilket ökar suget efter sötsaker. Regelbunden och tillräcklig nattsömn ger istället kroppen en chans att stabilisera blodsockerkurvan.

Är prediabetes ärftligt?

Ärftlighet är en riskfaktor för typ 2-diabetes och därmed även sannolikt för sjukdomens förstadium. Du som har typ 2-diabetes i familjen rekommenderas därför att kontinuerligt testa dina blodsockervärden.
Om du håller koll på ditt blodsocker kan du se hur det påverkas av ökad fysisk aktivitet, nyttigare mat och viktminskning. Även små förändringar kan göra stor skillnad, bara du håller fast vid dina nya vanor.

Boktips:
Kerstin Brismar, Harriet Wallberg: Koll på diabetes typ 2 : symtom, behandlingar & allt du kan göra själv (Bonnier Fakta, 2021)