Så kan löpning göra dig euforisk

Solsken och ljumma vårvindar - nu åker löparskorna på oftare. Rätt puls i 45 minuter - gärna tre gånger i veckan - är en riktig humörhöjare.

Dina löprundor sätter igång en rad biokemiska processer som påverkar kropp och själ. En del av de omedelbara effekterna håller i sig några timmar efter träningspasset. Andra klingar av lite långsammare och några kan finnas kvar i upp till 48 timmar. Ju mer vältränad du är, desto snabbare släpps de substanser ut i hjärnan som ger den där sköna känslan av lätthet, lugn och i bästa fall eufori.

Endorfiner

På molekylnivå är endorfinerna (vårt kroppsegna morfin) det viktigaste ämnet i den kemiska cocktail som din hjärna badar i efter en rejäl ansträngning. Endorfinsystemet hänger ihop med hjärnans belöningssystem och ger en humörhöjande och avstressande effekt. Endorfinerna påverkar också de delar av hjärnan som ska minnas hur lustfyllt det är att träna.

Det tar dock en stund innan den här effekten kommer och därför bör du inte köra för korta pass. Om du tränar regelbundet får du bättre endorfinsvar med tiden, samtidigt blir det allt mindre motigt att ge sig ut i joggingspåret. Tillväxtfaktorer som BDNF (brain-derived neurotrophic factor), frisätts också i större mängd än vanligt. Andra ämnen som påverkar tankeförmågan och stämningsläget positivt är signalsubstanserna serotonin, dopamin och glutamat.

Hos en del kan den kaskad av signalsubstanser som löpningen utlöser ge ett starkt euforiskt rus. Bland elitmotionärer är fenomenet ”runner´s high” ett välkänt begrepp. Den amerikanske långdistanslöparen James Fixx lanserade begreppet för snart ett halvsekel sedan i sin bästsäljare ”Löpning – från joggning till marathon”.

Positiva effekter

Regelbunden konditionsträning sänker också nivån av stresshormonet kortisol. Det är ett livsviktigt ämne som vi behöver för att mobilisera våra krafter i akuta situationer. Höga nivåer under längre tid är däremot skadligt, och ökar risken för både kroppsliga sjukdomar och psykisk ohälsa.

När du springer regelbundet med tillräcklig intensitet minskar kortisolet och stressbelastningen på din hjärna. Samtidigt ökar din motståndskraft mot stressens negativa inverkan. Löpningen blir en buffert mot både fysisk och psykisk ohälsa.

Löpningstips

Hur ofta bör jag springa? Varannan dag rekommenderas för bästa hälsoeffekt.
Hur länge bör ett träningspass vara? Helst 45 minuter men även kortare träning är bättre än ingen träning. Träningen som blir av är den viktigaste.
Hur intensivt behöver jag träna? En bra tumregel är att ligga på ca 70 procent av din max puls. Det motsvarar ett tempo där du blir lätt andfådd.
Hur länge måste jag träna innan jag märker resultat? Räkna med att det tar några veckor innan de kännbara effekterna varar längre än för stunden.
Spelar det någon roll när jag tränar? Ett morgonpass kan vara ett bra sätt att börja dagen men vissa får stabilare och lägre blodsocker av att träna på eftermiddagen.
Är det bara löpträning som kan ge känslan av eufori? Nej, det gäller även annan konditionsträning, som tex cykling.

Vill du veta om din träning påverkar dig positivt även på insidan?

Att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på kroppen vet vi redan. Med detta test kan vi få reda på hur din träning påverkar dig positivt även på insidan. Fysisk träning har stor effekt på kroppen. Nivåerna på det onda kolesterolet sjunker medan det goda kolesterolet ökar. Känsligheten för insulin ökar, vilket minskar risken för att utveckla diabetes typ 2. Detta test kan påvisa att det hårda arbete du lägger ner på din träning ger faktiska resultat. Men ger dig också svar på hur du kan optimera din träning.

Vi rekommenderar att man gör testet upprepade gånger (förslagsvis två gånger per år) för att kunna följa sin utveckling och resultat över tid.

Här kan du läsa mer om hur mycket fysisk aktivitet som krävs för att hålla sig frisk.