När kroppen går in i vinterläge

För många innebär vintern mer än kallare väder. När dagsljuset minskar påverkas kroppens biologiska klocka, hormonproduktion och energibalans. Trötthet, sämre humör och ökat sömnbehov är vanliga upplevelser – även hos personer som annars är friska.

Detta är inte ett tecken på svaghet eller bristande motivation. Det är en biologisk anpassning till förändrade ljusförhållanden. Människan är starkt ljusberoende, och när ljuset försvinner förändras flera grundläggande processer i kroppen.

Dygnsrytm – kroppens inbyggda tidsur

Dygnsrytmen styrs av ljus och mörker och reglerar när vi ska vara vakna, alerta och när kroppen ska varva ner. Under vinterhalvåret får vi mindre dagsljus, samtidigt som vi ofta exponeras för artificiellt ljus på kvällstid.

Detta kan leda till att dygnsrytmen förskjuts. Många känner sig trötta på morgonen men piggare sent på kvällen. Resultatet blir sämre sömnkvalitet och minskad återhämtning, trots att man kanske sover lika länge som vanligt.

Melatonin – mörkrets hormon

Melatonin är ett hormon som signalerar till kroppen att det är dags att sova. Det frisätts naturligt när det blir mörkt. Under vintern, när mörkret kommer tidigare, kan melatoninproduktionen börja tidigare på kvällen och ibland även fortsätta in på morgonen.

För vissa leder detta till ökad sömnighet, trötthet dagtid och svårigheter att vakna. För andra blir melatoninutsöndringen mer oregelbunden, vilket kan göra det svårare att somna eller få djupsömn.

En rubbad melatoninrytm påverkar inte bara sömnen, utan även humör, koncentration och energinivåer.

D-vitamin – mer än ett skelettvitamin

D-vitamin bildas i huden när den exponeras för solljus. Under vinterhalvåret, särskilt i Norden, är solens strålar för svaga för att ge tillräcklig D-vitaminproduktion. Därför sjunker D-vitaminnivåerna hos många under vintern.

D-vitamin är viktigt för skelettet, men har också betydelse för immunförsvar, muskelfunktion och hjärnans signalsystem. Låga nivåer har kopplats till ökad trötthet, muskelsvaghet och nedstämdhet.

Det betyder inte att D-vitaminbrist är den enda orsaken till vintertrötthet, men det kan vara en bidragande faktor som är relativt enkel att upptäcka med blodprov.

Humör och vintertid – när energin sjunker

Många upplever att humöret förändras under vintern. Känslor av nedstämdhet, minskad motivation och social tillbakadragenhet är vanliga. Hos vissa utvecklas detta till årstidsbunden nedstämdhet, ibland kallad vinterdepression.

Förändringar i melatonin, minskat dagsljus och påverkan på signalsubstanser i hjärnan samverkar. Även minskad fysisk aktivitet och social isolering under vintermånaderna kan förstärka effekten.

Det är viktigt att skilja mellan normal vintertrötthet och mer uttalade besvär som påverkar vardagen och livskvaliteten.

Energiomsättning i mörker

När kroppen får mindre ljus och rör sig mindre kan ämnesomsättningen påverkas indirekt. Trötthet leder ofta till minskad fysisk aktivitet, samtidigt som aptitregleringen kan förändras. Många upplever sug efter energirikare mat, vilket kan påverka vikt och blodsocker.

Stressystemet kan också påverkas. Kortisol, kroppens stresshormon, kan rubbas vid dålig sömn och långvarig trötthet. Detta kan i sin tur bidra till känslan av att aldrig riktigt återhämta sig.

Näringsstatus och vintern

Under vintern ökar risken för flera näringsbrister. Förutom D-vitamin kan brist på järn, B12 eller magnesium bidra till trötthet, nedsatt koncentration och försämrad stresstolerans. Eftersom symtomen ofta överlappar med stress eller nedstämdhet är det lätt att förbise dessa faktorer.

Här kan blodprover ge värdefull information och hjälpa till att avgöra om symtomen beror på hormonella förändringar, näringsstatus eller en kombination.

Hur kan en hälsokontroll hjälpa?

En hälsokontroll under vinterhalvåret kan ge en tydligare bild av hur kroppen påverkas av mörker och förändrad dygnsrytm. Relevanta blodprover kan inkludera:

• D-vitamin för att bedöma ljusrelaterad påverkan

• Kortisol för att få en bild av stress och återhämtning

• Inflammationsmarkörer som CRP

• Näringsstatus, till exempel järn, B12 och magnesium

Genom att följa dessa värden över tid blir det lättare att förstå vad kroppen behöver för att må bättre under vintern.

Små justeringar kan göra stor skillnad

Även om vintern påverkar kroppen biologiskt finns det sätt att stötta systemet. Regelbundna rutiner, dagsljusexponering tidigt på dagen, fysisk aktivitet och prioriterad sömn kan hjälpa dygnsrytmen att hålla sig stabil.

Att ta kroppens signaler på allvar – snarare än att pressa sig igenom tröttheten – är ofta en mer hållbar strategi.

Hur Werlabs kan stötta dig

Genom blodprover och hälsokontroller kan Werlabs hjälpa dig att förstå hur vintern påverkar just din kropp. Att få svar på om D-vitamin, stresshormoner eller näringsstatus är påverkade kan skapa trygghet och ge underlag för bättre beslut kring hälsa och livsstil.

Sammanfattning

Vintern påverkar kroppen genom förändringar i ljus, dygnsrytm och hormonbalans. Melatonin, D-vitamin och stressystemet spelar centrala roller i hur vi mår under mörka månader. Trötthet och nedstämdhet är ofta biologiska signaler snarare än tecken på svaghet. Med rätt kunskap, blodprover och små justeringar i vardagen går det att stötta kroppen genom vintern.

FAQ – Vanliga frågor om vinterns påverkan på kroppen

Varför blir jag tröttare på vintern?

Mindre dagsljus påverkar dygnsrytmen, melatonin och energinivåer, vilket gör trötthet vanlig vintertid.

Kan D-vitaminbrist påverka humöret?

Ja. Låga D-vitaminnivåer har kopplats till trötthet och nedstämdhet hos vissa personer.

Är det normalt att sova mer på vintern?

Ja. Kroppen anpassar sig till mörker, men om tröttheten påverkar vardagen kan det vara klokt att utreda vidare.

Kan stress bli värre under vintern?

Ja. Sämre sömn och mindre återhämtning kan påverka stresshormoner och öka belastningen på kroppen.

När bör man ta blodprov under vinterhalvåret?

Vid långvarig trötthet, nedstämdhet eller försämrad energi kan blodprover ge värdefull vägledning.