Lipoprotein(a)

Publicerad: 2024-02-09

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Lipoprotein(a), eller Lp(a), är ett blodfett som många aldrig har hört talas om – men som kan ha stor betydelse för din hjärthälsa. Till skillnad från vanligt kolesterol är Lp(a) till stor del genetiskt och påverkas knappt av levnadsvanor. Därför kan du ha normala kolesterolvärden men ändå bära på en ökad risk. Genom att förstå och mäta Lp(a) kan du få en mer komplett bild av din framtida hälsa.

Sammanfattning

Lipoprotein(a) är en genetiskt styrd blodfettspartikel som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, oberoende av andra kolesterolvärden. Höga nivåer kan bidra till åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke. Eftersom Lp(a) inte påverkas nämnvärt av levnadsvanor rekommenderas en mätning minst en gång i livet.

Vad är Lipoprotein(a)?

Lipoprotein(a), förkortat Lp(a), är en typ av blodfett som transporterar kolesterol i blodet. Det liknar LDL-kolesterol (det så kallade “onda kolesterolet”), men har en extra komponent – apolipoprotein(a) – som gör partikeln mer riskfylld för blodkärlen.

Det som gör Lp(a) särskilt viktigt att känna till är att:

  • Det ökar risken för åderförkalkning (ateroskleros) där balansen mellan olika blodfetter och Apolipoprotein A1 i HDL-kolesterolet spelar en viktig roll

  • Det kan påverka blodets koagulation

  • Det är en självständig riskfaktor – även om dina övriga kolesterolvärden är normala

Till skillnad från många andra blodfetter påverkas Lp(a) nästan inte alls av levnadsvanor, utan styrs till största delen av dina gener.

Varför behöver man analysera Lp(a)?

Lp(a) ger information som vanliga kolesterolprover inte fångar. Du kan ha normala LDL- och HDL-värden men ändå bära på en förhöjd genetisk risk.

Att mäta Lp(a) kan:

  • Ge en mer komplett riskbild för hjärt-kärlsjukdom

  • Förklara ärftliga fall av hjärtinfarkt eller stroke

  • Hjälpa till att identifiera risk i ett tidigt skede

Många internationella riktlinjer rekommenderar idag att alla vuxna mäter Lp(a) minst en gång i livet.

Provtagning med Lp(a) rekommenderas om du:

  • Har nära släktingar med tidig hjärtinfarkt eller stroke

  • Har fått hjärt-kärlsjukdom utan tydlig förklaring

  • Har högt kolesterol trots bra levnadsvanor

  • Vill göra en mer precis hälsokontroll av din hjärtrisk

Vilka sjukdomar är kopplade till höga nivåer av Lp(a)?

Förhöjda nivåer av Lp(a) är kopplade till en ökad risk för flera hjärt-kärlsjukdomar:

  • Ateroskleros (åderförkalkning): Lp(a) bidrar till plackbildning i blodkärlens väggar, vilket kan leda till förträngningar och i värsta fall blockera blodflödet helt, något som också speglas i markörer som ApoB/A1-kvoten för hjärt-kärlsrisk.

  • Hjärtinfarkt: Förträngningar i kranskärlen kan orsaka hjärtinfarkt om blodflödet till hjärtmuskeln begränsas eller stoppas, vilket är en av de viktigaste komplikationerna kopplade till förhöjda nivåer av Lipoprotein(a).

  • Stroke: Om plack eller blodproppar lossnar och blockerar blodflödet till hjärnan, kan en stroke inträffa, särskilt hos personer med genetiskt förhöjda nivåer av Lp(a).

  • Perifer kärlsjukdom: Lp(a) kan även bidra till kärlförträngningar i benen, vilket ger symtom som smärta vid gång, och är en del av den samlade kardiovaskulära riskbilden kopplad till Lp(a).

Forskning visar att höga nivåer av Lp(a) kan fördubbla eller tredubbla risken för hjärt-kärlsjukdom – oberoende av andra riskfaktorer.

Tolkning av Lp(a)-värden

Lp(a) mäts i mg/dL eller nmol/L, och nivåerna kan vara avsevärt olika mellan individer.

Generellt gäller:

  • Lågt värde → låg genetisk risk

  • Måttligt förhöjt → viss ökad risk

  • Högt värde (>50 mg/dL eller >105 nmol/L) → tydligt ökad risk

Det är viktigt att tolka värdet tillsammans med andra faktorer, som resultaten från ApoB/A1-kvoten för blodfettsrisk:

Ett enskilt värde säger inte allt – det är helheten som avgör risken.

Kan man sänka Lp(a)?

Lp(a) är till stor del genetiskt och kan inte påverkas nämnvärt med levnadsvanor. Men det finns ändå viktiga förebyggande åtgärder:

  • Förändringar i levnadsvanor: Även om kost och motion inte direkt påverkar Lp(a) nämnvärt, hjälper de till att sänka andra riskfaktorer som LDL-kolesterol och andra blodfetter, blodtryck och blodsocker.

  • Medicinsk behandling: Statiner kan minska den totala risken för hjärt-kärlsjukdomar, även om de inte specifikt påverkar Lp(a). I vissa fall kan läkemedel som PCSK9-hämmare övervägas, eftersom de kan minska Lp(a) något.

  • Regelbunden övervakning: Personer med höga Lp(a)-nivåer bör följas regelbundet av vården för att tidigt upptäcka tecken på hjärt-kärlsjukdom.

När bör man analysera Lp(a)?

Ett enstaka test räcker oftast eftersom Lp(a)-nivåerna är relativt konstanta genom livet. Analysen rekommenderas om:

  • Du har en stark familjehistoria av tidig hjärt-kärlsjukdom

  • Du har redan diagnosticerats med hjärt-kärlsjukdom utan tydliga traditionella riskfaktorer

  • Din läkare vill förfina riskbedömningen ytterligare

Hur går provtagningen till?

Analysen av Lp(a) görs via ett vanligt blodprov som tas från en ven i armen, ofta tillsammans med andra markörer. Inga speciella förberedelser krävs inför provtagningen, som kan utföras när som helst på dagen.

Andra hälsomarkörer inom Hjärta & Kärl

  • ApoB/A1-kvot (Apo kvot)

    Apolipoprotein A1 (apo A1) och Apolipoprotein B (apo B) är proteiner som är involverade i transporten av kolesterol i blodet. Apo A1 är en viktig beståndsdel i HDL-partikeln som innehåller ”det goda kolesterolet”, medan Apo B är en viktig beståndsdel i LDL-partikeln som innehåller ”det dåliga kolesterolet” samt andra skadliga fettpartiklar (såsom VLDL och IDL) som är associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 (ApoB/ApoA1-kvot) speglar balansen mellan det ”onda” och det ”goda” kolesterolet. Höga Apolipoprotein B-värden korrelerar med en ökad mängd av det “onda” kolesterolet LDL, ökad utförsel av blodfetter till kroppen vilket ger ökad risk för fettavlagringar i blodkärl (”åderförkalkning”), hjärtinfarkt och stroke. Höga Apolipoprotein A1-värden korrelerar med en ökad mängd av det “goda” kolesterolet HDL vilket leder till ökat återupptag av blodfetter från kroppen och därigenom minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

  • Apolipoprotein A1 (ApoA1)

    Apo A1, eller Apolipoprotein A1, är bärarproteinet i HDL-kolesterolpartikeln, som även kallas för ”det goda kolesterolet”. Halten av Apolipoprotein A1 visar på antalet HDL partiklar i blodet och brukar samvariera med halten av HDL-kolesterol. Brist på Apolipoprotein A1 eller HDL-kolesterol kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Mängden Apolipoprotein A1 i blodet ger en uppfattning av en persons risk att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

  • Apolipoprotein B (Apo B)

    Apolipoprotein B (Apo B) är ett viktigt protein som transporterar LDL-kolesterol ("onda kolesterolet") och andra skadliga fettpartiklar i blodet. Höga Apo B-värden är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Apo B-värdet ger bättre riskbedömning än LDL-kolesterol ensamt. Genom hälsosamma livsstilsval såsom förbättrad kost, motion och viktkontroll kan Apo B-nivåerna sänkas, men ibland krävs läkemedelsbehandling. Regelbundna kontroller hjälper dig att hantera din hjärt- och kärlhälsa effektivt.

  • HDL-kolesterol

    Det finns olika varianter av bärarproteiner av kolesterol i blodet. HDL-kolesterol (”High Density Lipoprotein”) kallas även för ”det goda kolesterolet” då det tar bort överskott av kolesterol. Genom att mäta mängden HDL-kolesterol i blodet kan man bilda sig en uppfattning om en persons risk att utveckla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar. HDL-kolesterol analyseras tillsammans med andra blodfetter.

  • LDL-kolesterol

    LDL-kolesterol, känt som det ”dåliga kolesterolet”, är en viktig riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdomar. Höga LDL-nivåer ökar risken för ateroskleros, medan låga nivåer oftast minskar denna risk. LDL påverkas av ärftlighet, sjukdomar och livsstilsval. Genom att regelbundet analysera LDL-kolesterol kan risker upptäckas tidigt. Livsstilsförändringar som förbättrad kost, motion, viktkontroll och rökstopp är effektiva för att kontrollera LDL-värden. Lär dig mer om LDL-kolesterol här!

  • Totalt kolesterol

    Totalt kolesterol är ett viktigt mått som speglar hjärt- och kärlhälsan. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Genetiska sjukdomar som familjär hyperkolesterolemi kan påverka kolesterolvärden kraftigt. Låga kolesterolnivåer är mer ovanligt och kan indikera vissa sjukdomar som hypertyreos och malabsorption. Genom att följa hälsosamma levnadsvanor med rätt kost, motion och eventuellt medicinsk behandling kan du optimera dina kolesterolvärden och minska risken för allvarliga sjukdomar.

  • Triglycerider

    Triglycerider är viktiga blodfetter som lagrar energi i kroppen, men höga nivåer ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och akut pankreatit. Lär dig mer om orsakerna till höga triglycerider, hur du kan förebygga riskerna med hjälp av kost, fysisk aktivitet och medicinering, samt varför regelbundna hälsokontroller är avgörande för din hälsa.

  • non-HDL Kolesterol

    Non-HDL-kolesterol omfattar allt "dåligt" kolesterol i blodet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, inklusive LDL och VLDL. Det ger en bättre helhetsbild av hjärt-kärlrisken än enbart LDL-kolesterol, särskilt vid diabetes eller höga triglycerider. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke, medan låga värden är gynnsamma och minskar risken. Analysen kräver inte fasta och påverkas av genetik, kost, fysisk aktivitet, rökning och sjukdomar som hypotyreos eller diabetes.

  • Blodtryck

    Förstå vad blodtryck innebär, vad som anses vara normalt, högt och lågt blodtryck samt riskerna med obehandlad hypertoni. Läs om hur du kan förbättra ditt blodtryck genom kost, fysisk aktivitet och stresshantering, och varför regelbunden kontroll är viktig för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra komplikationer.

Sjukdomar & besvär (Hjärta & Kärl)

Addisons sjukdom – symtom, orsaker och livslång behandling

Addisons sjukdom är ett sällsynt tillstånd där binjurarna inte producerar tillräckligt med livsviktiga hormoner, framför allt kortisol och aldosteron. Med daglig hormonersättning kan de flesta leva ett normalt liv, men det är viktigt att känna igen symtomen och hantera akuta situationer.

Läs mer

Takykardi – symtom, orsaker och hur snabb puls behandlas

Takykardi innebär att hjärtat slår snabbare än normalt, vanligtvis över 100 slag per minut i vila. Det kan kännas som hjärtklappning eller ett rusande hjärta. Takykardi kan vara ofarlig men kan också vara tecken på underliggande hjärtsjukdom som behöver utredas.

Läs mer

Stroke – symtom, AKUT-regeln och varför snabb vård räddar liv

Stroke är en akut hjärnskada som uppstår när blodflödet till hjärnan störs. Varje minut räknas för att begränsa skadan. Lär dig känna igen symtomen och agera snabbt genom att ringa 112 vid misstanke.

Läs mer

Övervikt och fetma – orsaker, hälsorisker och behandling

Övervikt och fetma innebär att kroppen har mer fett än vad som är hälsosamt. Tillstånden ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och flera andra hälsoproblem. Med livsstilsförändringar och ibland medicinsk hjälp kan vikten minska och hälsan förbättras.

Läs mer

Lågt blodtryck – symtom, orsaker och hur du kan må bättre

Lågt blodtryck innebär att blodtrycket är lägre än normalt, vilket kan ge symtom som yrsel och svimningskänsla, särskilt vid snabba positionsförändringar. Tillståndet är oftast ofarligt men kan ibland bero på underliggande sjukdomar som behöver utredas.

Läs mer

Kärlkramp – symtom, orsaker och hur angina behandlas

Kärlkramp, eller angina pectoris, är en tryckande smärta i bröstet som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med syre. Symtomen kommer ofta vid fysisk ansträngning och lindras vid vila. Kärlkramp är ofta ett tecken på förträngda kranskärl och kräver medicinsk utredning.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök