HDL-kolesterol

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

HDL-kolesterol kallas ofta det “goda” kolesterolet – men vad innebär det egentligen för din hälsa? Kolesterol är livsnödvändigt, men balansen mellan olika typer av blodfetter avgör risken för hjärt-kärlsjukdom. HDL har en skyddande roll genom att transportera bort överskott av kolesterol från blodkärlen. Genom att förstå dina HDL-nivåer kan du få en viktig pusselbit i din totala hjärthälsa.

Sammanfattning

HDL-kolesterol kallas ofta det goda kolesterolet eftersom HDL hjälper till att transportera kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern. HDL över 1,0 mmol/L hos män och 1,3 mmol/L hos kvinnor används ofta som riktvärden. Lågt HDL är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt tillsammans med andra riskfaktorer. Högt HDL är vanligtvis gynnsamt, men mycket höga nivåer ger inte automatiskt ett bättre skydd. HDL bör alltid tolkas tillsammans med övriga blodfetter och den samlade hjärt-kärlrisken.

Vad är HDL-kolesterol?

HDL-kolesterol är det kolesterol som transporteras i blodet av lipoproteiner med hög densitet (HDL) och kallas ofta det goda kolesterolet. HDL hjälper till att transportera överskott av kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern. Ett HDL-blodprov används tillsammans med andra blodfetter för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdom.

HDL står för High-Density Lipoprotein och är en av de typer av lipoproteiner som transporterar kolesterol i blodet. HDL-partiklar innehåller bland annat proteiner, fosfolipider och kolesterol.

En viktig funktion hos HDL är att bidra till den så kallade omvända kolesteroltransporten, där kolesterol förs från kroppens vävnader tillbaka till levern. Där kan kolesterolet återanvändas eller utsöndras via gallan.

HDL kallas ofta det goda kolesterolet eftersom högre HDL-nivåer generellt är förknippade med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Samtidigt är sambandet mer komplext än att ett högre HDL-värde alltid innebär bättre hjärthälsa. HDL-värdet visar hur mycket kolesterol som transporteras i HDL-partiklarna, men inte hur väl partiklarna fungerar.

Förhöjda nivåer av framför allt LDL-kolesterol och andra aterogena lipoproteiner kan bidra till att kolesterol ansamlas i blodkärlens väggar. Med tiden kan detta leda till åderförkalkning (ateroskleros), där plack bildas och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

HDL har en viktig roll i kroppens kolesterolomsättning, men ett högt HDL-värde kan inte automatiskt kompensera för högt LDL-kolesterol.

Läs mer om skillnaden mellan HDL och LDL – det goda och onda kolesterolet.

Varför analyserar man HDL-kolesterol?

HDL-kolesterol analyseras för att bedöma blodfettsprofilen och bidra till uppskattningen av risken för hjärt- och kärlsjukdom.

HDL mäts vanligtvis tillsammans med andra blodfetter i en så kallad lipidprofil.

En lipidprofil omfattar ofta:

  • Totalkolesterol: Visar den totala mängden kolesterol i blodet.

  • LDL-kolesterol: En viktig riskmarkör för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.

  • HDL-kolesterol: Visar mängden kolesterol som transporteras i HDL-partiklar.

  • Triglycerider: En annan typ av blodfett som bland annat används som energireserv.

Tillsammans ger dessa värden en mer komplett bild av blodfetterna än ett enskilt HDL-värde.

För en bredare genomgång kan du läsa så tolkar du dina blodfetter.

HDL-kolesterol kan vara särskilt relevant att följa om du har riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom.

Vanliga riskfaktorer är:

  • Rökning: Ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och är ofta förknippad med lägre HDL.

  • Stigande ålder: Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med åldern.

  • Högt blodtryck: Kan skada blodkärlen och öka risken för hjärtinfarkt och stroke.

  • Ärftlighet: Hjärt-kärlsjukdom hos nära släktingar, särskilt i yngre ålder, kan innebära ökad risk.

  • Tidigare hjärt-kärlsjukdom: Exempelvis genomgången hjärtinfarkt eller stroke.

  • Diabetes: Kan påverka blodfetterna och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

  • Insulinresistens och metabol påverkan: Kan vara förknippade med lågt HDL och förhöjda triglycerider.

HDL kan också följas över tid för att utvärdera förändringar i blodfettsprofilen vid exempelvis ökad fysisk aktivitet, förändrade kostvanor eller rökstopp.

Vid behandling av förhöjda blodfetter är det framför allt LDL-kolesterol och den samlade hjärt-kärlrisken som styr behandlingsmålen.

Vad är ett normalt HDL-kolesterolvärde?

Ett HDL-kolesterol över 1,0 mmol/L hos män och över 1,3 mmol/L hos kvinnor används ofta som riktvärden för en gynnsam HDL-nivå. Lägre värden kan vara förknippade med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

HDL-kolesterol mäts vanligtvis i millimol per liter (mmol/L).

Vanliga riktvärden är:

  • Män: Över 1,0 mmol/L.

  • Kvinnor: Över 1,3 mmol/L.

Dessa nivåer är vägledande och ska inte tolkas som absoluta gränser mellan god och dålig hälsa. Till skillnad från LDL-kolesterol finns det inget generellt behandlingsmål som innebär att HDL ska höjas till en viss nivå. Ett HDL-värde inom eller över riktvärdet innebär inte heller automatiskt att risken för hjärt-kärlsjukdom är låg. HDL behöver därför alltid bedömas tillsammans med LDL-kolesterol, triglycerider, blodtryck, ålder och andra riskfaktorer.

Vad innebär ett högt HDL-kolesterolvärde?

Ett högt HDL-kolesterolvärde är vanligtvis förknippat med en gynnsammare blodfettsprofil och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom. Mycket höga HDL-nivåer innebär däremot inte nödvändigtvis ett ytterligare skydd.

Högre HDL-nivåer kan bland annat vara kopplade till:

  • Regelbunden fysisk aktivitet: Motion kan bidra till att förbättra blodfettsprofilen och ibland höja HDL.

  • Genetiska faktorer: Ärftliga skillnader kan påverka HDL-nivåerna.

  • Hormonella faktorer: Östrogen påverkar blodfettsomsättningen och kan bidra till skillnader i HDL mellan kvinnor och män.

  • Vissa läkemedel: Kan påverka koncentrationen av HDL-kolesterol.

Även alkoholkonsumtion kan påverka HDL-nivåerna, men alkohol rekommenderas inte som en metod för att förbättra blodfetterna eller förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Kan HDL-kolesterol vara för högt?

Ja, mycket höga HDL-nivåer är inte alltid förknippade med lägre hjärt-kärlrisk. Forskning har visat att sambandet mellan HDL och hjärt-kärlsjukdom inte är linjärt. Vid mycket höga HDL-nivåer ses inte alltid den riskminskning som förknippas med måttligt förhöjda nivåer. Ett mycket högt HDL-värde kan bland annat bero på genetiska faktorer eller andra tillstånd som påverkar blodfettsomsättningen. Det innebär inte att högt HDL i sig behöver vara skadligt, men värdet ska inte tolkas som ett automatiskt skydd mot hjärt-kärlsjukdom.

Vad innebär ett lågt HDL-kolesterolvärde?

Ett lågt HDL-kolesterolvärde innebär att mängden kolesterol som transporteras i HDL-partiklarna är lägre än förväntat. Lågt HDL är förknippat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, särskilt om det förekommer tillsammans med andra riskfaktorer.

Vanliga orsaker och faktorer som kan bidra till lågt HDL är:

  • Stillasittande levnadsvanor: Låg fysisk aktivitet kan vara förknippad med lägre HDL-nivåer.

  • Rökning: Kan sänka HDL och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

  • Övervikt och obesitas: Framför allt ökad mängd bukfett kan påverka blodfettsprofilen.

  • Insulinresistens: Är ofta förknippad med lågt HDL och höga triglycerider.

  • Diabetes typ 2: Kan bidra till förändringar i blodfettsomsättningen.

  • Genetiska faktorer: Vissa ärftliga tillstånd kan ge låga HDL-nivåer.

  • Vissa inflammatoriska sjukdomar: Kan påverka koncentrationen och funktionen hos HDL.

Lågt HDL förekommer ofta tillsammans med förhöjda triglycerider och insulinresistens. Läs mer om vad insulinresistens är och hur det påverkar hälsan och vad triglycerider kan säga om din hälsa.

Lågt HDL ger vanligtvis inga tydliga symtom i sig. Värdet upptäcks därför ofta vid en hälsokontroll eller annan blodprovstagning.

Hur kan man förbättra ett lågt HDL-värde?

Flera levnadsvanor kan bidra till en gynnsammare blodfettsprofil:

  • Regelbunden fysisk aktivitet.

  • Rökstopp.

  • En balanserad kost med omättade fetter, exempelvis från fisk, nötter och olivolja.

  • Viktminskning vid övervikt, när det är medicinskt relevant.

  • Förbättrad blodsockerkontroll vid diabetes.

Det viktigaste är dock inte att höja HDL-värdet isolerat, utan att minska den totala risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Läs mer om hur du kan sänka dina blodfetter naturligt genom förändrade levnadsvanor.

Läkemedel som enbart höjer HDL har inte generellt visat samma tydliga förebyggande nytta som behandling som sänker LDL-kolesterol.

Vilka andra faktorer kan påverka HDL-kolesterol?

HDL-nivån påverkas av både ärftliga faktorer och levnadsvanor.

Exempel på faktorer som kan påverka HDL-värdet är:

  • Ärftlighet: Gener kan påverka hur HDL bildas och omsätts.

  • Kön och hormoner: Hormonella skillnader kan påverka HDL-nivåerna.

  • Fysisk aktivitet: Regelbunden motion kan bidra till högre HDL.

  • Rökning: Är förknippad med lägre HDL.

  • Kostvanor: Fettkvalitet och andra kostfaktorer kan påverka blodfettsprofilen.

  • Kroppsvikt och insulinresistens: Kan påverka både HDL och triglycerider.

  • Vissa läkemedel och sjukdomar: Kan förändra HDL-nivån.

Eftersom HDL påverkas av flera faktorer behöver resultatet tolkas tillsammans med övriga blodfetter och den individuella hälsosituationen.

Vad är skillnaden mellan HDL och LDL-kolesterol?

HDL och LDL är två olika typer av lipoproteiner som transporterar kolesterol i blodet, men de har olika funktioner och betydelse för hjärt-kärlrisken.

LDL transporterar kolesterol från levern till kroppens vävnader. Förhöjda nivåer av LDL och andra aterogena lipoproteiner kan bidra till att kolesterol ansamlas i blodkärlens väggar och orsakar åderförkalkning.

HDL deltar bland annat i transporten av kolesterol från vävnader tillbaka till levern. Därför kallas LDL ofta det onda kolesterolet och HDL det goda kolesterolet. Dessa benämningar är förenklingar. Det är framför allt förhöjda nivåer av LDL och andra aterogena partiklar som har en tydligt etablerad orsakande roll vid åderförkalkning. Ett högt HDL-värde kan därför inte uppväga risken från ett kraftigt förhöjt LDL-kolesterol.

För en fördjupning om riskbedömning kan du läsa vad ApoB är och varför det kan ge viktig information utöver LDL-kolesterol.

När bör du kontrollera ditt HDL-kolesterol?

Det kan vara relevant att kontrollera HDL-kolesterol som en del av en lipidprofil om du:

  • Har förhöjda blodfetter sedan tidigare.

  • Har högt blodtryck eller diabetes.

  • Har nära släktingar med tidig hjärt-kärlsjukdom.

  • Har genomgått hjärtinfarkt eller annan hjärt-kärlhändelse.

  • Behandlas för förhöjt kolesterol.

  • Vill följa hur förändrade levnadsvanor påverkar blodfetterna.

  • Vill få en bredare bild av din hjärt-kärlhälsa.

Hos Werlabs analyseras HDL-kolesterol tillsammans med andra blodfetter i flera hälsokontroller. Genom att bedöma HDL tillsammans med LDL, totalkolesterol och triglycerider får du en mer komplett bild av din blodfettsprofil.

Läs mer om hur du kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Vanliga frågor

Vad är ett bra HDL-kolesterolvärde?

Ett HDL över 1,0 mmol/L hos män och över 1,3 mmol/L hos kvinnor används ofta som riktvärden. HDL behöver dock bedömas tillsammans med LDL-kolesterol och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Vad betyder lågt HDL-kolesterol?

Lågt HDL innebär att mängden kolesterol som transporteras i HDL-partiklarna är lägre än förväntat. Det kan vara förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förekommer bland annat vid rökning, insulinresistens och låg fysisk aktivitet.

Är högt HDL-kolesterol alltid bra?

Nej. Högre HDL är generellt förknippat med lägre hjärt-kärlrisk, men mycket höga nivåer innebär inte automatiskt ett bättre skydd. Den samlade blodfettsprofilen är viktigare än HDL-värdet ensamt.

Hur kan man höja HDL-kolesterol?

Regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp och hälsosamma kostvanor kan bidra till en gynnsammare HDL-nivå. Målet bör dock vara att förbättra den samlade hjärt-kärlhälsan snarare än att enbart höja HDL.

Vad är skillnaden mellan HDL och LDL?

HDL hjälper till att transportera kolesterol tillbaka till levern, medan LDL transporterar kolesterol till kroppens vävnader. Förhöjt LDL bidrar till åderförkalkning, medan högre HDL ofta är förknippat med lägre hjärt-kärlrisk.

Andra hälsomarkörer inom Hjärta & Kärl

  • ApoB/A1-kvot (Apo kvot)

    Apolipoprotein A1 (apo A1) och Apolipoprotein B (apo B) är proteiner som är involverade i transporten av kolesterol i blodet. Apo A1 är en viktig beståndsdel i HDL-partikeln som innehåller ”det goda kolesterolet”, medan Apo B är en viktig beståndsdel i LDL-partikeln som innehåller ”det dåliga kolesterolet” samt andra skadliga fettpartiklar (såsom VLDL och IDL) som är associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 (ApoB/ApoA1-kvot) speglar balansen mellan det ”onda” och det ”goda” kolesterolet. Höga Apolipoprotein B-värden korrelerar med en ökad mängd av det “onda” kolesterolet LDL, ökad utförsel av blodfetter till kroppen vilket ger ökad risk för fettavlagringar i blodkärl (”åderförkalkning”), hjärtinfarkt och stroke. Höga Apolipoprotein A1-värden korrelerar med en ökad mängd av det “goda” kolesterolet HDL vilket leder till ökat återupptag av blodfetter från kroppen och därigenom minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

  • Apolipoprotein A1 (ApoA1)

    Apo A1, eller Apolipoprotein A1, är bärarproteinet i HDL-kolesterolpartikeln, som även kallas för ”det goda kolesterolet”. Halten av Apolipoprotein A1 visar på antalet HDL partiklar i blodet och brukar samvariera med halten av HDL-kolesterol. Brist på Apolipoprotein A1 eller HDL-kolesterol kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Mängden Apolipoprotein A1 i blodet ger en uppfattning av en persons risk att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

  • Apolipoprotein B (Apo B)

    Apolipoprotein B (Apo B) är ett viktigt protein som transporterar LDL-kolesterol ("onda kolesterolet") och andra skadliga fettpartiklar i blodet. Höga Apo B-värden är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Apo B-värdet ger bättre riskbedömning än LDL-kolesterol ensamt. Genom hälsosamma livsstilsval såsom förbättrad kost, motion och viktkontroll kan Apo B-nivåerna sänkas, men ibland krävs läkemedelsbehandling. Regelbundna kontroller hjälper dig att hantera din hjärt- och kärlhälsa effektivt.

  • LDL-kolesterol

    LDL-kolesterol, känt som det ”dåliga kolesterolet”, är en viktig riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdomar. Höga LDL-nivåer ökar risken för ateroskleros, medan låga nivåer oftast minskar denna risk. LDL påverkas av ärftlighet, sjukdomar och livsstilsval. Genom att regelbundet analysera LDL-kolesterol kan risker upptäckas tidigt. Livsstilsförändringar som förbättrad kost, motion, viktkontroll och rökstopp är effektiva för att kontrollera LDL-värden. Lär dig mer om LDL-kolesterol här!

  • Totalt kolesterol

    Totalt kolesterol är ett viktigt mått som speglar hjärt- och kärlhälsan. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Genetiska sjukdomar som familjär hyperkolesterolemi kan påverka kolesterolvärden kraftigt. Låga kolesterolnivåer är mer ovanligt och kan indikera vissa sjukdomar som hypertyreos och malabsorption. Genom att följa hälsosamma levnadsvanor med rätt kost, motion och eventuellt medicinsk behandling kan du optimera dina kolesterolvärden och minska risken för allvarliga sjukdomar.

  • Triglycerider

    Triglycerider är viktiga blodfetter som lagrar energi i kroppen, men höga nivåer ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och akut pankreatit. Lär dig mer om orsakerna till höga triglycerider, hur du kan förebygga riskerna med hjälp av kost, fysisk aktivitet och medicinering, samt varför regelbundna hälsokontroller är avgörande för din hälsa.

  • non-HDL Kolesterol

    Non-HDL-kolesterol omfattar allt "dåligt" kolesterol i blodet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, inklusive LDL och VLDL. Det ger en bättre helhetsbild av hjärt-kärlrisken än enbart LDL-kolesterol, särskilt vid diabetes eller höga triglycerider. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke, medan låga värden är gynnsamma och minskar risken. Analysen kräver inte fasta och påverkas av genetik, kost, fysisk aktivitet, rökning och sjukdomar som hypotyreos eller diabetes.

  • Lipoprotein(a)

    Lipoprotein(a), Lp(a), är ett genetiskt styrt blodfett som liknar LDL-kolesterol och är en viktig oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Att analysera Lp(a)-nivåer hjälper till att identifiera individer med hög risk där traditionella riskfaktorer inte räcker. Läs om varför Lp(a) mäts, tolkning av resultat och förebyggande åtgärder för att minska risken för allvarliga hjärtsjukdomar.

  • Blodtryck

    Förstå vad blodtryck innebär, vad som anses vara normalt, högt och lågt blodtryck samt riskerna med obehandlad hypertoni. Läs om hur du kan förbättra ditt blodtryck genom kost, fysisk aktivitet och stresshantering, och varför regelbunden kontroll är viktig för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra komplikationer.

Sjukdomar & besvär (Hjärta & Kärl)

Takykardi – symtom, orsaker och hur snabb puls behandlas

Takykardi innebär att hjärtat slår snabbare än normalt, vanligtvis över 100 slag per minut i vila. Det kan kännas som hjärtklappning eller ett rusande hjärta. Takykardi kan vara ofarlig men kan också vara tecken på underliggande hjärtsjukdom som behöver utredas.

Läs mer

Stroke – symtom, AKUT-regeln och varför snabb vård räddar liv

Stroke är en akut hjärnskada som uppstår när blodflödet till hjärnan störs. Varje minut räknas för att begränsa skadan. Lär dig känna igen symtomen och agera snabbt genom att ringa 112 vid misstanke.

Läs mer

Övervikt och fetma – orsaker, hälsorisker och behandling

Övervikt och fetma innebär att kroppen har mer fett än vad som är hälsosamt. Tillstånden ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och flera andra hälsoproblem. Med livsstilsförändringar och ibland medicinsk hjälp kan vikten minska och hälsan förbättras.

Läs mer

Lågt blodtryck – symtom, orsaker och hur du kan må bättre

Lågt blodtryck innebär att blodtrycket är lägre än normalt, vilket kan ge symtom som yrsel och svimningskänsla, särskilt vid snabba positionsförändringar. Tillståndet är oftast ofarligt men kan ibland bero på underliggande sjukdomar som behöver utredas.

Läs mer

Kärlkramp – symtom, orsaker och hur angina behandlas

Kärlkramp, eller angina pectoris, är en tryckande smärta i bröstet som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med syre. Symtomen kommer ofta vid fysisk ansträngning och lindras vid vila. Kärlkramp är ofta ett tecken på förträngda kranskärl och kräver medicinsk utredning.

Läs mer

Hyperlipidemi – orsaker, risker och behandling av höga blodfetter

Hyperlipidemi innebär att nivåerna av kolesterol och triglycerider i blodet är förhöjda. Tillståndet ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom. Med livsstilsförändringar och vid behov läkemedel kan blodfetterna sänkas och riskerna minskas.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök