Hjärtinfarkt – symtom hos kvinnor och män samt när du ska larma

Vad är hjärtinfarkt?

Hjärtinfarkt, även kallat hjärtattack eller myokardinfarkt, är ett akut och livshotande tillstånd som uppstår när blodflödet till en del av hjärtmuskeln blockeras. Utan syre börjar hjärtvävnaden dö inom minuter.

Hjärtat försörjs med blod genom kranskärlen, artärer som löper på hjärtats utsida. Vid en hjärtinfarkt har vanligtvis ett plack, en ansamling av fett och kolesterol i kärlväggen, brustit. En blodpropp bildas på platsen och blockerar kärlet helt.

Den del av hjärtmuskeln som förlorar sin blodförsörjning skadas permanent om flödet inte återställs snabbt. Ju längre tid som går, desto mer hjärtvävnad förstörs. Därför är det avgörande att söka vård omedelbart vid symtom.

Hjärtinfarkt är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna, men överlevnaden har förbättrats kraftigt tack vare snabbare behandling och moderna metoder för att öppna blockerade kärl.

Vad orsakar hjärtinfarkt?

De allra flesta hjärtinfarkter beror på åderförkalkning, där plack byggs upp i kranskärlen under många år.

Åderförkalkning

Plack består av kolesterol, fett, kalk och inflammatoriska celler. Det byggs upp gradvis i kärlväggen och gör kärlen trängre. När ett plack brister bildas en blodpropp som kan blockera kärlet helt.

Riskfaktorer

Rökning är en av de största riskfaktorerna och skadar kärlväggarna direkt. Högt blodtryck belastar kärlen och påskyndar plackbildningen. Höga blodfetter, särskilt LDL-kolesterol, bidrar till fettinlagring i kärlväggarna.

Diabetes skadar kärl och ökar risken betydligt. Övervikt och fysisk inaktivitet påverkar flera riskfaktorer negativt. Ärftlighet spelar roll, särskilt om nära släktingar drabbats av hjärtinfarkt i yngre ålder.

Stress, ohälsosam kost och hög alkoholkonsumtion bidrar också till ökad risk.

Vilka symtom ger hjärtinfarkt?

Symtomen vid hjärtinfarkt kan variera, men det finns klassiska tecken som är viktiga att känna igen.

Klassiska symtom

Tryckande eller klämande smärta i bröstet är det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt men kan också bero på kärlkramp, eller angina pectoris. Smärtan beskrivs ofta som att något trycker hårt mot bröstet. Den kan stråla ut mot vänster arm, båda armarna, nacke, käke eller rygg.

Kallsvettning utan ansträngning är ett varningstecken. Andnöd och en känsla av att inte få luft förekommer ofta. Illamående och kräkningar kan uppstå. Yrsel, svaghet och en överväldigande känsla av obehag är vanligt.

Symtom hos kvinnor

Kvinnor har oftare atypiska symtom som kan vara svårare att koppla till hjärtat. Extrem trötthet som inte förklaras av annat är vanligt. Andnöd utan bröstsmärta förekommer. Illamående och magbesvär kan dominera.

Smärta i övre delen av kroppen, till exempel i rygg, nacke eller käke, utan tydlig bröstsmärta är vanligare hos kvinnor. Yrsel och svimningskänsla kan förekomma.

Symtom hos män

Män har oftare de klassiska symtomen med tydlig bröstsmärta som strålar ut mot vänster arm. Kallsvettning och oregelbunden puls är vanligt. Symtomen är ofta mer uttalade och lättare att känna igen.

Tysta hjärtinfarkter

En del hjärtinfarkter ger inga eller mycket lindriga symtom och upptäcks först i efterhand. Detta är vanligare hos diabetiker och äldre.

Hur diagnostiseras hjärtinfarkt?

Vid misstanke om hjärtinfarkt görs snabb utredning för att bekräfta diagnosen och påbörja behandling.

EKG

Elektrokardiografi visar förändringar som tyder på syrebrist i hjärtmuskeln. EKG tas omedelbart vid ankomst till sjukhus eller i ambulans.

Blodprover

Troponin är ett protein som läcker ut i blodet när hjärtmuskelceller skadas. Förhöjda värden bekräftar att det pågår eller nyligen skett en hjärtinfarkt.

Kranskärlsröntgen

Angiografi med kontrastmedel visar kranskärlen och lokaliserar blockeringen. Undersökningen görs ofta i samband med behandling.

Hur behandlas hjärtinfarkt?

Målet med behandlingen är att så snabbt som möjligt återställa blodflödet till den drabbade delen av hjärtat.

Akut behandling

Redan i ambulans ges läkemedel som vidgar kärlen, tunnar blodet och lindrar smärta. Syrgas kan ges vid behov. Tiden från symtomdebut till behandling är avgörande för hur mycket hjärtmuskel som kan räddas.

Ballongvidgning

Den vanligaste behandlingen är akut PCI, där en kateter förs in via blodkärl i handleden eller ljumsken till det blockerade kranskärlet. En ballong vidgar kärlet och en stent, ett litet metallnät, placeras för att hålla det öppet.

Propplösande behandling

Om ballongvidgning inte är tillgänglig snabbt kan propplösande läkemedel ges intravenöst för att lösa upp blodproppen.

Bypass-kirurgi

I vissa fall, särskilt vid utbredda förträngningar, kan kranskärlskirurgi med bypass vara aktuellt. Nya vägar för blodflödet skapas förbi de blockerade kärlen.

Fortsatt behandling

Efter en hjärtinfarkt påbörjas behandling för att förebygga nya proppar och skydda hjärtat. Blodförtunnande medicin, statiner, betablockerare och ACE-hämmare är vanliga läkemedel. Hjärtrehabilitering med träning och livsstilsförändring är viktigt för återhämtningen.

När ska du söka vård?

Ring 112 omedelbart vid tryck eller smärta i bröstet som varar mer än 15 minuter, smärta som strålar ut mot arm, käke, nacke eller rygg, andnöd, kallsvettningar, illamående eller yrsel tillsammans med bröstobehag, eller plötslig svår svaghet.

Vänta inte och se om symtomen går över. Ju snabbare behandlingen påbörjas, desto mer hjärtmuskel kan räddas.