Hyperlipidemi (höga blodfetter) – orsaker, risker och behandling

Vad är hyperlipidemi?

Hyperlipidemi är den medicinska termen för förhöjda nivåer av blodfetter. De blodfetter som framför allt bedöms är kolesterol och triglycerider.

Blodfetter är nödvändiga för kroppens normala funktion. De används bland annat för att bygga cellmembran, producera hormoner och lagra energi. När nivåerna blir för höga under en längre tid kan de däremot bidra till att fett lagras i blodkärlens väggar. Denna process kallas åderförkalkning och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Hyperlipidemi är vanligt och utvecklas ofta under många år utan att ge tydliga symtom. Därför är regelbundna blodprover ett viktigt sätt att upptäcka tillståndet innan komplikationer uppstår.

Vilka blodfetter ingår?

Hyperlipidemi är inte en enskild sjukdom utan ett samlingsnamn för olika typer av förhöjda blodfetter och relaterade risker.

De vanligaste markörerna är, och ingår ofta i bredare blodprover för att optimera din hjärt-kärlhälsa:

• LDL-kolesterol – den blodfettfraktion som har starkast koppling till utvecklingen av åderförkalkning.

• HDL-kolesterol – hjälper till att transportera överskott av kolesterol tillbaka till levern.

• Triglycerider – kroppens viktigaste energilager som också kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom när nivåerna är förhöjda.

• Totalkolesterol – den sammanlagda mängden kolesterol i blodet.

• Non-HDL-kolesterol – omfattar alla blodfetter som kan bidra till åderförkalkning.

• ApoB – ett protein som speglar antalet aterogena lipoproteiner och används allt oftare som ett komplement vid riskbedömning, bland annat genom att beräkna ApoB/A1-kvoten.

Ingen enskild markör ger hela bilden. Därför bedöms blodfetterna vanligtvis tillsammans.

Varför är höga blodfetter skadliga?

När nivåerna av vissa blodfetter är förhöjda under lång tid kan kolesterol successivt lagras i blodkärlens väggar.

Det leder till att blodkärlen blir stelare och trängre, vilket ökar risken för att blodflödet försämras.

Med tiden kan detta bidra till utvecklingen av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, vilket gör förebyggande hjärtskydd och riskbedömning extra viktigt.

• hjärtinfarkt

• stroke

• kärlkramp

• perifer kärlsjukdom

Risken påverkas inte bara av blodfetterna utan också av andra faktorer som blodtryck, blodsocker, rökning, ärftlighet och ålder.

Primär och sekundär hyperlipidemi

Hyperlipidemi delas vanligen in i två huvudgrupper beroende på bakomliggande orsak.

Primär hyperlipidemi

Primär hyperlipidemi är ärftlig och orsakas av genetiska förändringar som påverkar kroppens omsättning av blodfetter.

Den vanligaste ärftliga formen är familjär hyperkolesterolemi, där LDL-kolesterolet är kraftigt förhöjt redan från unga år.

Personer med familjär hyperkolesterolemi har en betydligt ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom om tillståndet inte upptäcks och behandlas.

Sekundär hyperlipidemi

Sekundär hyperlipidemi uppstår till följd av andra sjukdomar, läkemedel eller levnadsvanor.

Vanliga bakomliggande orsaker är:

• typ 2-diabetes

• insulinresistens

• hypotyreos

• kronisk njursjukdom

• övervikt eller obesitas

• hög alkoholkonsumtion

• vissa läkemedel, exempelvis kortikosteroider

När den bakomliggande orsaken behandlas kan blodfetterna ibland förbättras.

Vem löper ökad risk?

Hyperlipidemi kan drabba vem som helst, men vissa faktorer ökar risken, och höga blodfetter som sådant tillstånd påverkas ofta av en kombination av livsstil och ärftlighet.

Exempel är:

• ärftlighet för höga blodfetter eller tidig hjärt-kärlsjukdom

• stigande ålder

• diabetes eller prediabetes

• högt blodtryck

• övervikt, särskilt ökad bukfetma

• fysisk inaktivitet

• rökning

• hög alkoholkonsumtion

Hos kvinnor ökar risken efter klimakteriet när östrogennivåerna sjunker och blodfettsomsättningen förändras.

Ger hyperlipidemi några symtom?

Den största utmaningen med hyperlipidemi är att tillståndet nästan alltid är symtomfritt.

De flesta märker därför inte att blodfetterna är förhöjda.

I många fall upptäcks tillståndet först vid en hälsokontroll eller ett blodprov.

Det är viktigt att skilja mellan hyperlipidemi och de sjukdomar som höga blodfetter kan leda till.

Själva hyperlipidemin ger vanligtvis inga symtom, men om åderförkalkning utvecklas över tid kan komplikationer som hjärtinfarkt, stroke eller kärlkramp uppstå. Det är dessa sjukdomar – inte de höga blodfetterna i sig – som orsakar symtom som bröstsmärta, andfåddhet eller smärta i benen vid ansträngning.

Vilka blodprover används vid hyperlipidemi?

Hyperlipidemi upptäcks genom blodprov, till exempel inom ramen för en hjärt- och kärlinriktad hälsokontroll.

För att få en så komplett bild som möjligt analyseras ofta flera markörer samtidigt.

Vanliga analyser är:

• ApoB

• LDL-kolesterol

• HDL-kolesterol

• triglycerider

• non-HDL-kolesterol

• totalkolesterol

Beroende på den individuella situationen kan även andra analyser vara relevanta, exempelvis HbA1c eller glukos för att bedöma blodsocker, eller TSH om en bakomliggande sköldkörtelsjukdom misstänks.

Genom att bedöma flera blodprover tillsammans blir det lättare att uppskatta den totala risken för hjärt-kärlsjukdom.

Hur behandlas hyperlipidemi?

Behandlingen anpassas efter orsaken till de förhöjda blodfetterna, den individuella riskprofilen och om andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom finns.

För många är förändrade levnadsvanor grunden i behandlingen. Vid hög risk eller kraftigt förhöjda blodfetter kan läkemedel också behövas för att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom, särskilt när LDL-kolesterolet behöver sänkas med läkemedel och livsstilsråd.

Så behandlas hyperlipidemi

Behandlingen syftar till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom genom att sänka nivåerna av de blodfetter som bidrar till åderförkalkning. Vilken behandling som är lämplig beror bland annat på blodfettsnivåerna, den totala hjärt-kärlrisken, ålder, ärftlighet och om andra sjukdomar finns samtidigt.

För många är förändrade levnadsvanor den viktigaste delen av behandlingen. Om blodfetterna fortfarande är förhöjda eller om risken för hjärt-kärlsjukdom bedöms vara hög kan läkemedelsbehandling bli aktuell.

Hälsosamma levnadsvanor är grunden

För många personer kan förändringar i levnadsvanor förbättra blodfettsprofilen och minska den totala risken för hjärt-kärlsjukdom.

Det kan bland annat handla om att:

• äta en varierad kost med mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn och omättade fetter

• minska intaget av livsmedel med mycket mättat fett och ultraprocessade produkter

• vara regelbundet fysiskt aktiv

• behålla eller uppnå en hälsosam vikt

• sluta röka

• begränsa alkoholkonsumtionen

• prioritera god sömn och återhämtning

Även mindre förändringar kan ge positiva effekter när de genomförs långsiktigt.

När behövs läkemedel?

Om levnadsvanor inte räcker eller om den individuella risken för hjärt-kärlsjukdom är hög kan läkemedel rekommenderas.

Statiner är den vanligaste läkemedelsgruppen och används för att sänka LDL-kolesterol och minska risken för hjärtinfarkt och stroke.

För vissa personer kan andra läkemedel bli aktuella, exempelvis ezetimib eller PCSK9-hämmare. Vilken behandling som rekommenderas avgörs av behandlande läkare utifrån den samlade riskbedömningen.

Även under läkemedelsbehandling är hälsosamma levnadsvanor en viktig del av behandlingen.

Kan hyperlipidemi förebyggas?

I många fall går det att minska risken för hyperlipidemi, även om ärftliga faktorer inte går att påverka.

Följande levnadsvanor kan bidra till en bättre blodfettsprofil:

• regelbunden fysisk aktivitet

• en näringsrik och varierad kost

• rökfrihet

• måttlig alkoholkonsumtion

• god viktbalans

• behandling av diabetes, högt blodtryck och andra bakomliggande sjukdomar

För personer med stark ärftlighet är regelbundna kontroller av blodfetterna särskilt viktiga.

När bör du kontrollera dina blodfetter?

Eftersom hyperlipidemi sällan ger symtom upptäcks tillståndet ofta genom blodprov.

Det kan vara särskilt värdefullt att kontrollera blodfetterna om du:

• har ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom eller höga blodfetter

• har diabetes eller prediabetes

• har högt blodtryck

• har övervikt eller ökad bukfetma

• röker

• har passerat klimakteriet

• vill följa effekten av förändrade levnadsvanor

Regelbundna blodprover gör det möjligt att upptäcka förändringar tidigt och följa hur blodfetterna utvecklas över tid.

När bör du söka vård?

Kontakta hälso- och sjukvården om:

• ett blodprov visar tydligt förhöjda blodfetter

• flera nära släktingar har haft hjärtinfarkt eller stroke i ung ålder

• du misstänker familjär hyperkolesterolemi

• du har diabetes eller annan sjukdom som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

• du redan behandlas för höga blodfetter men värdena inte förbättras

Om du får akuta symtom som kraftig bröstsmärta, andnöd eller plötsliga neurologiska symtom ska du söka akut vård.