DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
DHEAS (dehydroepiandrosteronsulfat) är ett hormon som främst produceras i binjurarna och fungerar som en reservoar av hormonförstadier som kan omvandlas till bland annat testosteron och östrogen. Ett DHEAS-blodprov används framför allt för att bedöma binjurarnas produktion av androgener och utreda vissa hormonella rubbningar.
DHEAS-nivåerna varierar med ålder och kön. Ett förhöjt eller lågt värde behöver därför alltid tolkas tillsammans med laboratoriets referensintervall, eventuella symtom och andra hormonprover.
DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)
319 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.
Innehåll
Sammanfattning
DHEAS är ett hormon som främst produceras i binjurarna och fungerar som en reservoar för bildning av andra steroidhormoner.
Ett DHEAS-blodprov används framför allt för att undersöka binjurarnas androgenproduktion och utreda vissa hormonella rubbningar.
Höga värden kan förekomma vid ökad androgenproduktion, medan låga värden bland annat kan ses vid stigande ålder eller vissa sjukdomar som påverkar binjurarnas funktion.
DHEAS behöver alltid tolkas utifrån ålder, kön, symtom och andra relevanta hormonprover.
Vad är DHEAS?
DHEAS är den sulfaterade formen av hormonet DHEA (dehydroepiandrosteron). Båda tillhör gruppen steroidhormoner och bildas framför allt i binjurarnas bark. DHEA och DHEAS kan omvandlas till varandra i kroppen och bidra till bildningen av könshormoner som testosteron och östrogen. Produktionen av binjureandrogener påverkas bland annat av hormonet ACTH, som frisätts från hypofysen.
DHEAS-nivåerna ökar under pubertetsutvecklingen, är vanligtvis högst under tidig vuxenålder och minskar därefter successivt med stigande ålder.
Till skillnad från flera andra hormoner varierar DHEAS relativt lite under dygnet, vilket gör det användbart vid bedömning av binjurarnas androgenproduktion.
Varför analyserar man DHEAS?
Ett DHEAS-prov används framför allt för att undersöka om binjurarna producerar för mycket androgener.
Analysen kan vara relevant vid:
Misstanke om förhöjda androgennivåer: Exempelvis vid ökad kroppsbehåring, akne eller andra tecken på androgenpåverkan hos kvinnor.
Utredning av hormonella rubbningar: DHEAS kan analyseras tillsammans med testosteron och andra hormoner.
Misstanke om binjuresjukdom: Kraftigt förhöjda värden kan i vissa fall motivera utredning av hormonproducerande förändringar i binjurarna.
Utredning av vissa medfödda hormonrubbningar: Exempelvis kongenital binjurebarkshyperplasi, där DHEAS kan vara ett kompletterande prov.
DHEAS kan också ingå i en bredare hormonell utredning, men är inte ett generellt mått på kroppens energinivå, immunförsvar eller välbefinnande.
Vad är ett normalt DHEAS-värde?
Ett normalt DHEAS-värde beror framför allt på ålder, kön och laboratoriets analysmetod. Det finns därför inget enskilt referensintervall som gäller för alla.
DHEAS-nivåerna är vanligtvis högst under tidig vuxenålder och sjunker gradvis med åren. Det innebär att ett värde som är normalt för en äldre person kan vara lågt för en yngre person.
Vid tolkning av ditt blodprov bör du därför utgå från det ålders- och könsanpassade referensintervall som anges tillsammans med provsvaret. Ett värde utanför referensintervallet innebär inte automatiskt sjukdom.
Vad innebär ett högt DHEAS-värde?
Ett högt DHEAS-värde kan tyda på ökad produktion av androgener i binjurarna. Hur betydelsefullt resultatet är beror på graden av förhöjning, ålder, kön och eventuella symtom.
Möjliga orsaker till förhöjt DHEAS är:
Ökad androgenproduktion: Kan förekomma vid olika hormonella rubbningar.
Polyendokrint metabolt ovariesyndrom (PMOS, tidigare PCOS): Vissa kvinnor med PMOS har förhöjda DHEAS-nivåer.
Kongenital binjurebarkshyperplasi: En grupp medfödda tillstånd som påverkar binjurarnas hormonproduktion.
Hormonproducerande binjuretumörer: En ovanlig men viktig orsak till kraftigt förhöjda DHEAS-värden.
DHEA-tillskott: Kan öka koncentrationen av DHEA och DHEAS i blodet.
En lätt förhöjning behöver inte innebära någon allvarlig sjukdom. Kraftigt förhöjda värden, särskilt tillsammans med snabbt tillkomna symtom på ökad androgenpåverkan, behöver däremot utredas.
Vad innebär ett lågt DHEAS-värde?
Ett lågt DHEAS-värde innebär att koncentrationen ligger under det förväntade intervallet för din ålder och ditt kön. DHEAS minskar naturligt med stigande ålder och ett lågt värde behöver därför inte innebära sjukdom.
Låga nivåer kan också förekomma vid:
Nedsatt funktion i binjurebarken.
Minskad ACTH-stimulering från hypofysen.
Behandling med vissa läkemedel, exempelvis glukokortikoider.
Andra tillstånd som påverkar kroppens hormonproduktion.
Ett lågt DHEAS-värde kan inte ensamt användas för att diagnostisera binjurebarksvikt. Vid misstanke om binjurebarksvikt används framför allt andra undersökningar, exempelvis kortisol, ACTH och vid behov särskilda stimuleringstester.
Kan DHEAS visa om man har binjureutmattning?
Nej. DHEAS är inte ett vetenskapligt etablerat test för att diagnostisera så kallad binjureutmattning, även kallat adrenal fatigue. Begreppet binjureutmattning används ibland för att beskriva långvarig trötthet och stressrelaterade besvär, men är inte en erkänd medicinsk diagnos. Det är viktigt att skilja detta från binjurebarksvikt, som är en verklig och potentiellt allvarlig sjukdom där binjurarna producerar otillräckliga mängder av vissa hormoner. Vid misstanke om binjurebarksvikt behövs medicinsk utredning med andra hormonprover.
Vilka faktorer kan påverka DHEAS-värdet?
Flera faktorer kan påverka koncentrationen av DHEAS i blodet:
Ålder: DHEAS minskar vanligtvis successivt efter tidig vuxenålder.
Kön: Referensintervallen skiljer sig mellan män och kvinnor.
Läkemedel: Bland annat glukokortikoider och vissa hormonbehandlingar kan påverka nivåerna.
Hormontillskott: Preparat som innehåller DHEA kan höja DHEAS.
Sjukdomar: Vissa hormonella tillstånd och sjukdomar i binjurarna eller hypofysen kan påverka produktionen.
DHEAS har relativt liten dygnsvariation jämfört med exempelvis kortisol. Provet är därför mindre känsligt för tidpunkten på dagen.
Hur tas ett DHEAS-prov?
DHEAS mäts genom ett vanligt blodprov från en ven i armen. Analysen kräver normalt ingen särskild förberedelse, men du bör följa provtagningsinstruktionerna för det aktuella testet. Informera om du använder hormonpreparat, DHEA-tillskott eller andra läkemedel som kan påverka resultatet. DHEAS analyseras ibland tillsammans med exempelvis testosteron, SHBG, LH eller andra hormonmarkörer, beroende på frågeställningen.
När behöver ett avvikande DHEAS-värde följas upp?
Behovet av uppföljning beror på hur mycket värdet avviker och om du har symtom som kan tyda på en hormonell rubbning. En mindre avvikelse kan ibland vara en normalvariant och behöver inte alltid utredas vidare. Kraftigt förhöjda DHEAS-nivåer eller tydliga symtom på ökad androgenproduktion kan däremot motivera kompletterande hormonprover och medicinsk utredning. Vid ett lågt värde är det viktigt att bedöma om det finns andra tecken på nedsatt hormonproduktion.
Andra hälsomarkörer inom Hormoner
Artiklar (Hormoner)

Kortisol och stress - så fungerar kroppens stressrespons
Läs mer

Fritt testosteron – vad är det och vad betyder värdet?
Läs mer

Så påverkar sommarvanor dina hormoner
Läs mer

Östrogen - ett fascinerande hormon med många viktiga funktioner
Läs mer

Hypofysen - kroppens viktigaste hormonbildande körtel
Läs mer

Koffein och menscykeln – så påverkar kaffe din hormonbalans
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Hormoner)
Högt testosteron – vanliga symtom och orsaker hos kvinnor och män
Testosteron förknippas ofta med män, men hormonet är viktigt hos både kvinnor och män. Det påverkar bland annat muskelmassa, energi, sexlust, humör och kroppens ämnesomsättning. När testosteronnivåerna blir för höga kan det ibland leda till symtom som påverkar både kroppen och välmåendet. För vissa upptäcks förhöjda nivåer i samband med blodprov, medan andra söker vård på grund av tydliga förändringar i hud, hår eller menstruationsmönster. Att förstå orsakerna bakom högt testosteron kan göra det lättare att avgöra när vidare utredning behövs.
Läs mer
Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet
Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.
Läs mer
Testosteronbrist hos män – symtom, orsaker och behandling
Testosteronbrist hos män innebär att kroppen har otillräcklig testosteronproduktion i kombination med symtom eller tecken som är förenliga med bristen. Tillståndet kallas även manlig hypogonadism. Ett enskilt lågt testosteronvärde räcker däremot inte för att ställa diagnosen. Vid misstänkt testosteronbrist behövs en samlad medicinsk bedömning där symtom, upprepade testosteronprov och ibland andra hormonprover vägs samman.
Läs mer
Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling
Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.
Läs mer
