DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

DHEAS (dehydroepiandrosteronsulfat) är ett hormon som främst produceras i binjurarna och fungerar som en reservoar av hormonförstadier som kan omvandlas till bland annat testosteron och östrogen. Ett DHEAS-blodprov används framför allt för att bedöma binjurarnas produktion av androgener och utreda vissa hormonella rubbningar.

DHEAS-nivåerna varierar med ålder och kön. Ett förhöjt eller lågt värde behöver därför alltid tolkas tillsammans med laboratoriets referensintervall, eventuella symtom och andra hormonprover.

DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)

319 kr

Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.

Innehåll

Sammanfattning

DHEAS är ett hormon som främst produceras i binjurarna och fungerar som en reservoar för bildning av andra steroidhormoner.

Ett DHEAS-blodprov används framför allt för att undersöka binjurarnas androgenproduktion och utreda vissa hormonella rubbningar.

Höga värden kan förekomma vid ökad androgenproduktion, medan låga värden bland annat kan ses vid stigande ålder eller vissa sjukdomar som påverkar binjurarnas funktion.

DHEAS behöver alltid tolkas utifrån ålder, kön, symtom och andra relevanta hormonprover.

Vad är DHEAS?

DHEAS är den sulfaterade formen av hormonet DHEA (dehydroepiandrosteron). Båda tillhör gruppen steroidhormoner och bildas framför allt i binjurarnas bark. DHEA och DHEAS kan omvandlas till varandra i kroppen och bidra till bildningen av könshormoner som testosteron och östrogen. Produktionen av binjureandrogener påverkas bland annat av hormonet ACTH, som frisätts från hypofysen.

DHEAS-nivåerna ökar under pubertetsutvecklingen, är vanligtvis högst under tidig vuxenålder och minskar därefter successivt med stigande ålder.

Till skillnad från flera andra hormoner varierar DHEAS relativt lite under dygnet, vilket gör det användbart vid bedömning av binjurarnas androgenproduktion.

Varför analyserar man DHEAS?

Ett DHEAS-prov används framför allt för att undersöka om binjurarna producerar för mycket androgener.

Analysen kan vara relevant vid:

  • Misstanke om förhöjda androgennivåer: Exempelvis vid ökad kroppsbehåring, akne eller andra tecken på androgenpåverkan hos kvinnor.

  • Utredning av hormonella rubbningar: DHEAS kan analyseras tillsammans med testosteron och andra hormoner.

  • Misstanke om binjuresjukdom: Kraftigt förhöjda värden kan i vissa fall motivera utredning av hormonproducerande förändringar i binjurarna.

  • Utredning av vissa medfödda hormonrubbningar: Exempelvis kongenital binjurebarkshyperplasi, där DHEAS kan vara ett kompletterande prov.

DHEAS kan också ingå i en bredare hormonell utredning, men är inte ett generellt mått på kroppens energinivå, immunförsvar eller välbefinnande.

Vad är ett normalt DHEAS-värde?

Ett normalt DHEAS-värde beror framför allt på ålder, kön och laboratoriets analysmetod. Det finns därför inget enskilt referensintervall som gäller för alla.

DHEAS-nivåerna är vanligtvis högst under tidig vuxenålder och sjunker gradvis med åren. Det innebär att ett värde som är normalt för en äldre person kan vara lågt för en yngre person.

Vid tolkning av ditt blodprov bör du därför utgå från det ålders- och könsanpassade referensintervall som anges tillsammans med provsvaret. Ett värde utanför referensintervallet innebär inte automatiskt sjukdom.

Vad innebär ett högt DHEAS-värde?

Ett högt DHEAS-värde kan tyda på ökad produktion av androgener i binjurarna. Hur betydelsefullt resultatet är beror på graden av förhöjning, ålder, kön och eventuella symtom.

Möjliga orsaker till förhöjt DHEAS är:

  • Ökad androgenproduktion: Kan förekomma vid olika hormonella rubbningar.

  • Polyendokrint metabolt ovariesyndrom (PMOS, tidigare PCOS): Vissa kvinnor med PMOS har förhöjda DHEAS-nivåer.

  • Kongenital binjurebarkshyperplasi: En grupp medfödda tillstånd som påverkar binjurarnas hormonproduktion.

  • Hormonproducerande binjuretumörer: En ovanlig men viktig orsak till kraftigt förhöjda DHEAS-värden.

  • DHEA-tillskott: Kan öka koncentrationen av DHEA och DHEAS i blodet.

En lätt förhöjning behöver inte innebära någon allvarlig sjukdom. Kraftigt förhöjda värden, särskilt tillsammans med snabbt tillkomna symtom på ökad androgenpåverkan, behöver däremot utredas.

Vad innebär ett lågt DHEAS-värde?

Ett lågt DHEAS-värde innebär att koncentrationen ligger under det förväntade intervallet för din ålder och ditt kön. DHEAS minskar naturligt med stigande ålder och ett lågt värde behöver därför inte innebära sjukdom.

Låga nivåer kan också förekomma vid:

  • Nedsatt funktion i binjurebarken.

  • Minskad ACTH-stimulering från hypofysen.

  • Behandling med vissa läkemedel, exempelvis glukokortikoider.

  • Andra tillstånd som påverkar kroppens hormonproduktion.

Ett lågt DHEAS-värde kan inte ensamt användas för att diagnostisera binjurebarksvikt. Vid misstanke om binjurebarksvikt används framför allt andra undersökningar, exempelvis kortisol, ACTH och vid behov särskilda stimuleringstester.

Kan DHEAS visa om man har binjureutmattning?

Nej. DHEAS är inte ett vetenskapligt etablerat test för att diagnostisera så kallad binjureutmattning, även kallat adrenal fatigue. Begreppet binjureutmattning används ibland för att beskriva långvarig trötthet och stressrelaterade besvär, men är inte en erkänd medicinsk diagnos. Det är viktigt att skilja detta från binjurebarksvikt, som är en verklig och potentiellt allvarlig sjukdom där binjurarna producerar otillräckliga mängder av vissa hormoner. Vid misstanke om binjurebarksvikt behövs medicinsk utredning med andra hormonprover.

Vilka faktorer kan påverka DHEAS-värdet?

Flera faktorer kan påverka koncentrationen av DHEAS i blodet:

  • Ålder: DHEAS minskar vanligtvis successivt efter tidig vuxenålder.

  • Kön: Referensintervallen skiljer sig mellan män och kvinnor.

  • Läkemedel: Bland annat glukokortikoider och vissa hormonbehandlingar kan påverka nivåerna.

  • Hormontillskott: Preparat som innehåller DHEA kan höja DHEAS.

  • Sjukdomar: Vissa hormonella tillstånd och sjukdomar i binjurarna eller hypofysen kan påverka produktionen.

DHEAS har relativt liten dygnsvariation jämfört med exempelvis kortisol. Provet är därför mindre känsligt för tidpunkten på dagen.

Hur tas ett DHEAS-prov?

DHEAS mäts genom ett vanligt blodprov från en ven i armen. Analysen kräver normalt ingen särskild förberedelse, men du bör följa provtagningsinstruktionerna för det aktuella testet. Informera om du använder hormonpreparat, DHEA-tillskott eller andra läkemedel som kan påverka resultatet. DHEAS analyseras ibland tillsammans med exempelvis testosteron, SHBG, LH eller andra hormonmarkörer, beroende på frågeställningen.

När behöver ett avvikande DHEAS-värde följas upp?

Behovet av uppföljning beror på hur mycket värdet avviker och om du har symtom som kan tyda på en hormonell rubbning. En mindre avvikelse kan ibland vara en normalvariant och behöver inte alltid utredas vidare. Kraftigt förhöjda DHEAS-nivåer eller tydliga symtom på ökad androgenproduktion kan däremot motivera kompletterande hormonprover och medicinsk utredning. Vid ett lågt värde är det viktigt att bedöma om det finns andra tecken på nedsatt hormonproduktion.

Andra hälsomarkörer inom Hormoner

  • Testosteron

    Testosteron, manligt könshormon, har stor betydelse hos både kvinnor och män då det har effekt på många olika ställen i kroppen. De mest kända effekterna är påverkan på könsutveckling, könsdrift, muskelfunktion och muskelmassa. Hos män tillverkas hormonet framför allt i testiklarna. Produktionen genom stimuleras av hypofyshormonet luteiniserande hormon (LH) och behövs för utveckling av sekundära könskarakteristika under puberteten. Testosteron behövs också för normal spermieproduktion och har stor betydelse för längdtillväxten under puberteten. Nivåerna av testosteron varierar med åldern och är som högst i 40-årsåldern. En liten mängd testosteron bildas också i binjurarna.

  • Östrogen

    Östrogen är ett könshormon som tillverkas på flera olika platser i kroppen och har effekt på många olika organ och vävnader, både hos kvinnor och män. Hormonet har stor betydelse för vårt skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning samt påverkar vårt immunsystem. Hos kvinnor är östrogen också betydelsefullt för utveckling och funktion av fortplantningssystemet.

    Östrogen förekommer i flera olika former i kroppen, varav de tre vanligaste är östradiol, östron och östriol. Östradiol anses vara det viktigaste av dessa och det är också detta hormon man mäter vid provtagning. Hos kvinnor tillverkas den största delen av detta hormon i äggstockarna. Mindre mängder östradiol bildas också i binjuren, i fettvävnad och hos män i testiklarna. Hos fertila kvinnor varierar dessa nivåer med menstruationscykeln. Provtagning för östradiol bör kompletterad med analys av hypofyshormonet follikelstimulerande hormon (FSH) då dessa hormoner reglerar varandra och båda varierar under menstruationscykeln.

  • FSH (Follikelstimulerande hormon)

    Follikelstimulerande hormon, eller FSH som det förkortas, har stor betydelse för vår fortplantningsförmåga och behövs för bildning av våra könsceller. Hos män behövs hormonet för produktionen av spermier. Hos kvinnor varierar FSH-nivån utifrån menstruationscykeln, men hos män är nivån istället konstant.

  • Luteiniserande hormon (LH)

    LH, luteiniserande hormon, produceras i hypofysen och spelar en avgörande roll för både kvinnor och män. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron i testiklarna, vilket är viktigt för spermieproduktionen och den allmänna manliga hormonbalansen. Hos fertila kvinnor har LH en central funktion vid ägglossningen och stödjer gulkroppens aktivitet, som i sin tur upprätthåller en lämplig hormonell miljö för att möjliggöra graviditet.

    Hos kvinnor stiger LH-nivåerna kraftigt strax före ägglossningen, vanligtvis runt dag 12–14 i menstruationscykeln. Efter ägglossningen sjunker nivåerna snabbt och förblir låga under resten av cykeln.

  • SHBG (Könshormonbindande globulin)

    SHBG, Sex hormone binding globulin, bildas av levern och är det viktigaste transportproteinet för könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron och östradiol i blodet. Då könshormonerna är bundna till SHBG, vilket 97-98 procent vanligen är, kan de inte utöva någon biologisk effekt. Istället är det de 2-3 procent av hormonerna som finns i fri form i blodet som kan passera genom cellernas väggar och utöva effekt på målorganen.

  • Kortisol

    Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna. Kortisol har flera funktioner, det reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein. Dessutom dämpar kortisolet inflammation. I akuta stressituationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt, men på lång sikt kan höga nivåer vara skadligt. Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte bara hänger samman med din stressnivå.

  • AMH (Anti-Müllerskt Hormon)

    AMH, en förkortning av Anti Müllerian Hormone, är ett hormon som produceras i kvinnans äggstockar i de äggblåsor som finns där. Genom att mäta nivån av detta hormon i blodet kan man få en uppfattning om hur stor äggreserv en kvinna har och med det få en bild av hur långt hon har kvar till menopaus och hur stora chanser hon har att bli gravid. Mätning av AMH hos män saknar klinisk betydelse.

  • hCG (Humant koriongonadotropin)

    hCG (humant koriongonadotropin) är ett hormon som bekräftar graviditet och övervakar dess utveckling. Höga nivåer ses vid normal graviditet, utomkvedshavandeskap eller vissa tumörer, medan låga nivåer kan indikera tidigt graviditetsstadium eller missfall. Förstå betydelsen av hCG och när du bör söka medicinsk rådgivning för avvikande värden.

  • IGF-1 (Insulinliknande tillväxtfaktor 1)

    IGF-1 är ett protein som liknar insulin och spelar en viktig roll i tillväxten av barn och fortsätter att ha effekter i vuxen ålder. Det hjälper till att kontrollera celltillväxt och utveckling, särskilt i muskler och ben. IGF-1 produceras i levern som svar på tillväxthormon och dess nivåer kan påverkas av kost, motion och hälsotillstånd. Höga IGF-1 värden hos vuxna ger en ökning av muskelmassa eftersom hormonet hjälper till att reparera och skapa nya celler.

  • Progesteron

    Progesteron, eller gulkroppshormon, är ett steroidhormon med många viktiga funktioner för båda könen. Det utgör ett förstadium till andra könshormoner såsom testosteron och östrogen samt kortikosteroider. Som hormon är det främst känt som ett kvinnligt könshormon med betydelse för kvinnans sekundära könskarakteristika, fertilitet och för embryogenesen, men det har också en viktig roll som neurosteroid i centrala nervsystemet. Syntetiskt progesteron ingår som aktiv beståndsdel i p-piller.

  • Prolaktin

    Prolaktin är ett hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Dess mest välkända uppgift är att stimulera bröstens mjölkproduktion i samband med graviditet hos kvinnor. Prolaktin är dock också inblandat i kroppens omsättning av fett, reglering av kroppens vätskebalans, immunförsvar och vår psykiska hälsa.

  • Bioaktivt testosteron

    Bioaktivt testosteron är den del av testosteron som är fritt och tillgängligt för kroppen att använda. Genom att mäta bioaktivt testosteron ges en mer exakt bild av det faktiska testosteronvärden i kroppen. Det totala testosteronvärdet inkluderar både fritt testosteron och det som är bundet till proteiner. Det testosteron som är bundet till proteiner kan däremot inte användas av kroppen, vilket gör det bioaktiva testosteronet mer relevant för att bedöma den faktiska testosteronnivån i kroppen.

Sjukdomar & besvär (Hormoner)

Högt testosteron – vanliga symtom och orsaker hos kvinnor och män

Testosteron förknippas ofta med män, men hormonet är viktigt hos både kvinnor och män. Det påverkar bland annat muskelmassa, energi, sexlust, humör och kroppens ämnesomsättning. När testosteronnivåerna blir för höga kan det ibland leda till symtom som påverkar både kroppen och välmåendet. För vissa upptäcks förhöjda nivåer i samband med blodprov, medan andra söker vård på grund av tydliga förändringar i hud, hår eller menstruationsmönster. Att förstå orsakerna bakom högt testosteron kan göra det lättare att avgöra när vidare utredning behövs.

Läs mer

Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet

Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.

Läs mer

Testosteronbrist hos män – symtom, orsaker och behandling

Testosteronbrist hos män innebär att kroppen har otillräcklig testosteronproduktion i kombination med symtom eller tecken som är förenliga med bristen. Tillståndet kallas även manlig hypogonadism. Ett enskilt lågt testosteronvärde räcker däremot inte för att ställa diagnosen. Vid misstänkt testosteronbrist behövs en samlad medicinsk bedömning där symtom, upprepade testosteronprov och ibland andra hormonprover vägs samman.

Läs mer

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök