Cystinos – sällsynt ärftlig sjukdom som påverkar njurar och organ
Publicerad: 2025-12-18
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Cystinos är en sällsynt ärftlig ämnesomsättningssjukdom där aminosyran cystin ansamlas i kroppens celler och bildar kristaller. Detta skadar framför allt njurar, ögon, muskler och sköldkörtel. Tidig diagnos och behandling med cysteamin är avgörande för att bromsa sjukdomsutvecklingen.
Sammanfattning
Cystinos orsakas av en mutation i CTNS-genen som leder till brist på transportproteinet cystinosin. När cystin inte kan transporteras ut ur cellerna bildas kristaller som skadar vävnaderna. Sjukdomen debuterar oftast i spädbarnsåldern med njurpåverkan. Behandling med cystinbindande läkemedel kan bromsa förloppet och förbättra prognosen avsevärt.
Vad är cystinos?
Cystinos är en ovanlig metabolisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att bryta ner aminosyran cystin. Sjukdomen beror på en medfödd mutation i CTNS-genen som kodar för proteinet cystinosin. Detta protein ansvarar för att transportera cystin ut ur lysosomerna, cellernas återvinningscentraler.
När cystinosin saknas eller inte fungerar ansamlas cystin inne i lysosomerna. Cystinet bildar kristaller som successivt förstör cellernas funktion och skadar olika organ. Njurarna drabbas först och hårdast, men med tiden påverkas även ögon, muskler, sköldkörtel och andra organ.
Hur vanligt är cystinos?
Cystinos är en mycket sällsynt sjukdom. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt ett till två barn per år med sjukdomen. Den totala förekomsten uppskattas till cirka 1 per 100 000–200 000 invånare.
Hur ärvs cystinos?
Cystinos ärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna måste vara bärare av den muterade genen för att ett barn ska kunna utveckla sjukdomen. Om båda föräldrarna är bärare finns 25 procents risk att varje barn ärver sjukdomen.
Vilka symtom ger cystinos?
Symtomen vid cystinos varierar beroende på sjukdomsform och ålder. Det finns tre huvudformer:
Infantil (nefropatisk) cystinos
Detta är den vanligaste och allvarligaste formen som visar sig redan under spädbarnsåldern, vanligen mellan 6 och 18 månaders ålder.
Fanconis syndrom är ofta det första tecknet och innebär att njurarnas tubuli inte fungerar normalt. Kroppen förlorar viktiga ämnen via urinen, vilket orsakar:
Ökad törst och stora urinmängder
Uttorkning trots normalt vätskeintag
Tillväxthämning och viktökning uteblir
Rakit (engelska sjukan) på grund av fosfatförlust
Muskelsvaghet och slapphet
Progressiv njursvikt utvecklas om sjukdomen inte behandlas och kan leda till behov av dialys eller njurtransplantation redan i barndomen.
Ögonbesvär uppstår när cystinkristaller ansamlas i hornhinnan och orsakar ljuskänslighet, sveda och obehag.
Sköldkörtelproblem i form av underfunktion (hypotyreos) är vanligt och ger symtom som trötthet och frusenhet.
Juvenil och adult cystinos
Dessa mildare former debuterar senare och har långsammare förlopp. Njurpåverkan är mindre uttalad, men ögonbesvär förekommer.
Vad orsakar cystinos?
Cystinos orsakas uteslutande av mutationer i CTNS-genen på kromosom 17. Genen innehåller instruktioner för att tillverka proteinet cystinosin som transporterar cystin ut ur lysosomerna.
Över 100 olika mutationer i CTNS-genen har identifierats. Den vanligaste mutationen i norra Europa är en stor deletion som tar bort en betydande del av genen. Typen av mutation påverkar delvis sjukdomens svårighetsgrad.
Hur diagnostiseras cystinos?
Tidig diagnos är avgörande för att påbörja behandling innan allvarlig organskada uppstått.
Blodprover
Cystinmätning i vita blodkroppar (leukocyter) är det viktigaste diagnostiska testet. Förhöjda nivåer bekräftar diagnosen. Detta test används även för att följa behandlingseffekten.
Njurfunktionsprover som kreatinin och eGFR visar hur väl njurarna fungerar.
Elektrolyter kontrolleras för att upptäcka obalanser i natrium, kalium, kalcium och fosfat som uppstår vid Fanconis syndrom.
Sköldkörtelhormoner mäts regelbundet eftersom hypotyreos är vanligt.
Urinprover
Urinanalys kan visa tecken på Fanconis syndrom med onormalt höga nivåer av glukos, aminosyror och fosfat.
Ögonundersökning
Undersökning med spaltlampa kan visa cystinkristaller i hornhinnan, vilket stärker misstanken om cystinos.
Genetisk testning
DNA-analys bekräftar diagnosen genom att identifiera mutationer i CTNS-genen. Genetisk testning är särskilt viktig för familjeutredningar och vid planering av nya graviditeter.
Hur behandlas cystinos?
Behandlingen av cystinos är livslång och kräver ett multidisciplinärt team med specialister inom barnmedicin, njurmedicin, endokrinologi och ögonsjukdomar.
Cystinbindande läkemedel
Cysteamin är grundbehandlingen och det enda läkemedel som direkt påverkar sjukdomsprocessen. Cysteamin binder till cystin inne i lysosomerna och bildar en förening som kan transporteras ut ur cellen via en annan väg.
Behandlingen minskar cystinnivåerna i cellerna och bromsar skadan på njurar och andra organ. Cysteamin tas som kapslar eller granulat flera gånger dagligen, ofta var sjätte timme dygnet runt. Nyare beredningar med långsam frisättning kan tas mer sällan.
Ögondroppar med cysteamin används för att lösa upp kristaller i hornhinnan och lindra ljuskänslighet och obehag.
Ersättningsbehandling
Vid Fanconis syndrom behöver kroppen tillskott av de ämnen som förloras via urinen:
Fosfat och D-vitamin för att förebygga rakit
Bikarbonat för att motverka försurning av blodet
Kalium vid låga nivåer
Extra vätska för att kompensera för stora urinmängder
Hormonbehandling
Sköldkörtelhormon ges vid hypotyreos.
Tillväxthormon kan övervägas vid uttalad tillväxthämning.
Njurtransplantation
Vid avancerad njursvikt blir njurtransplantation aktuellt. Den transplanterade njuren drabbas inte av cystinos eftersom den har normal cystinosinfunktion. Övriga organ fortsätter dock att påverkas av sjukdomen, varför cysteaminbehandling måste fortsätta livet ut.
När ska du söka vård?
Kontakta vården om ditt barn har ökad törst, stora urinmängder, tillväxthämning eller tecken på muskelsvaghet. Personer med känd cystinos bör ha regelbunden kontakt med sitt vårdteam och söka extra vid infektioner, kraftig trötthet eller nya symtom.
Vid symtom som andningsbesvär, kraftig svullnad eller påtaglig försämring av allmäntillståndet bör du söka vård akut.
Vanliga frågor
Kan cystinos botas?
Cystinos kan inte botas, men modern behandling med cysteamin kan bromsa sjukdomsutvecklingen betydligt och förbättra livskvaliteten. Forskning om genterapi pågår.
Hur påverkar cystinos livslängden?
Med tidig diagnos och optimal behandling har prognosen förbättrats avsevärt. Många patienter lever idag långt upp i vuxen ålder, även om sjukdomen kräver livslång behandling och uppföljning.
Kan man få barn om man har cystinos?
Fertiliteten kan vara påverkad, särskilt hos män. Genetisk rådgivning rekommenderas för att diskutera risker och möjligheter vid familjeplanering.
Hur ofta behöver man ta medicin?
Cysteamin tas vanligen var sjätte timme, även nattetid. Nyare preparat med långsam frisättning kan tas var tolfte timme, vilket underlättar vardagen.
Finns det specialistcentra för cystinos?
I Sverige finns specialistkompetens vid universitetssjukhusen. Samarbete sker ofta med internationella expertcentra för denna sällsynta sjukdom.
Artiklar (Njurar)

Kalium – därför behöver hjärtat, musklerna och nerverna mineralet
Läs mer

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Vad är ett normalt CK-värde – och varför varierar det?
Läs mer

När är ett högt CK-värde farligt?
Läs mer

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning
Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.
Läs mer
Njursten: Symtom, orsaker och behandling
Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.
Läs mer
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer