eGFR (medel)
Publicerad: 2023-09-26
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Innehåll
Vad är eGFR (medel)?
eGFR (medel), eller uppskattad glomerulär filtrationshastighet, är ett beräknat värde som ger en indikation på njurarnas funktion. Detta värde baseras på genomsnittet av två olika uppskattningar av eGFR: en beräkning baserad på blodnivån av kreatinin och en annan beräkning baserad på blodnivån av Cystatin C. Genom att kombinera dessa två olika markörer kan man få en mer komplett och tillförlitlig bild av njurfunktionen än om man endast använder en enda markör.
Kreatinin är en restprodukt från muskelomsättningen som normalt filtreras ut genom njurarna. Nivån av kreatinin i blodet påverkas huvudsakligen av individens muskelmassa och njurfunktion. Däremot kan kreatininvärdet ibland ge missvisande resultat, särskilt hos personer med avvikande muskelmassa (antingen ovanligt hög eller låg).
Cystatin C är ett protein som produceras av kroppens celler med en relativt konstant hastighet och filtreras ut från blodet av njurarna. Det påverkas mindre av muskelmassa än kreatinin, men kan påverkas av faktorer som inflammation och vissa sjukdomstillstånd. Genom att sammanställa dessa två mått i eGFR (medel) minskas risken för missvisande resultat och man erhåller därmed en mer noggrann skattning av njurfunktionen. GFR är det bästa måttet på njurarnas förmåga att filtrera blod och eliminera slaggprodukter från kroppen.
Varför behöver man analysera eGFR (medel)?
eGFR (medel) används för att erhålla en mer tillförlitlig och noggrann bedömning av njurfunktionen än vad som är möjligt med endast kreatininbaserat eGFR. Detta är särskilt viktigt i situationer där kreatininvärden kan ge ett missvisande resultat, till exempel hos äldre individer vars muskelmassa minskat, hos mycket muskulösa personer, hos individer med undernäring, eller vid specifika sjukdomstillstånd såsom inflammatoriska sjukdomar.
En korrekt bedömning av njurfunktionen är avgörande för att tidigt upptäcka, diagnostisera och övervaka kronisk njursjukdom (CKD), samt för att följa utvecklingen av sjukdomen över tid. Genom att identifiera nedsatt njurfunktion i ett tidigt skede kan man vidta åtgärder för att bromsa sjukdomsutvecklingen och förebygga allvarliga komplikationer som njursvikt.
Tolkning av eGFR (medel) värden:
eGFR-värden anges i milliliter per minut per 1,73 kvadratmeter kroppsyta (ml/min/1,73 m²). De generella riktlinjerna för tolkning är följande:
Över 90 ml/min/1,73 m²: Normal njurfunktion, under förutsättning att inga andra tecken på njurskada finns.
60–89 ml/min/1,73 m²: Lätt nedsatt njurfunktion. Vanligtvis utan märkbara symtom, och kan betraktas som ett normalt tillstånd hos äldre personer.
30–59 ml/min/1,73 m²: Måttligt nedsatt njurfunktion. Detta kräver ofta ytterligare medicinsk uppföljning och utredning för att förstå underliggande orsaker samt för att planera förebyggande behandling.
15–29 ml/min/1,73 m²: Kraftigt nedsatt njurfunktion. Vid dessa nivåer finns det betydande risk för komplikationer som anemi, högt blodtryck, elektrolytrubbningar och försämrad benhälsa.
Under 15 ml/min/1,73 m²: Mycket kraftigt nedsatt njurfunktion eller njursvikt. Vid detta stadie kan dialys eller njurtransplantation bli aktuellt för att upprätthålla patientens livskvalitet och hälsa.
Vad kan påverka eGFR (medel)?
Eftersom eGFR (medel) baseras på två olika markörer, påverkas värdet av flera faktorer som kan inverka på antingen kreatinin- eller Cystatin C-nivåerna. Dessa faktorer inkluderar bland annat:
Ålder: Njurfunktionen minskar naturligt med åldern. Äldre personer har ofta något lägre eGFR än yngre individer, vilket måste beaktas vid tolkning av resultaten.
Kön: Män har generellt sett högre muskelmassa än kvinnor, vilket påverkar kreatininvärdet.
Muskelmassa: Personer med mycket hög muskelmassa kan ha höga kreatininnivåer trots normal njurfunktion, medan personer med låg muskelmassa kan ha låga kreatininnivåer trots nedsatt njurfunktion.
Kost: Ett högt proteinintag kan tillfälligt öka kreatininnivåerna i blodet.
Vätskestatus: Tillfällig uttorkning kan påverka både kreatinin och Cystatin C, vilket kan ge missvisande eGFR-värden.
Sjukdomstillstånd: Kroniska sjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtsvikt och inflammatoriska sjukdomar kan påverka njurfunktionen och därmed eGFR-värden.
Läkemedel: Vissa läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), kan påverka njurfunktionen negativt och därmed sänka eGFR.
För att få en korrekt tolkning och bedömning av eGFR-värdet är det viktigt att resultaten alltid utvärderas i ljuset av individens samlade hälsotillstånd, kliniska symtom och sjukdomshistoria. Regelbundna uppföljningar och kontrollmätningar är ofta nödvändiga för att övervaka njurfunktionen och vid behov anpassa behandlingen.
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Urea (Karbamid)
Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.
Cystatin C
Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.
Kreatinin
Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.
eGFR (Cystatin C)
eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.
eGFR (Kreatinin)
eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.
Natrium
Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.
Kalium
Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.
Kalcium
Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.
Fosfat
Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.
Klorid
Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.
Kreatinkinas (CK)
Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

