Kalium

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Kalium är ett livsviktigt mineral och en elektrolyt som spelar en central roll i kroppens nervfunktion, muskler och vätskebalans. Det hjälper till att reglera hjärtats rytm, blodtrycket och kroppens syra-basbalans. Kalium finns främst inuti kroppens celler och tillförs via kosten. Ett blodprov för kalium används för att upptäcka obalanser som kan påverka allt från muskelfunktion till hjärtrytm.

Sammanfattning

Kalium är avgörande för nervsignaler, muskler och hjärtats funktion. Förhöjda nivåer kan bero på nedsatt njurfunktion, läkemedel eller hormonella rubbningar, medan låga nivåer ofta orsakas av vätskeförluster, läkemedel eller bristtillstånd. Eftersom kalium påverkar hjärtat är det viktigt att avvikande värden följs upp och tolkas tillsammans med andra prover och symtom.

Vad är Kalium?

Kalium är ett mineral som fyller många viktiga funktioner i kroppen. Kalium är viktigt för att vårt nervsystem ska fungera optimalt men också för muskelarbete. Det hjälper till med kommunikationen mellan nerver och muskler. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen samt behåller en stabil syra-och-bas balans.

Kalium förekommer i alla kroppsvätskor, men den största delen av kalium finns i alla celler. Vi får större delen av den rekommenderade dosen kalium vi behöver från det livsmedel som vi äter, och de flesta människor har tillräckligt stort intag av kalium. Kroppen använder vad den behöver och njurarna eliminerar resten genom urinen. Kaliumnivåer påverkas också av hormonet aldosteron som produceras av våra binjurar.

Varför behöver man analysera Kalium?

Kalium är ett mineral som tillsammans med natrium reglerar kroppens saltbalans. Kalium i blodet kan vara onormalt i många sjukdomar som njursjukdomar, diarré och/eller kräkningar eller vissa hjärtrtymrubbningar. En del läkemedel kan också påverka utsöndringen av kalium via njurarna och resulterar i för höga eller låga kaliumnivåer i blodet.

Vad innebär ett högt Kalium?

Förhöjda kaliumvärden kan ses vid tillstånd där kaliumregleringen fungerar sämre till följd av nedsatt njurfunktion eller brist på hormonet aldosteron. Kaliumvärde blir också förhöjt vid ökat kaliumintag oftast i form av kaliuminnehållande läkemedel eller vid tillstånd där blodbanans pH-värde sjunkit något, t.ex. vid svår diabetes då man ser ett ökat utflöde av kalium från cellerna till blodbanan.

Lätt förhöjda kaliumvärden kan bero på tillfällig uttorkning eller stort intag av vissa frukter som innehåller mycket kalium. Vid mer uttalat förhöjda värden, flera lätt förhöjda värden i följd eller förhöjda värden i samband med nyinsättning av läkemedel så kan det vara bra att följa upp detta via sin vårdcentral så att man ser att värdet normaliseras.

Vad beror Kaliumbrist på?

Kaliumbrist beror vanligtvis på ökade kaliumförluster i njurarna vilket kan ses vid behandling med vätskedrivande läkemedel. Man kan också förlora mycket kalium genom diarré, kräkning eller överdriven svettning. Stort lakritsintag är också en vanlig orsak till lätt sänkt kaliumvärde. Det beror på att lakrits innehåller, förutom kalium, ett ämne som heter glycyrrhizin, vilket kan påverka njurarna till sänkt kalium. Brist på magnesium förstärker eller vidmakthåller lågt kalium.

Lätt sänkta kaliumvärden kan vara av värde att testa om för att se att det inte bara är en tillfällighet, men mer uttalat låga värden, flera låga värden i följd eller låga värden i samband med nyinsättning av läkemedel kan vara av värde att följa upp via din vårdcentral.

Hur får vi i oss Kalium?

Kalium finns i nästan alla livsmedel. Lite högre halter finns i potatis, kött, frukt och grönsaker. Torkad frukt innehåller mer kalium än färsk men med en balanserad kost tillgodoses dagsbehovet vanligtvis.

Vilka livsmedel har högt Kalium?

  • Frukt: aprikos, banan, kokosnöt, melon (cantaloupemelon och honungsmelon), torkad frukt (fikon, russin, katrinplommon), kiwi, mango, papaya, nektariner, granatäpple, apelsin (inklusive apelsinjuice), päron.

  • Grönsaker: avokado, bambuskott, rosenkål, chilipeppar, grönsaksjuice, kålrabbi, pumpa, morot, sötpotatis, kokt spenat, kokt broccoli, oliver, pickles, tomater (inklusive såser, juice, ketchup).

  • Andra livsmedel: fullkorn, müsli, bönor, ärtor, linser, nötter, mjölk, yoghurt, fisk, nötkött, choklad, färdiglagade såser, sportdrycker, lakrits, saltersättningar.

Vilka livsmedel har lågt Kalium?

Du kan äta kaliumfattiga livsmedel regelbundet, men undvik i så fall stora portioner.

  • Frukt: äpplen, blåbär, körsbär, tranbär, ananas, druvor, grapefrukt, mandarin, hallon, jordgubbar, björnbär och konserverade aprikoser.

  • Grönsaker: sparris, kokt morot, kokt kål, lök, gröna bönor, grönpeppar, stjälkselleri, gurka, svamp, rabarber och rå spenat.

  • Andra livsmedel: kalkon, kyckling, tonfisk, ägg, räkor, pasta, vitt ris, kaffe, te, cheddarost och keso.

Vad är det rekommenderade dagsintaget av Kalium?

Det rekommenderade dagsintaget (RDI) skiljer sig mellan olika åldersgrupper:

  • Spädbarn 6-11 månader: 1,1 g

  • Barn 12-23 månader: 1,4 g

  • Barn 2-5 år: 1,8 g

  • Barn 6-9 år: 2,0 g

  • Flickor 10-13 år: 2,9 g

  • Pojkar 10-13 år: 3,3 g

  • Kvinnor och flickor över 14 år: 3,1 g

  • Män och pojkar över 14 år: 3,5 g

  • Gravida och ammande: 3,1 g

Andra hälsomarkörer inom Njurar

  • Urea (Karbamid)

    Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

  • Cystatin C

    Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

  • Kreatinin

    Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

  • eGFR (Cystatin C)

    eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

  • eGFR (Kreatinin)

    eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

  • eGFR (medel)

    eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

  • Natrium

    Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

  • Kalcium

    Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

  • Fosfat

    Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

  • Klorid

    Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

  • Kreatinkinas (CK)

    Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

Sjukdomar & besvär (Njurar)

Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna

Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.

Läs mer

Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer

Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.

Läs mer

Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.

Läs mer

Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg

Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök