Kalium
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Kalium är ett livsviktigt mineral och en elektrolyt som spelar en central roll i kroppens nervfunktion, muskler och vätskebalans. Det hjälper till att reglera hjärtats rytm, blodtrycket och kroppens syra-basbalans. Kalium finns främst inuti kroppens celler och tillförs via kosten. Ett blodprov för kalium används för att upptäcka obalanser som kan påverka allt från muskelfunktion till hjärtrytm.
Kalium
49 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men kommer inte att få en skriftlig kommentar.
Innehåll
Sammanfattning
Kalium är avgörande för nervsignaler, muskler och hjärtats funktion. Förhöjda nivåer kan bero på nedsatt njurfunktion, läkemedel eller hormonella rubbningar, medan låga nivåer ofta orsakas av vätskeförluster, läkemedel eller bristtillstånd. Eftersom kalium påverkar hjärtat är det viktigt att avvikande värden följs upp och tolkas tillsammans med andra prover och symtom.
Vad är Kalium?
Kalium är ett mineral som fyller många viktiga funktioner i kroppen. Kalium är viktigt för att vårt nervsystem ska fungera optimalt men också för muskelarbete. Det hjälper till med kommunikationen mellan nerver och muskler. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen samt behåller en stabil syra-och-bas balans.
Kalium förekommer i alla kroppsvätskor, men den största delen av kalium finns i alla celler. Vi får större delen av den rekommenderade dosen kalium vi behöver från det livsmedel som vi äter, och de flesta människor har tillräckligt stort intag av kalium. Kroppen använder vad den behöver och njurarna eliminerar resten genom urinen. Kaliumnivåer påverkas också av hormonet aldosteron som produceras av våra binjurar.
Varför behöver man analysera Kalium?
Kalium är ett mineral som tillsammans med natrium reglerar kroppens saltbalans. Kalium i blodet kan vara onormalt i många sjukdomar som njursjukdomar, diarré och/eller kräkningar eller vissa hjärtrtymrubbningar. En del läkemedel kan också påverka utsöndringen av kalium via njurarna och resulterar i för höga eller låga kaliumnivåer i blodet.
Vad innebär ett högt Kalium?
Förhöjda kaliumvärden kan ses vid tillstånd där kaliumregleringen fungerar sämre till följd av nedsatt njurfunktion eller brist på hormonet aldosteron. Kaliumvärde blir också förhöjt vid ökat kaliumintag oftast i form av kaliuminnehållande läkemedel eller vid tillstånd där blodbanans pH-värde sjunkit något, t.ex. vid svår diabetes då man ser ett ökat utflöde av kalium från cellerna till blodbanan.
Lätt förhöjda kaliumvärden kan bero på tillfällig uttorkning eller stort intag av vissa frukter som innehåller mycket kalium. Vid mer uttalat förhöjda värden, flera lätt förhöjda värden i följd eller förhöjda värden i samband med nyinsättning av läkemedel så kan det vara bra att följa upp detta via sin vårdcentral så att man ser att värdet normaliseras.
Vad beror Kaliumbrist på?
Kaliumbrist beror vanligtvis på ökade kaliumförluster i njurarna vilket kan ses vid behandling med vätskedrivande läkemedel. Man kan också förlora mycket kalium genom diarré, kräkning eller överdriven svettning. Stort lakritsintag är också en vanlig orsak till lätt sänkt kaliumvärde. Det beror på att lakrits innehåller, förutom kalium, ett ämne som heter glycyrrhizin, vilket kan påverka njurarna till sänkt kalium. Brist på magnesium förstärker eller vidmakthåller lågt kalium.
Lätt sänkta kaliumvärden kan vara av värde att testa om för att se att det inte bara är en tillfällighet, men mer uttalat låga värden, flera låga värden i följd eller låga värden i samband med nyinsättning av läkemedel kan vara av värde att följa upp via din vårdcentral.
Hur får vi i oss Kalium?
Kalium finns i nästan alla livsmedel. Lite högre halter finns i potatis, kött, frukt och grönsaker. Torkad frukt innehåller mer kalium än färsk men med en balanserad kost tillgodoses dagsbehovet vanligtvis.
Vilka livsmedel har högt Kalium?
Frukt: aprikos, banan, kokosnöt, melon (cantaloupemelon och honungsmelon), torkad frukt (fikon, russin, katrinplommon), kiwi, mango, papaya, nektariner, granatäpple, apelsin (inklusive apelsinjuice), päron.
Grönsaker: avokado, bambuskott, rosenkål, chilipeppar, grönsaksjuice, kålrabbi, pumpa, morot, sötpotatis, kokt spenat, kokt broccoli, oliver, pickles, tomater (inklusive såser, juice, ketchup).
Andra livsmedel: fullkorn, müsli, bönor, ärtor, linser, nötter, mjölk, yoghurt, fisk, nötkött, choklad, färdiglagade såser, sportdrycker, lakrits, saltersättningar.
Vilka livsmedel har lågt Kalium?
Du kan äta kaliumfattiga livsmedel regelbundet, men undvik i så fall stora portioner.
Frukt: äpplen, blåbär, körsbär, tranbär, ananas, druvor, grapefrukt, mandarin, hallon, jordgubbar, björnbär och konserverade aprikoser.
Grönsaker: sparris, kokt morot, kokt kål, lök, gröna bönor, grönpeppar, stjälkselleri, gurka, svamp, rabarber och rå spenat.
Andra livsmedel: kalkon, kyckling, tonfisk, ägg, räkor, pasta, vitt ris, kaffe, te, cheddarost och keso.
Vad är det rekommenderade dagsintaget av Kalium?
Det rekommenderade dagsintaget (RDI) skiljer sig mellan olika åldersgrupper:
Spädbarn 6-11 månader: 1,1 g
Barn 12-23 månader: 1,4 g
Barn 2-5 år: 1,8 g
Barn 6-9 år: 2,0 g
Flickor 10-13 år: 2,9 g
Pojkar 10-13 år: 3,3 g
Kvinnor och flickor över 14 år: 3,1 g
Män och pojkar över 14 år: 3,5 g
Gravida och ammande: 3,1 g
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Artiklar (Njurar)

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer

Urea: Vad provsvaret säger om din njurfunktion och hälsa
Läs mer

Vad är elektrolyter? En guide till mineraler som styr din hälsa
Läs mer

Kalium – varför mineralen är livsviktig för hjärta, muskler och hälsa
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer
Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck
Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.
Läs mer
Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen
Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.
Läs mer
Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg
Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.
Läs mer
