eGFR (Kreatinin)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

eGFR (kreatinin) är ett beräknat mått på hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Värdet räknas fram utifrån blodprovet kreatinin tillsammans med ålder och kön och används för att bedöma njurfunktionen. Analysen är en viktig del vid utredning av njursjukdom, men används också ofta vid hälsokontroller och uppföljning av sjukdomar som kan påverka njurarna.

Sammanfattning

eGFR står för estimerad glomerulär filtrationshastighet och beskriver njurarnas filtrationsförmåga. Ett högre eGFR tyder normalt på bättre njurfunktion, medan ett lägre värde kan vara ett tecken på nedsatt njurfunktion. Eftersom eGFR beräknas från kreatinin påverkas resultatet även av faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och vissa läkemedel. Därför bedöms eGFR alltid tillsammans med kreatinin och ibland även cystatin C.

Vad visar blodprovet eGFR (kreatinin)?

Njurarnas viktigaste uppgift är att filtrera blodet och avlägsna slaggprodukter och överskottsvätska via urinen.

Blodprovet eGFR (kreatinin) uppskattar hur stor mängd blod njurarna kan filtrera varje minut. Eftersom filtrationshastigheten inte kan mätas direkt i rutinmässig sjukvård beräknas den utifrån:

  • kreatinin

  • ålder

  • kön

Resultatet används för att uppskatta njurfunktionen och följa förändringar över tid, och ingår ofta i tolkningen av eGFR (kreatinin) och vad värdet säger om njurfunktionen.

Varför analyseras eGFR?

eGFR används både för att upptäcka och följa förändringar i njurfunktionen.

Analysen är vanlig vid olika njurprov som används för att bedöma njurfunktion via blodprov:

Eftersom njurfunktionen normalt minskar något med stigande ålder är det ofta utvecklingen över tid som är viktigast.

Vad kan ett lågt eGFR betyda?

Ett lägre eGFR innebär att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt.

Möjliga orsaker är bland annat, vilket beskrivs utförligare i en bredare genomgång av hur du tolkar olika njurprover och deras värden:

  • kronisk njursjukdom

  • diabetes

  • högt blodtryck

  • akut njurpåverkan

  • vissa läkemedel

  • uttorkning

Ett enstaka lågt värde innebär inte alltid att njurarna är sjuka. Resultatet behöver alltid bedömas tillsammans med kreatinin, andra blodprover, urinprov och den kliniska bilden.

Vad betyder ett högt eGFR?

Till skillnad från många andra blodprover är ett högt eGFR vanligtvis inte något problem.

Hos friska personer tyder ett högre värde i regel på normal eller god njurfunktion.

I vissa situationer kan ett mycket högt eGFR förekomma vid så kallad hyperfiltration, exempelvis tidigt i diabetes eller under graviditet, men värdet behöver alltid tolkas utifrån individens hälsa och övriga provsvar.

Vilka faktorer kan påverka eGFR?

Eftersom eGFR bygger på kreatinin kan flera faktorer påverka resultatet utan att njurfunktionen faktiskt har förändrats.

Exempel är:

  • hög muskelmassa

  • låg muskelmassa

  • kreatintillskott

  • stort intag av kött före provtagning

  • uttorkning

  • vissa läkemedel

  • hög ålder

Hos personer där kreatinin kan ge en missvisande bild kan analys av eGFR (cystatin C), där eGFR baserat på cystatin C används som mått på njurfunktionen, eller en kombination av kreatinin och cystatin C till eGFR (medel) för mer tillförlitlig njurfunktionsbedömning ge en säkrare uppskattning av njurfunktionen.

Vilka blodprover tolkas tillsammans med eGFR?

eGFR bedöms nästan alltid tillsammans med andra njurmarkörer.

Vanliga kompletterande analyser är:

Genom att tolka flera analyser samtidigt blir bedömningen av njurfunktionen mer tillförlitlig.

Behöver man fasta inför provtagningen?

Nej. För analys av eGFR krävs normalt ingen fasta.

Inför en hälsokontroll kan du däremot få särskilda instruktioner beroende på vilka andra blodprover som ska tas samtidigt.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

  • Urea (Karbamid)

    Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

  • Cystatin C

    Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

  • Kreatinin

    Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

  • eGFR (Cystatin C)

    eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

  • eGFR (medel)

    eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

  • Natrium

    Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

  • Kalium

    Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

  • Kalcium

    Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

  • Fosfat

    Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

  • Klorid

    Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

  • Kreatinkinas (CK)

    Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

Sjukdomar & besvär (Njurar)

Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna

Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.

Läs mer

Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer

Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.

Läs mer

Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.

Läs mer

Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg

Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök