eGFR (Kreatinin)
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
eGFR (kreatinin) är ett beräknat mått på hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Värdet räknas fram utifrån blodprovet kreatinin tillsammans med ålder och kön och används för att bedöma njurfunktionen. Analysen är en viktig del vid utredning av njursjukdom, men används också ofta vid hälsokontroller och uppföljning av sjukdomar som kan påverka njurarna.
Sammanfattning
eGFR står för estimerad glomerulär filtrationshastighet och beskriver njurarnas filtrationsförmåga. Ett högre eGFR tyder normalt på bättre njurfunktion, medan ett lägre värde kan vara ett tecken på nedsatt njurfunktion. Eftersom eGFR beräknas från kreatinin påverkas resultatet även av faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och vissa läkemedel. Därför bedöms eGFR alltid tillsammans med kreatinin och ibland även cystatin C.
Vad visar blodprovet eGFR (kreatinin)?
Njurarnas viktigaste uppgift är att filtrera blodet och avlägsna slaggprodukter och överskottsvätska via urinen.
Blodprovet eGFR (kreatinin) uppskattar hur stor mängd blod njurarna kan filtrera varje minut. Eftersom filtrationshastigheten inte kan mätas direkt i rutinmässig sjukvård beräknas den utifrån:
kreatinin
ålder
kön
Resultatet används för att uppskatta njurfunktionen och följa förändringar över tid, och ingår ofta i tolkningen av eGFR (kreatinin) och vad värdet säger om njurfunktionen.
Varför analyseras eGFR?
eGFR används både för att upptäcka och följa förändringar i njurfunktionen.
Analysen är vanlig vid olika njurprov som används för att bedöma njurfunktion via blodprov:
hälsokontroller
diabetes
högt blodtryck
hjärt-kärlsjukdom, där en hälsokontroll av hjärta och hjärt-kärlsjukdomsrisk kan vara viktig
misstänkt njursjukdom
uppföljning av kronisk njursjukdom
kontroll inför eller under behandling med vissa läkemedel
Eftersom njurfunktionen normalt minskar något med stigande ålder är det ofta utvecklingen över tid som är viktigast.
Vad kan ett lågt eGFR betyda?
Ett lägre eGFR innebär att njurarnas filtrationsförmåga är nedsatt.
Möjliga orsaker är bland annat, vilket beskrivs utförligare i en bredare genomgång av hur du tolkar olika njurprover och deras värden:
kronisk njursjukdom
diabetes
högt blodtryck
akut njurpåverkan
vissa läkemedel
uttorkning
Ett enstaka lågt värde innebär inte alltid att njurarna är sjuka. Resultatet behöver alltid bedömas tillsammans med kreatinin, andra blodprover, urinprov och den kliniska bilden.
Vad betyder ett högt eGFR?
Till skillnad från många andra blodprover är ett högt eGFR vanligtvis inte något problem.
Hos friska personer tyder ett högre värde i regel på normal eller god njurfunktion.
I vissa situationer kan ett mycket högt eGFR förekomma vid så kallad hyperfiltration, exempelvis tidigt i diabetes eller under graviditet, men värdet behöver alltid tolkas utifrån individens hälsa och övriga provsvar.
Vilka faktorer kan påverka eGFR?
Eftersom eGFR bygger på kreatinin kan flera faktorer påverka resultatet utan att njurfunktionen faktiskt har förändrats.
Exempel är:
hög muskelmassa
låg muskelmassa
stort intag av kött före provtagning
uttorkning
vissa läkemedel
hög ålder
Hos personer där kreatinin kan ge en missvisande bild kan analys av eGFR (cystatin C), där eGFR baserat på cystatin C används som mått på njurfunktionen, eller en kombination av kreatinin och cystatin C till eGFR (medel) för mer tillförlitlig njurfunktionsbedömning ge en säkrare uppskattning av njurfunktionen.
Vilka blodprover tolkas tillsammans med eGFR?
eGFR bedöms nästan alltid tillsammans med andra njurmarkörer.
Vanliga kompletterande analyser är:
Cystatin C
Albumin/kreatinin-kvot (urin)
Kalium
Genom att tolka flera analyser samtidigt blir bedömningen av njurfunktionen mer tillförlitlig.
Behöver man fasta inför provtagningen?
Nej. För analys av eGFR krävs normalt ingen fasta.
Inför en hälsokontroll kan du däremot få särskilda instruktioner beroende på vilka andra blodprover som ska tas samtidigt.
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Artiklar (Njurar)

Kalium – därför behöver hjärtat, musklerna och nerverna mineralet
Läs mer

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Vad är ett normalt CK-värde – och varför varierar det?
Läs mer

När är ett högt CK-värde farligt?
Läs mer

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning
Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.
Läs mer
Njursten: Symtom, orsaker och behandling
Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.
Läs mer
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer
