Kreatinin
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Kreatinin används för att bedöma hur väl dina njurar fungerar. Eftersom ämnet filtreras bort via njurarna ger nivåerna i blodet en snabb och viktig indikation på njurarnas kapacitet – men påverkas också av faktorer som muskelmassa, kost och vätskebalans.
Kreatinin
89 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men kommer inte att få en skriftlig kommentar.
Innehåll
Sammanfattning
Kreatinin är en central markör för njurfunktion och används för att upptäcka och följa njursjukdom. Förhöjda värden kan tyda på nedsatt njurfunktion men påverkas också av levnadsvanor och kroppssammansättning.
Vad är kreatinin?
Kreatinin är en av kroppens naturliga nedbrytningsprodukter och bildas när musklerna använder energi. Ämnet produceras kontinuerligt i kroppen och transporteras via blodet till njurarna, där det filtreras bort och lämnar kroppen genom urinen.
Eftersom kreatinin nästan uteslutande utsöndras via njurarna används det som en viktig markör för att bedöma njurfunktionen. Om njurarnas filtreringsförmåga försämras stiger mängden kreatinin i blodet, vilket gör kreatinin som blodprov för njurfunktion särskilt betydelsefullt.
Kreatininnivån påverkas också av kroppssammansättningen. Personer med stor muskelmassa har ofta högre kreatininvärden än personer med mindre muskelmassa utan att det innebär någon sjukdom. Även faktorer som kost, vätskebalans, träning och vissa kosttillskott, särskilt kreatin och dess påverkan på kreatininvärden, kan påverka resultatet.
Varför analyserar man kreatinin?
Kreatinin används främst för att bedöma hur väl njurarna filtrerar blodet. Ett kreatininprov är därför en central del av utredning och uppföljning av njursjukdomar.
Provet används bland annat för att:
Bedöma njurarnas funktion
Upptäcka tidiga tecken på njursjukdom
Följa personer med diabetes eller högt blodtryck
Kontrollera njurfunktionen vid behandling med vissa läkemedel
Utreda vätskebrist eller andra tillstånd som påverkar njurarna
Beräkna eGFR (uppskattad glomerulär filtrationshastighet)
I dag används kreatinin ofta tillsammans med eGFR och ibland även cystatin C för att ge en mer exakt bedömning av njurfunktionen, något som ingår i flera olika njurprov för bedömning av njurfunktion.
Kreatinin och eGFR – vad är skillnaden?
Kreatinin är själva blodvärdet som mäts i provet. Utifrån kreatininvärdet, tillsammans med ålder och kön, beräknas ofta eGFR (kreatinin) (estimated Glomerular Filtration Rate).
eGFR visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet och är ofta ett bättre mått på njurfunktionen än kreatinin ensamt, särskilt när man använder eGFR (medel) som kombinerar kreatinin och cystatin C.
Det är därför möjligt att ha ett kreatininvärde inom referensintervallet men samtidigt en lätt nedsatt njurfunktion enligt eGFR, särskilt när eGFR (medel) som kombinerar flera markörer visar en mer uttalad påverkan.
Vad innebär ett högt kreatinin?
Ett förhöjt kreatininvärde kan vara ett tecken på att njurarna filtrerar blodet sämre än normalt. Ett enstaka förhöjt värde innebär dock inte alltid att det föreligger en njursjukdom, och ibland kan eGFR beräknat från cystatin C ge en mer rättvisande bild.
Vanliga orsaker till högt kreatinin är:
Nedsatt njurfunktion eller njursjukdom
Vätskebrist eller uttorkning
Hård fysisk träning dagarna före provtagning, vilket ibland också kan ge förhöjt CK-värde efter intensiv träning
Stor muskelmassa
Kreatintillskott
Hög konsumtion av kött före provtagningen
Vissa läkemedel
Hjärtsvikt eller nedsatt blodflöde till njurarna
Stopp i urinvägarna, exempelvis njursten eller prostataförstoring
Om kreatininvärdet är förhöjt brukar det bedömas tillsammans med eGFR, cystatin C, urinprov och andra laboratorieprover för att fastställa orsaken, och en samlad genomgång kan underlättas av kunskap om hur du tolkar dina njurprover.
Kan man ha symtom vid högt kreatinin?
Ett förhöjt kreatininvärde i sig ger vanligtvis inga symtom. Eventuella symtom beror istället på den bakomliggande orsaken.
Vid mer uttalad njurpåverkan kan man exempelvis uppleva:
Trötthet och energibrist
Svullnad i ben eller fötter
Illamående
Minskad aptit
Högt blodtryck
Klåda
Förändrade urinmängder
Tidiga stadier av njursjukdom ger ofta inga symtom alls, vilket gör regelbundna hälsokontroller viktiga för personer med riskfaktorer, särskilt med tanke på hur tyst många njursjukdomar och nedsatt njurhälsa kan utvecklas.
Vad innebär ett lågt kreatinin?
Låga kreatininvärden har oftast ingen medicinsk betydelse och betraktas sällan som ett hälsoproblem.
Vanliga orsaker är:
Låg muskelmassa
Hög ålder
Graviditet
Långvarig undernäring
Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel)
Eftersom kreatininproduktionen är kopplad till muskelmassan ses ofta lägre nivåer hos personer med liten kroppsbyggnad eller låg muskelmassa.
Hur kan du stödja en normal njurfunktion?
Njurarna påverkas av många livsstilsfaktorer. För att stödja njurhälsan rekommenderas:
Att dricka tillräckligt med vätska
Regelbunden fysisk aktivitet
Att hålla blodtryck och blodsocker under kontroll
Att undvika rökning
Att begränsa överdriven alkoholkonsumtion
Att använda läkemedel enligt rekommendation
Att följa upp njurfunktionen regelbundet om du har diabetes, högt blodtryck eller ärftlighet för njursjukdom
När bör man kontrollera kreatinin?
Det kan vara klokt att kontrollera kreatinin och njurfunktion om du:
Har diabetes
Har högt blodtryck
Har hjärt-kärlsjukdom
Har nära släktingar med njursjukdom
Tar läkemedel som kan påverka njurarna
Har symtom som kan tyda på nedsatt njurfunktion
Vill få en bred bild av din allmänna hälsa genom en hälsokontroll
Kreatinin är en viktig pusselbit i bedömningen av njurhälsan och används ofta tillsammans med eGFR och andra njurmarkörer för att ge en mer komplett bild av njurarnas funktion.
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Artiklar (Njurar)

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Vad är ett normalt CK-värde – och varför varierar det?
Läs mer

När är ett högt CK-värde farligt?
Läs mer

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer

Urea: Vad provsvaret säger om din njurfunktion och hälsa
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer
Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck
Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.
Läs mer
Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen
Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.
Läs mer
Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg
Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.
Läs mer
