Kreatinin

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Kreatinin används för att bedöma hur väl dina njurar fungerar. Eftersom ämnet filtreras bort via njurarna ger nivåerna i blodet en snabb och viktig indikation på njurarnas kapacitet – men påverkas också av faktorer som muskelmassa, kost och vätskebalans.

Sammanfattning

Kreatinin är en central markör för njurfunktion och används för att upptäcka och följa njursjukdom. Förhöjda värden kan tyda på nedsatt njurfunktion men påverkas också av levnadsvanor och kroppssammansättning.

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en av kroppens naturliga nedbrytningsprodukter och bildas när musklerna använder energi. Ämnet produceras kontinuerligt i kroppen och transporteras via blodet till njurarna, där det filtreras bort och lämnar kroppen genom urinen.

Eftersom kreatinin nästan uteslutande utsöndras via njurarna används det som en viktig markör för att bedöma njurfunktionen. Om njurarnas filtreringsförmåga försämras stiger mängden kreatinin i blodet, vilket gör kreatinin som blodprov för njurfunktion särskilt betydelsefullt.

Kreatininnivån påverkas också av kroppssammansättningen. Personer med stor muskelmassa har ofta högre kreatininvärden än personer med mindre muskelmassa utan att det innebär någon sjukdom. Även faktorer som kost, vätskebalans, träning och vissa kosttillskott, särskilt kreatin och dess påverkan på kreatininvärden, kan påverka resultatet.

Varför analyserar man kreatinin?

Kreatinin används främst för att bedöma hur väl njurarna filtrerar blodet. Ett kreatininprov är därför en central del av utredning och uppföljning av njursjukdomar.

Provet används bland annat för att:

  • Bedöma njurarnas funktion

  • Upptäcka tidiga tecken på njursjukdom

  • Följa personer med diabetes eller högt blodtryck

  • Kontrollera njurfunktionen vid behandling med vissa läkemedel

  • Utreda vätskebrist eller andra tillstånd som påverkar njurarna

  • Beräkna eGFR (uppskattad glomerulär filtrationshastighet)

I dag används kreatinin ofta tillsammans med eGFR och ibland även cystatin C för att ge en mer exakt bedömning av njurfunktionen, något som ingår i flera olika njurprov för bedömning av njurfunktion.

Kreatinin och eGFR – vad är skillnaden?

Kreatinin är själva blodvärdet som mäts i provet. Utifrån kreatininvärdet, tillsammans med ålder och kön, beräknas ofta eGFR (kreatinin) (estimated Glomerular Filtration Rate).

eGFR visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet och är ofta ett bättre mått på njurfunktionen än kreatinin ensamt, särskilt när man använder eGFR (medel) som kombinerar kreatinin och cystatin C.

Det är därför möjligt att ha ett kreatininvärde inom referensintervallet men samtidigt en lätt nedsatt njurfunktion enligt eGFR, särskilt när eGFR (medel) som kombinerar flera markörer visar en mer uttalad påverkan.

Vad innebär ett högt kreatinin?

Ett förhöjt kreatininvärde kan vara ett tecken på att njurarna filtrerar blodet sämre än normalt. Ett enstaka förhöjt värde innebär dock inte alltid att det föreligger en njursjukdom, och ibland kan eGFR beräknat från cystatin C ge en mer rättvisande bild.

Vanliga orsaker till högt kreatinin är:

  • Nedsatt njurfunktion eller njursjukdom

  • Vätskebrist eller uttorkning

  • Hård fysisk träning dagarna före provtagning, vilket ibland också kan ge förhöjt CK-värde efter intensiv träning

  • Stor muskelmassa

  • Kreatintillskott

  • Hög konsumtion av kött före provtagningen

  • Vissa läkemedel

  • Hjärtsvikt eller nedsatt blodflöde till njurarna

  • Stopp i urinvägarna, exempelvis njursten eller prostataförstoring

Om kreatininvärdet är förhöjt brukar det bedömas tillsammans med eGFR, cystatin C, urinprov och andra laboratorieprover för att fastställa orsaken, och en samlad genomgång kan underlättas av kunskap om hur du tolkar dina njurprover.

Kan man ha symtom vid högt kreatinin?

Ett förhöjt kreatininvärde i sig ger vanligtvis inga symtom. Eventuella symtom beror istället på den bakomliggande orsaken.

Vid mer uttalad njurpåverkan kan man exempelvis uppleva:

  • Trötthet och energibrist

  • Svullnad i ben eller fötter

  • Illamående

  • Minskad aptit

  • Högt blodtryck

  • Klåda

  • Förändrade urinmängder

Tidiga stadier av njursjukdom ger ofta inga symtom alls, vilket gör regelbundna hälsokontroller viktiga för personer med riskfaktorer, särskilt med tanke på hur tyst många njursjukdomar och nedsatt njurhälsa kan utvecklas.

Vad innebär ett lågt kreatinin?

Låga kreatininvärden har oftast ingen medicinsk betydelse och betraktas sällan som ett hälsoproblem.

Vanliga orsaker är:

  • Låg muskelmassa

  • Hög ålder

  • Graviditet

  • Långvarig undernäring

  • Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel)

Eftersom kreatininproduktionen är kopplad till muskelmassan ses ofta lägre nivåer hos personer med liten kroppsbyggnad eller låg muskelmassa.

Hur kan du stödja en normal njurfunktion?

Njurarna påverkas av många livsstilsfaktorer. För att stödja njurhälsan rekommenderas:

  • Att dricka tillräckligt med vätska

  • Regelbunden fysisk aktivitet

  • Att hålla blodtryck och blodsocker under kontroll

  • Att undvika rökning

  • Att begränsa överdriven alkoholkonsumtion

  • Att använda läkemedel enligt rekommendation

  • Att följa upp njurfunktionen regelbundet om du har diabetes, högt blodtryck eller ärftlighet för njursjukdom

När bör man kontrollera kreatinin?

Det kan vara klokt att kontrollera kreatinin och njurfunktion om du:

  • Har diabetes

  • Har högt blodtryck

  • Har hjärt-kärlsjukdom

  • Har nära släktingar med njursjukdom

  • Tar läkemedel som kan påverka njurarna

  • Har symtom som kan tyda på nedsatt njurfunktion

  • Vill få en bred bild av din allmänna hälsa genom en hälsokontroll

Kreatinin är en viktig pusselbit i bedömningen av njurhälsan och används ofta tillsammans med eGFR och andra njurmarkörer för att ge en mer komplett bild av njurarnas funktion.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

  • Urea (Karbamid)

    Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

  • Cystatin C

    Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

  • eGFR (Cystatin C)

    eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

  • eGFR (Kreatinin)

    eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

  • eGFR (medel)

    eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

  • Natrium

    Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

  • Kalium

    Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

  • Kalcium

    Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

  • Fosfat

    Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

  • Klorid

    Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

  • Kreatinkinas (CK)

    Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

Sjukdomar & besvär (Njurar)

Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna

Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.

Läs mer

Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer

Nefroskleros – njurskada orsakad av högt blodtryck

Nefroskleros är en kronisk njurskada som uppstår när njurarnas blodkärl skadas av långvarigt högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen utvecklas ofta tyst under många år och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt hos äldre. Tidig upptäckt och god blodtryckskontroll kan bromsa förloppet.

Läs mer

Kronisk njursjukdom – smygande försämring av njurfunktionen

Kronisk njursjukdom innebär att njurarnas förmåga att filtrera blodet gradvis försämras under minst tre månader. Sjukdomen är vanlig men upptäcks ofta sent eftersom symtomen kommer smygande. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att bromsa förloppet och förebygga komplikationer.

Läs mer

Hyponatremi – när natriumnivån i blodet blir för låg

Hyponatremi är ett tillstånd där koncentrationen av natrium i blodet är lägre än normalt. Det är den vanligaste elektrolytrubbningen och kan variera från lindrig och symtomfri till allvarlig och livshotande. Rätt diagnos av den underliggande orsaken är avgörande för effektiv behandling.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök