Zink

Vitamin B12 som också kallas kobalamin. Behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Kroppen själv kan inte tillverka detta vitamin utan det måste intas via kosten.

Folat som också kallas för Vitamin B9. Viktigt för tillväxt och en förutsättning för att de röda blodkropparna och kroppens andra celler ska bildas. Folat är också viktigt hos gravida kvinnor för fosterutveckling och stimulering av mjölkproduktionen.

Homocystein är en aminosyra och en viktig byggsten i kroppens proteiner. Homocystein omvandlas till andra typer av aminosyror i kroppen, men för att detta skall kunna ske krävs tillräckliga nivåer av vitaminerna B6 (pyridoxin), B9 (folat) och B12 (kobalamin) samt av de enzymer som behövs för att denna process skall kunna ske. Höga nivåer av homocystein i blodet ses därför vid brist på dessa B-vitaminer, men även vid vissa sjukdomstillstånd som njursjukdom, underfunktion av sköldkörtel (hypotyreos), hudsjukdomen psoriasis och vid intag av vissa läkemedel (såsom Omeprazol, statiner och metformin samt vissa antiepileptika). Det finns studier som tyder på att förhöjdt homocystein i blodet kan tyda på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har man inte kunnat visat att man med tillskott av dessa B-vitaminer kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos personer med högt homocystein. I nuläget krävs därför mer forskning inom detta område innan rekommendationer kan ges.

D-vitamin skiljer sig från övriga vitaminer genom att även vara ett så kallat steroidhormon och har en central roll i regleringen av kroppens kalcium- och fosfatbalans. Vitaminet krävs för uppbyggnad av vårt skelett men har också betydelse för att kroppens celler skall kunna dela sig normalt och för ett välfungerande immunförsvar. Låga D-vitaminnivåer har sammankopplats med förekomsten av en rad tillstånd såsom vinter- och vårdepressioner, trötthet, fibromyalgi samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Magnesium är ett spårämne som har stor betydelse för flertalet funktioner i kroppen och behövs för att våra nerver och muskler skall fungera, för att vår energiomsättning skall fungera normalt och för att våra gener skall kunna bildas på ett korrekt sätt. Magnesium kan inte produceras av kroppen utan måste intas via maten. En brist beror som regel på att man fått i sig för lite magnesium via kosten eller att man äter läkemedel som försämrar upptaget av magnesium i tarmen. 60% av allt magnesium i vår kropp finns i skelettet, 39% i våra celler, varav hälften av detta i våra muskelceller och 1% utanför cellerna t.ex. i blodet där det kan mätas. Eftersom magnesium deltar i många olika processer i kroppen kan en brist ge upphov till symtom från många olika organ. Symtom uppkommer dock ofta sent i förloppet och dessa är ofta diffusa. Exempel på sådana symtom kan vara mental påverkan med trötthet, förvirring, håglöshet och depression, rytmrubbningar i hjärtat och muskelkramper.

Alfalinolensyra (ALA) är en essentiell omega-3-fettsyra från växtriket. Den är en föregångare till de längre omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, men omvandlingen i kroppen är begränsad.

Arakidonsyra (AA) är en omega-6-fettsyra som är en viktig komponent i cellmembranen, särskilt i hjärnan. Den är också den primära föregångaren till många pro-inflammatoriska signalmolekyler.

Arakidinsyra är en långkedjig mättad fettsyra som förekommer naturligt i små mängder i vegetabiliska fetter, särskilt i jordnötsolja

Bensyra är en mycket långkedjig mättad fettsyra som finns i vissa vegetabiliska oljor. Den är känd för att ha låg biotillgänglighet, vilket innebär att kroppen har svårt att ta upp den.

Dihomo-gammalinolensyra (DGLA) är en omega-6-fettsyra som fungerar som en viktig föregångare till antiinflammatoriska signalmolekyler i kroppen.

Dokosahexaensyra (DHA) är en essentiell omega-3-fettsyra som är en fundamental byggsten i hjärnan, näthinnan och nervsystemet. Den är avgörande för kognitiv funktion och syn.

Eikosapentaensyra (EPA) är en långkedjig omega-3-fettsyra som främst finns i fet fisk. Den är känd för sina starka antiinflammatoriska egenskaper och sin positiva inverkan på hjärt-kärlhälsan.

Gammalinolensyra (GLA) är en omega-6-fettsyra som, till skillnad från många andra omega-6-fetter, främst är känd för sina antiinflammatoriska egenskaper.

Linolsyra (LA) är en essentiell omega-6-fettsyra och är den vanligaste fleromättade fettsyran i den västerländska kosten. Den finns i stora mängder i de flesta vegetabiliska oljor.

AA/EPA-kvoten jämför den pro-inflammatoriska omega-6-fettsyran Arakidonsyra (AA) med den starkt antiinflammatoriska omega-3-fettsyran Eikosapentaensyra (EPA). Kvoten är en precis och direkt markör för kroppens inflammatoriska balans på cellnivå.

Myristinsyra är en mättad fettsyra med 14 kolatomer. Den finns naturligt i animaliska och vegetabiliska fetter, särskilt i muskot, palmolja, kokosolja och mejeriprodukter.

Nervonsyra är en enkelomättad omega-9-fettsyra som är särskilt viktig för hjärnan och nervsystemet, där den är en central komponent i myelin.

Omega-6/Omega-3-kvoten är ett mått på den övergripande balansen mellan totala omega-6- och omega-3-fettsyror i kroppen. En obalanserad kvot är kopplad till ökad risk för kronisk inflammation och sjukdom.

Oljesyra är den vanligaste enkelomättade omega-9-fettsyran i naturen. Den är huvudkomponenten i olivolja och är känd för sina positiva hälsoeffekter, särskilt för hjärt-kärlsystemet.

Palmitinsyra är den vanligaste mättade fettsyran i både djur och växter. Den har 16 kolatomer och är en central komponent i palmolja, men finns också rikligt i kött och mejeriprodukter.

Palmitoljesyra är en enkelomättad omega-7-fettsyra. Den finns i animaliska och vegetabiliska fetter och produceras även i små mängder i kroppen. Den har kopplats till positiva effekter på insulinkänslighet och inflammation.

Kvoten mellan mättade och omättade fettsyror ger en översikt av balansen mellan dessa två huvudtyper av fett i blodet. Denna balans är en viktig indikator för kostens kvalitet och har stor betydelse för cellmembranens funktion och för hjärt-kärlhälsan.

Stearinsyra är en mättad fettsyra med 18 kolatomer. Den finns i både animaliska och vegetabiliska fetter och är särskilt vanlig i kakaosmör och animaliskt fett som talg.

Omega-3-index mäter den procentuella andelen av de marina omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i de röda blodkropparnas membran. Det är en etablerad och stark riskmarkör för hjärt-kärlhälsa och speglar ditt intag över flera månader.