Blodsocker

Vad är blodsocker?

Blodsocker, eller glukos, är kroppens viktigaste energikälla. När du äter bryts maten ner till bland annat glukos i tunntarmen och transporteras ut i blodet. För att cellerna ska kunna ta upp glukos krävs hormonet insulin, som produceras i bukspottkörteln. Hos en frisk person stiger blodsockret något efter en måltid men normaliseras snabbt tack vare insulinet. Normalt fasteblodsocker ligger mellan 4,0 och 6,0 mmol/L.

Om regleringen inte fungerar som den ska kan blodsockernivåerna bli för höga, så kallad hyperglykemi. Även för lågt blodsocker (hypoglykemi) kan förekomma, framför allt hos personer som behandlas med insulin. Långvarigt förhöjt blodsocker skadar blodkärl och organ i hela kroppen – det är just detta som ligger bakom de allvarliga komplikationer som förknippas med diabetes.

Vad är diabetes?

Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som innebär att kroppen inte kan hantera blodsocker normalt. Gemensamt för alla former är att glukosnivåerna i blodet blir för höga, vilket på sikt skadar kroppen. Genom hälsosamma levnadsvanor och regelbundna kontroller kan prediabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes förebyggas. Det finns flera typer av diabetes med olika orsaker och förlopp.

Typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Utan tillräcklig insulinproduktion kan cellerna inte ta upp glukos och blodsockret stiger okontrollerat. Det är vanligast att drabbas som barn eller tonåring, men även vuxna kan få diagnosen. Typ 1-diabetes kräver livslång insulinbehandling.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och har tidigare kallats åldersdiabetes, men även yngre personer kan drabbas. Vid typ 2 blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, så kallad insulinresistens. Bukspottkörteln producerar fortfarande insulin, men mängden räcker inte för att hålla blodsockret på en normal nivå. Övervikt, låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor ökar risken betydligt.

Prediabetes

Prediabetes är ett förstadium till typ 2-diabetes där blodsockernivåerna är högre än normalt men inte tillräckligt höga för en diabetesdiagnos. Prediabetes innebär en klart ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, men med rätt livsstilsförändringar går det ofta att vända utvecklingen och förhindra att sjukdomen fortskrider.

Graviditetsdiabetes

Under graviditeten kan kroppen behöva mer insulin än den klarar att producera, samtidigt som cellerna blir mindre insulinkänsliga. Det leder till tillfälligt förhöjda blodsockernivåer. Graviditetsdiabetes går oftast över efter förlossningen, men det finns en ökad risk att drabbas igen vid framtida graviditeter och att utveckla typ 2-diabetes senare i livet.

Orsaker och riskfaktorer

Orsakerna till diabetes varierar beroende på typ. Typ 1-diabetes beror främst på autoimmuna processer och kan ha en ärftlig komponent. Även vid typ 1-diabetes är sunda levnadsvanor viktiga för att minska risken för följdsjukdomar.

För prediabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes spelar levnadsvanor en avgörande roll. Risken ökar vid övervikt, låg fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, stress, dåliga sömnvanor och rökning. Även ärftlighet och stigande ålder är riskfaktorer. Högt blodtryck och övervikt ökar dessutom risken för hjärt- och kärlsjukdom, vilket gör det extra viktigt att upptäcka blodsockerrubbningar tidigt.

Symtom på diabetes

Symtomen varierar beroende på typ och hur långt sjukdomen har utvecklats. Vid typ 1-diabetes kommer symtomen ofta snabbt, medan typ 2-diabetes kan utvecklas smygande under lång tid utan tydliga varningssignaler. Vanliga tecken att vara uppmärksam på är ökad törst och muntorrhet, täta toalettbesök och stora urinmängder, uttalad trötthet och kraftlöshet, suddig syn, ofrivillig viktnedgång, illamående, magsmärta och acetonlukt ur munnen.

Eftersom symtomen vid typ 2-diabetes ofta är diffusa lever många med sjukdomen utan att veta om det. Regelbundna kontroller med blodprov kan fånga upp förhöjda blodsockervärden innan tydliga symtom uppstår, vilket ger möjlighet att sätta in åtgärder tidigt.

Diagnostik och blodprov

Diabetes diagnostiseras med blodprov som mäter blodsockernivåer. De vanligaste proverna är:

Faste-blodsocker

Fasteblodsocker mäter glukosnivån i blodet efter minst åtta timmars fasta. Provet ger en ögonblicksbild av hur väl kroppen reglerar blodsockret i vila. Värden på 7,0 mmol/L eller högre vid upprepade mätningar tyder på diabetes.

HbA1c – långtidsblodsocker

HbA1c visar det genomsnittliga blodsockervärdet under de senaste två till tre månaderna. Det är ett viktigt prov både för att ställa diagnos och för att följa upp en redan känd diabetes. Ett HbA1c-värde på 48 mmol/mol eller högre talar för diabetes.

Glukosbelastningstest (OGTT)

Vid ett glukosbelastningstest mäts blodsockret före och två timmar efter att du druckit en glukoslösning. Testet visar hur effektivt kroppen hanterar en glukosbelastning och kan avslöja prediabetes och graviditetsdiabetes som inte alltid syns i vanliga prov.

Dessa prover används ofta i kombination för att ge en samlad bild av blodsockerregleringen och ställa en säker diagnos.

Behandling av diabetes

Behandlingen beror på vilken typ av diabetes det handlar om. Vid typ 1-diabetes krävs livslång insulintillförsel, antingen via injektioner eller insulinpump. Vid typ 2-diabetes är grundbehandlingen livsstilsförändringar – hälsosammare kost, ökad fysisk aktivitet och viktkontroll. Ibland behövs även läkemedel som hjälper kroppen att använda insulin mer effektivt eller som påverkar glukosupptaget på andra sätt.

Vid graviditetsdiabetes är behandlingen ofta kostanpassning och regelbunden blodsockerkontroll, men ibland kan insulin behövas. God blodsockerkontroll är avgörande oavsett diabetestyp för att minska risken för komplikationer. Regelbundna blodprov gör det möjligt att följa utvecklingen och anpassa behandlingen över tid.

Komplikationer vid obehandlad diabetes

Om diabetes inte upptäcks eller behandlas i tid kan det leda till allvarliga komplikationer. Långvarigt förhöjt blodsocker skadar blodkärl och nerver i hela kroppen. Vanliga komplikationer inkluderar hjärt- och kärlsjukdom med ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, njurskador som kan leda till nedsatt njurfunktion, nervskador (neuropati) med domningar och smärta i framför allt fötter och ben, ögonskador (retinopati) som kan påverka synen samt ökad risk för infektioner och sår som läker dåligt.

Tidig upptäckt och god behandling minskar risken för dessa komplikationer avsevärt. Därför är regelbundna hälsokontroller särskilt viktiga om du har riskfaktorer för diabetes.

Förebygg diabetes – så minskar du risken

Du kan göra mycket för att minska risken för prediabetes, typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Ät hälsosamt med fokus på grönsaker, frukt och fullkorn, och begränsa socker och bearbetad mat. Sträva efter minst 30 minuter pulshöjande aktivitet varje dag – till exempel promenader, cykling eller dans. Prioritera goda sömnvanor med sju till åtta timmars sömn per natt och regelbundna sovtider. Hantera stress med avslappningstekniker som yoga eller meditation. Kontrollera ditt blodsocker regelbundet med blodprov för att upptäcka förändringar tidigt.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Genom att kontrollera viktiga hälsomarkörer som fasteglukos och HbA1c kan du förebygga diabetes och upptäcka förhöjda värden i ett tidigt skede. Med Werlabs blodprov håller du enkelt koll på ditt blodsocker och kan agera i tid.