Kolesterol - en överskattad fara?

Kolesterol

Beräknad lästid: 7:30 min

Ett högt kolesterolvärde har under lång tid ansetts leda till en ökad risk för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Nya rön visar dock att kolesterolets roll i hjärt- och kärlsjukdomar är betydligt mer komplex och att nya mätvärden kan ge en bättre bild av sjukdomsrisken.

Hjärttest

495 kr

  • Upptäck om du är i riskzonen för Hjärt-Kärlsjukdom med 17 hälsomarkörer
  • Snabba provsvar & Personlig läkarkommentar
  • Beställ med Mobilt BankID

Missuppfattningar kring kolesterol

Länge har kolesterol beskyllts för att vara huvudboven i hjärt- och kärlsjukdomar. Man fick råd att undvika äta ägg just för att äggula innehåller högt kolesterol. Kolesterol är dock samtidigt livsviktigt och har avgörande betydelse för cellernas funktion och andra biokemiska processer. Nyare forskning visar att ett högt värde av total-kolesterol inte alltid behöver innebära förhöjd risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och cirkulationsproblem.

Bakgrunden till kolesterolets dåliga anseende

Epidemiologiska studier genomförda under 50- och 60-talet undersökte sambandet mellan olika markörer i blodet vilket inkluderade kolesterol, matvanor och risker för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom senare i livet. Den största av sitt slag var studien som kallades för the Seven Country Study, där man inkluderade 13 000 deltagare från 7 olika länder runtom i världen (USA, Finland, Japan, Grekland, Italien, Nederländerna och Forna Jugoslavien) och följde dem i flera decennier. Resultat visade att människor som åt högre mängd mättad fett och hade högre kolesterolnivåer även hade högre dödlighet i hjärtinfarkt. Studien inkluderade dock framförallt medelålders män. Nyare studier visar att kopplingen mellan kolesterol och sjukdomsrisk är mycket mer komplexa än så. En ny sammanställning av över 40 publicerade studier under de senaste 40 åren visade att man inte kunde se något samband mellan intag av kolesterolrik mat, där ägg också är inkluderat, och risk för hjärt- och kärlsjukdom. Man har även sett att människor över 60 års ålder med högre kolesterolvärde lever längre än de med lågt kolesterolvärde.

För dig som är intresserad av att veta mer tänkte vi därför reda ut begreppen kring kolesterol. Eftersom det via Werlabs är möjligt att själv beställa en rad olika tester kopplade till just kolesterol hoppas vi att den här texten skall vägleda dig som vill förstå mer om din hälsa. För visst kan kolesterolvärden vara vägledande, men det gäller att tolka sina värden på rätt sätt och ta hänsyn till att det finns mer än ett mått på ditt kolesterolvärde.

Vad är kolesterol?

I en rent kemisk bemärkelse är kolesterol ett fettämne som finns i all vävnad hos alla levande varelser. Störst koncentration finns i hjärnan och ryggmärgen. Kolesterol får vi delvis i oss via det vi äter, men kroppen producerar det mesta själv genom så kallad kolesterolsyntes, framförallt i levern.

Kolesterolet är vitala byggstenar i cellmembranen. Då kolesterol inte är vattenlösligt behöver de transporteras som ett kolesterol-proteinkomplex i blodet. Proteinet som kolesterolet binder till heter apolipoprotein och tillsammans kallas hela protein-kolesterolkomplexet för ett lipoprotein. När vi tar ett blodprov för att titta närmare på kolesterolet i kroppen levererar laboratoriet ofta ett kolesterolvärde, ett så kallat totalkolesterol. Det är dock ett ganska trubbigt värde, då alla kolesterolpartiklar inte är exakt likadana och olika kolesterolpartiklar har olika funktioner.

LDL-kolesterol och HDL-kolesterol

Kolesterolpartiklar förekommer med olika densitet (täthet), från VLDL (very low density lipoprotein) som har den lägsta densiteten, till LDL (low density lipoprotein), IDL (intermediate density lipoprotein) och slutligen HDL (high density lipoprotein) som har den högsta densiteten. VLDL och IDL är kolesterolpartiklar som är skadliga för blodkärlet men tämligen okända kolesterolpartiklar för allmänheten då de förekommer i relativt små mängder. Betydligt mer känd är LDL, som kallas för det ”onda kolesterolet” och HDL som kallas för det ”goda kolesterolet”. LDL är livsnödvändigt men kan vara farligt i stora mängder då det orsakar åderförkalkning. HDL (High Density Lipoprotein) är däremot kopplat till en minskad risk för hjärt-och kärlsjukdom och har förmågan att ta upp överskott av kolesterol från kroppen.

Vid tolkning av kolesterolvärde måste man därför ta hänsyn till balansen mellan LDL och HDL. Består ditt förhöjda totalkolesterolvärde huvudsakligen av det “onda” LDL så är risken för framtida hjärt- och kärlsjukdom betydligt större än om ditt förhöjda totalkolesterolvärde huvudsakligen består av det “goda” HDL. Man behöver även ta hänsyn till dina övriga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Om du är överviktig, röker och ha ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom så är faran med högt totalkolesterol betydligt större än om du är en normalviktig och fysiskt aktiv person.

Apokvoten – ett bättre värde

Om totalkolesterol inte är en bra markör för att uppskatta risken för hjärt- och kärlsjukdom, vad ska man då istället titta på? Svensk forskning har föreslagit att apokvoten är kanske den bästa enskilda riskmarkören för hjärtinfarkt och stroke av alla blodfettsmarkörer. Resultatet stödjs även av internationella studier som omfattar 52 länder.

Apokvoten är kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1. Apolipoprotein B (Apo B) är den viktigaste proteinkomponenten i LDL-kolesterol (även kallat för det ”onda” kolesterolet) samt andra skadliga kolesterol- och fettrika partiklar som VLDL och IDL. Fördelen med att mäta Apolipoprotein B är att den inte bara fokuserar på LDL, utan på alla skadliga kolesterolpartiklar i blodet. Ju fler Apolipoprotein B-partiklar desto större skaderisk. Apolipoprotein A1 (Apo A1) är den viktigaste skyddande proteinkomponenten i HDL-kolesterol (även kallat för det ”goda” kolesterolet). Kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 (ApoB/ApoA1-kvot) speglar därför balansen mellan det ”onda” och det ”goda” kolesterolet och ger en betydligt bättre bild av risken för hjärt- och kärlsjukdom. Värdet påverkas inte heller av födointag och ligger relativt stabilt över dygnet.

Kolesterol och livstil

Att livsstilen hänger samman med kolesterolnivåer är välkänd. Dock vet vi idag att enbart undvika kolesterolrika livsmedel inte är ett effektivt sätt att sänka sina kolesterolvärden eller förbättra sin apokvot. Kroppen producerar det mesta kolesterolet själv och ett minskat intag kompenseras då av en ökad produktion. En hälsosamt balanserad kost i kombination med regelbunden motion är dock en beprövad metod för att förbättra sin hälsa. Motion är särskilt bra för att höja sina nivåer av HDL, det “goda” kolesterolet.

Vad en hälsosam kost består av varierar dock från person till person. Det som fungerar bra för en person fungerar inte nödvändigtvis för en annan. Människor kan vara olika känsliga för olika livsmedel och kroppen kan reagerar olika på intag av samma livsmedel. Våra liv ser också olika ut och kosten måste också kunna passa in i vårt vardagspussel. Generella råd blir därför mindre relevanta än råd som utgår från individens förutsättningar. Rent allmänt kan man dock säga att snabba kolhydrater, processade köttprodukter och transfetter är saker som bör undvikas så långt det går. Genom att regelbundet kolla dina värden i blodet kan du se vad som fungerar för just dig.

Mer forskning behövs och Werlabs stödjer därför Kostfonden som syftar till att göra oberoende studier på kostens påverkan på hälsan.

Våra blodprov


Så fungerar Werlabs

Werlabs erbjuder hälsokontroller genom blodprov i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs, Aleris, Unicare och Encia. Werlabs är registrerad vårdgivare hos Institutionen för Vård och Omsorg, IVO.