Kolesterol - en överskattad fara?

Ett högt kolesterolvärde har under lång tid ansetts leda till en ökad risk för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Nya rön visar dock att kolesterolets roll i hjärt- och kärlsjukdomar är betydligt mer komplex och att andra mätvärden kan ge en bättre bild av sjukdomsrisken.

Länge har kolesterol beskyllts för att vara huvudboven när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar. Ett allmänt råd var tidigare att undvika att äta ägg, för att äggula innehåller en hög andel kolesterol. Kolesterol är dock samtidigt livsviktigt och har avgörande betydelse för cellernas funktion och andra biokemiska processer.

Vad är kolesterol?

I en rent kemisk bemärkelse är kolesterol ett fettämne som finns i all vävnad hos alla levande varelser. Störst koncentration finns i hjärnan och ryggmärgen. Kolesterol får vi delvis i oss via det vi äter, men kroppen producerar det mesta själv genom så kallad kolesterolsyntes, framförallt i levern.

Kolesterolet är vitala byggstenar i cellmembranen. När vi tar ett blodprov för att titta närmare på kolesterolet i kroppen levererar laboratoriet ofta ett kolesterolvärde, ett så kallat totalkolesterol. Det är dock ett ganska trubbigt mått, då alla kolesterolpartiklar inte är exakt likadana och olika kolesterolpartiklar har olika funktioner.

LDL-kolesterol och HDL-kolesterol

Kolesterolpartiklar förekommer med olika densitet (täthet):

• VLDL (very low density lipoprotein)

• LDL (low density lipoprotein)

• IDL (intermediate density lipoprotein)

• HDL (high density lipoprotein)

VLDL och IDL är kolesterolpartiklar som är skadliga för blodkärlet men tämligen okända kolesterolpartiklar för allmänheten då de förekommer i relativt små mängder. Betydligt mer känd är LDL, som kallas för det ”onda kolesterolet” och HDL som kallas för det ”goda kolesterolet”.

LDL är livsnödvändigt men kan vara farligt i stora mängder då det orsakar åderförkalkning. HDL (High Density Lipoprotein) är däremot kopplat till en minskad risk för hjärt-och kärlsjukdom och har förmågan att ta upp överskott av kolesterol från kroppen.

Vid tolkning av kolesterolvärdet måste man därför ta hänsyn till balansen mellan LDL och HDL. Består ditt förhöjda totalkolesterolvärde huvudsakligen av det “onda” LDL så är risken för framtida hjärt- och kärlsjukdom betydligt större än om ditt förhöjda totalkolesterolvärde huvudsakligen består av det “goda” HDL.

Man behöver även ta hänsyn till dina övriga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Om du är överviktig, röker och har ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom så är faran med högt totalkolesterol betydligt större än om du är en normalviktig och fysiskt aktiv person.

Blodfettsnivån har även en betydande ärftlig reglering, som i olika grader påverkas av ett flertal gener. Ett välkänt tillstånd av blodfettsrubbning är så kallat familjär hyperkolesterolemi som dock är mer beroende av uttrycket av en enda gen. Familjär hyperkolesterolemi innebär ett högt kolesterolvärde hos individen med ökad risk för debut av hjärt-kärlsjukdom i ung ålder. Det finns också ärftliga tillstånd där endast vissa delar av blodfettsmarkörerna påverkas som i sin tur kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder.

Apokvoten – ett bättre värde

Om totalkolesterol inte är en bra markör för att uppskatta risken för hjärt- och kärlsjukdom, vad ska man då istället titta på? Forskning har föreslagit att apokvoten är kanske den bästa enskilda riskmarkören för hjärtinfarkt och stroke av alla blodfettsmarkörer. Resultatet stöds av internationella studier som omfattar 52 länder.

Apokvoten är kvoten mellan två komponenter: Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1. Kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 (ApoB/ApoA1-kvot) speglar därför balansen mellan det ”onda” och det ”goda” kolesterolet och ger en betydligt bättre bild av risken för hjärt- och kärlsjukdom. Värdet påverkas inte heller om du har fastat innan provtagning och ligger relativt stabilt över dygnet.

Kolesterol och livsstil

Att livsstilen hänger samman med kolesterolnivåer är välkänt. Dock vet vi idag att enbart undvika kolesterolrika livsmedel inte är ett effektivt sätt att sänka sina kolesterolvärden eller att förbättra sin apokvot. Kroppen producerar det mesta kolesterolet själv och ett minskat intag kompenseras då av en ökad produktion.

En hälsosamt balanserad kost i kombination med regelbunden motion är dock en beprövad metod för att förbättra sin hälsa. Motion är särskilt bra för att höja sina nivåer av HDL, det “goda” kolesterolet.

Kolesterol och kost

Vad en hälsosam kost består av varierar dock från person till person. Det som fungerar bra för en person fungerar inte nödvändigtvis för en annan. Människor kan vara olika känsliga för olika livsmedel och kroppen kan reagera olika på intag av samma livsmedel. Våra liv ser också olika ut och kosten måste också kunna passa in i vårt vardagspussel.

Generella råd blir därför mindre relevanta än råd som utgår från individens förutsättningar. Rent allmänt kan man dock säga att snabba kolhydrater, processade köttprodukter och transfetter är saker som bör undvikas så långt det går.

För att hålla full koll på dina kolesterolvärden och få ett svar på att dina livsstilsförändringar verkligen lönar sig rekommenderar vi regelbundna tester av din hälsa. Titta igenom vårt utbud av hälsokontroller och se vilken som passar dig bäst.