Kost och näring vid graviditet

Under graviditeten ökar behovet av vissa näringsämnen då man ”äter för två” och denna artikel kommer att ta upp några av de viktigaste av dessa. För ytterligare läsning och rekommendationer om kost under graviditet hänvisas till Livsmedelsverkets hemsida.

Järn

Järn behövs för bildandet av nya celler och är huvudbeståndsdelen i hemoglobin, proteinet som transporterar syre i blodet. Det växande fostret behöver också järn för att kunna utvecklas normalt. Kvinnans blodvolym ökar också som förberedelse inför den kommande förlossningen och detta medför att behovet av järn ökar under graviditeten och risken för blodbrist, anemi, stiger. Detta visar sig som ett lågt blodvärde (Hemoglobinvärde) och minskade järndepåer, som mäts genom att man kontrollerar ett så kallat Ferritinvärde.

I Sverige skiljs praxis åt beroende på var i landet man bor. Medan vissa landsting screenar alla gravida kvinnor för järnbrist och endast behandlar dem som har fastställd järnbrist med järntillskott, rekommenderar andra landsting generellt järntillskott till alla kvinnor efter graviditetsvecka 20 utan föregående provtagning. Här kan du läsa mer om järnbrist.

Folat / folsyra

Vitamin B9, även kallat folat eller folsyra, förekommer naturligt i mat som gröna bladgrönsaker och bananer. Folat behövs för utvecklingen av fostrets nervsystem, för att cellernas ämnesomsättning skall fungera normalt och för bildandet av röda blodkroppar. Tillskott av folat minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Fostrets nervsystem börjar utvecklas redan under graviditetens första veckor och grunden är färdigbildad redan i den första trimestern. Behovet av folat är alltså som störst redan innan man ens vet om att man är gravid! Livsmedelsverket rekommenderar att alla kvinnor i fertil ålder bör få i sig 400 mikrogram folat dagligen, medan gravida och ammande kvinnor rekommenderas 500 mikrogram folat dagligen, något som få når upp till enbart via kosten.

Vitamin B12

Vitamin B12 finns främst i animaliska livsmedel och krävs för normal fysisk och psykisk utveckling hos barnet. Vid B12-brist hos vuxna kan symtom ses i form av blodbrist, nedsatt immunförsvar, nervskador och depression, men dessa symtom kommer först sent i förloppet. Under graviditetens första halva sjunker mängden B12 i blodet naturligt men detta behöver inte nödvändigtvis innebära en brist. Kvinnor som utesluter animaliska produkter i kosten löper dock större risk att drabbas av B12-brist under graviditet och amning.

Magnesium

Magnesium behövs för produktionen av protein i kroppen, kroppens omsättning av kalcium och för normal muskel- och nervfunktion. Magnesium finns naturligt i baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt kött, fisk och skaldjur, men även i det vatten som vi dricker. Under graviditeten ökar behovet av magnesium. Vissa studier har visat ett samband mellan högt blodtryck och ökad förekomst av havandeskapsförgiftning vid magnesiumbrist under graviditet. I nuläget saknas dock tillräckligt med forskning för att man skall rekommendera alla gravida kvinnor att inta extra tillskott av magnesium.

D-vitamin

Behovet av D-vitamin ökar hos gravida och behövs för bildandet av fostrets skelett och tänder, men också för att lungor, nervsystem och immunförsvar skall kunna utvecklas normalt. Brist på D-vitamin under graviditeten har i vissa studier visats öka risken att drabbas av havandeskapsförgiftning och att barnet föds för tidigt.

Vi kan få i oss D-vitamin på flera olika sätt: via solen, kosten och genom kosttillskott. I Sverige räcker inte solljuset till för att vi själva skall producera tillräckligt med D-vitamin under vinterhalvåret och vi är därför beroende av vitamin D från andra källor. Fet fisk som lax, sill och makrill innehåller mycket D-vitamin, medan mindre mängder finns i ägg. Även de som tillbringar mycket tid utomhus riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, om de befinner sig i norra Europa. Här kan du läsa mer om D-vitaminbrist.

Blodfetter och Omega-3

Under graviditeten stiger nivåerna av samtliga typer av blodfetter successivt, för att sedan normaliseras efter förlossningen. Detta sker även om kosten inte förändras.

Omega-3, en fettsyra som finns i fet fisk som sill, lax och makrill, kan förbättra blodfettsprofilen genom att öka andelen HDL, det så kallade ”goda” kolesterolet. Det har även en stor betydelse för utvecklingen av barnets ögon och hjärna. Faktum är att ungefär 60 procent av barnets hjärna är uppbyggd av essentiella fettsyror! Gravida kvinnor rekommenderas därför att äta fisk minst två gånger i veckan, varav fet fisk vid åtminstone ett av tillfällena.

OBS! Gravida, ammande kvinnor och kvinnor i barnafödande ålder avråds i stort sett från att äta fet fisk från Östersjön samt bland annat abborre, gädda och gös pga risk för intag av polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner respektive kvicksilver. Vänligen se Livsmedelsverkets hemsida för mer information.

Werlabs Vänta Barn-test

Vi har tagit fram blodprov som är anpassade för dig som är eller försöker bli gravid. Den ska ses som ett komplement till de som erbjuds i mödravårdens baspaket och innefattar blodmarkörer för de vanligaste risksjukdomarna samt de vitaminer och mineraler som är särskilt viktiga för ett växande foster. Du kan läsa mer om testerna här.