Psykisk ohälsa - vad kan man göra när man upplever psykiska besvär?

Många mår bra. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik uppger mer än tre fjärdedelar av befolkningen, både barn och vuxna, att de har ett gott psykiskt välbefinnande eller en hög livstillfredsställelse. Denna andel har varit stabil över åren. Samtidigt har det blivit vanligare att människor uppger olika typer av psykiska besvär. Vad kan man göra om man själv är drabbad?

Psykiska besvär kan vara till exempel ängslan, oro, ångest, sömnbesvär eller nedstämdhet.

Bland vilka grupper är psykiska besvär vanligast?

Det är vanligare att kvinnor, unga personer och personer med lägre utbildning eller inkomster uppger att de har psykiska besvär.

I den Nationella folkhälsoenkäten från år 2022 svarade 41 procent av kvinnorna och 30 procent av männen att de hade lätta besvär av ängslan, oro eller ångest. Svåra besvär rapporterades av 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. Andelen som rapporterar svåra besvär har ökat något sedan 2015.

Tonåringar och unga vuxna rapporterar oftare att de har psykiska besvär och det gör även personer i hög ålder (85+).

Suicidtankar och suicid

När det gäller suicidtankar rapporterade 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen 2022 att de hade haft suicidtankar.

Det är vanligare med suicidtankar bland yngre personer men den högsta andelen av dem som avlider i suicid finns i gruppen medelålders och äldre män.

Bland personer med låg utbildning är det fler som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicid är vanligare än hos personer med högre utbildning. Psykisk ohälsa är också vanligare bland personer med svag ekonomi. Orsakssambanden kan vara dubbla – ohälsa kan leda till svag ekonomi och svårigheter att få pengarna att räcka kan leda till stress, oro och ångest.

Det finns däremot inget tydligt samband mellan psykisk ohälsa och födelseland.

Vid svåra psykiska besvär ska du omedelbart kontakta vården. Det ska du även göra om du är osäker på hur pass allvarliga dina symptom är.

Vår överlevnad har varit viktigare än vårt välmående

Det kan finnas uppenbara skäl till stress, oro eller ångest, till exempel traumatiska händelser i livet. Men ibland kan det vara svårt att veta varför känslorna är så starka och närvarande, även i situationer då vi inte ”borde” uppleva dessa känslor.

I ett evolutionärt perspektiv är stress, oro och ångest hjärnans sätt att hålla oss vid liv. Vid en fara, eller stressande situation, sätts den så kallade fly eller fäkta-reaktionen igång. Kroppen utsöndrar stresshormoner vars syfte är att antingen få oss att kämpa mot faran eller att sätta oss i säkerhet. För vår överlevnad har det varit viktigare att vi omedelbart känner stress och reagerar när en fara hotar än att må bra.

Det som en gång hjälpt oss att överleva ställer dock till problem för oss idag. Många gånger är det svårt eller omöjligt att fly eller fäkta mot det som stressar oss. En tuff arbetssituation, problem hemmavid eller långvarig sjukdom kan vara svårt att kämpa emot eller springa ifrån. Stresspåslaget är konstant för många av oss.

Traumatiska minnen lagras utan en logisk kontext

En stressreaktion är nära kopplad till vårt minne och inlärning. Ett barn som trillar med cykeln lär sig (förhoppningsvis) att ta det försiktigare med cykeln nästa gång. Smärtan och stressen av att trilla förstärker inlärningen.

Ibland kan dock starka känslor överväldiga vår förmåga att hantera dem förnuftigt. Vi lär oss då istället att reagera på ett sätt som inte är ändamålsenligt för oss. Det kan ske vid händelser som är så traumatiska för oss att den rationella delen av vår hjärna blockeras och fokus läggs helt på överlevnad.

Det innebär att när minnet av den traumatiska händelsen lagras i hjärnan så sker det utan en logisk kontext. Vad som helst som påminner om den traumatiska händelsen kan då trigga igång en stressreaktion hos oss, utan någon större logik bakom reaktionen.

Våra kroppar börjar då ständigt reagera på olika stimuli som påminner om den ursprungliga traumasituationen, ibland utan att vi är medvetna om det. Vi kan därför känna oro och ångest utan att förstå varför.

En bra sak att komma ihåg är att det inte är något fel på hjärnan. Den är bara inte anpassad till vår moderna livsstil.

Metoder för att minska oro och ångest

Det finns många metoder för att själv hantera mildare former av oro och ångest:

På kort sikt:

För att lindra oro och ångest i stunden kan du försöka fokusera på något annat ett tag. Att ta en promenad, gärna i skogen, meditation eller avslappningsövningar kan hjälpa. Idag finns det till exempel många appar med avslappnande ljud och vägledda meditationer som du kan använda dig av.

På längre sikt:

Att få tillräckligt med sömn är en hörnsten i att förebygga psykisk ohälsa. Sömn är komplext så ta reda på mer om hur du kan förbättra din sömn. Prova olika åtgärder som har visat sig fungera för många människor. Något som uppmärksammats mycket under senare år är att exponering efter solnedgång för blått ljus från mobiler, plattor, tv-apparater och datorer kan störa vår sömn. Genom att ställa mobil och dator på night shift och eventuellt använda blåljusglasögon kan du minska exponeringen.
Fysisk aktivitet på måttlig eller intensiv nivå har visat sig vara en effektiv behandling mot långvarig ångest. Här hittar du förslag på aktiviteter som enkelt kan inlemmas i vardagen.
Sunda vanor med näringsrik kost kan stärka din kropps motståndskraft mot ångest. I den här artikeln kan du läsa om vad vi bör äta för att må bra.
Att prata med någon du har förtroende för kan också hjälpa. Det kan till exempel vara en vän eller släkting. Det finns också många föreningar och organisationer som erbjuder stöd per telefon, chatt eller mail. Här hittar du en lista.

Då bör du söka hjälp

Enligt 1177 Vårdguiden ska du omedelbart kontakta vården vid svåra psykiska besvär. Det ska du även göra om du är osäker på hur pass allvarliga din symtom är. Enligt 1177 Vårdguiden bör du kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande punkter gäller för dig:

Du har svårt att sova eller koncentrera dig på grund av ångest.
Du har svårt att klara av sådant som du behöver kunna göra i vardagen på grund av ångest.
Du har börjat undvika vissa platser, personer eller situationer för att slippa ångest.
Du lindrar din ångest med alkohol, narkotika, spel om pengar eller genom att skada dig själv.

Ångest är en komplex problematik men det finns en rad olika behandlingar som kan hjälpa.

Relevanta hälsokontroller

Långvarig stress, oro och ångest kan sätta sina spår i våra kroppar och kan med tiden leda till ohälsa. En hälsokontroll kan vara en åtgärd för att ta kontroll över din hälsa. Att kartlägga sådant som går att påverka, till exempel riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, kan vara ett steg i rätt riktning för att förbättra din motståndskraft mot både fysisk och psykisk ohälsa.

Observera att hälsokontrollerna inte kan ge svar på hur din psykiska hälsa är, utan visar hur din kropp påverkas.

En hälsokontroll kan ge en indikation på huruvida det finns något att förbättra i livsstilen. Det är inte ovanligt att långvarig stress, oro och ångest leder till negativa vanor som över tid är viktiga att ta tag i. Dina provsvar kommer alltid att bedömas av en läkare gällande riskfaktorer, hjärt- och kärlsjukdomar samt de vanligaste bristerna av vitaminer och mineraler. Bedömningen hittar du i din digitala journal. Vid allvarligare tecken på ohälsa av dina provsvar kommer du att kontaktas direkt av en av våra läkare.