Så kan långvarig stress påverka din hälsa

Vårt system för att hantera stress är livsviktigt för att slå larm och varna oss för faror. Det har evolutionen sett till. Stressystemet gör att vi kan toppa prestationsförmågan i lägen när det verkligen behövs. Hjärnan sänder signaler som får hjärtat att slå fortare och musklerna blir redo att användas. Stresshormoner utsöndras i blodet för att frigöra extra energi. Smärttröskeln höjs och blodet påverkas så att vi inte ska förblöda om vi skadas.

Ett långvarigt stresspåslag påverkar hormonsystemet som i sin tur påverkar ämnesomsättningen. Det kan leda till högt blodsocker, ogynnsamma blodfetter och högt blodtryck som ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Skillnaden mellan kortvarig och långvarig stress

Kortvarig stress är en naturlig del av livet och kan till och med vara positivt i vissa situationer. Det kallas också för akut stress och hjälper oss att prestera bättre vid exempelvis en tenta eller ett viktigt möte. Problemet uppstår när stresspåslaget blir långvarigt och kroppen inte får tillräckligt med tid för återhämtning. Detta kan leda till kronisk stress som i sin tur kan ha en negativ påverkan på vår hälsa.

Fysiska konsekvenser av långvarig stress

Eftersom stress engagerar hjärnan och påverkar hela kroppen kan symtomen variera. Sömnproblem och trötthet som inte blir mindre av vila är vanliga symtom, liksom irritation, rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Oro, ångest, hjärtklappning och andnöd kan också vara tecken på stress. En del får problem med magen, andra får huvudvärk eller ont i kroppen.

Sämre motståndskraft

För att vi ska överleva sjukdom behövs både stressystemet och det inflammatoriska systemet. Ändå går det ofta fel i dessa sammankopplade system, som när långvarig stress försvagar vår förmåga att försvara oss mot nya påfrestningar. Det innebär till exempel att vi lättare får virusinfektioner om vi är utsatta för stress.

Höjer blodsockret

Många av de mekanismer vi har för att kunna återhämta oss och reglera vikten, fungerar inte som de ska om vi utsätts för långvarig stress. Dit hör kroppens förmåga att omsätta socker.

Stressystemet påverkar både ämnesomsättningen, hjärnans belöningssystem och den hormonella mättnadsregleringen. Därför kan stresshormonet kortisol leda till att man går upp i vikt – eller får svårt att bli av med övervikt – även om man äter lagom mycket och en väl sammansatt kost.

Stress höjer blodsockret och kan även öka suget efter något sött. Eftersom stress gör oss på sämre humör ligger det nära till hands att det blir något sött som vi stoppar i munnen. Ett effektivt och dubbelverkande sätt att bryta den onda cirkeln är att motionera regelbundet.

Så kan du stärka din stresstålighet

Regelbunden fysisk aktivitet ökar vår stresstålighet. Mycket är bättre än lite, och lite är bättre än inget. Se gärna till att motionen blir en rutin så du inte behöver bestämma dig på nytt varje dag.

Gör gärna övningar som minskar stressen. Mindfulness och yoga fungerar för många. Om du inte vill öva i grupp kan du använda någon av alla de appar (exempelvis Calm) med olika typer av avslappningsövningar som finns.

Beröring är bra för välbefinnandet, en del har stor nytta av massage. Många hittar den bästa avkopplingen i naturen. En promenad eller joggingrunda i skogen kan både få fart på ämnesomsättningen och göra det lättare att få ordning på tankarna.

Viktigt med återhämtning och vila

När stressystemet kickar igång är det hormonet CRH (corticotropin-releasing hormone) som frisätts från hypotalamus. Det ökar i sin tur nivån av stresshormonet kortisol i blodet. Då är vi redo att prestera på toppen av vår förmåga. Meningen är att det ska komma en återhämtningsperiod och vila.

En svaghet i systemet är att det är dåligt på att hantera långvarig stress. Om det är påslaget hela tiden kan det orsaka stor skada. Ständig stress stör många andra viktiga funktioner i kroppen, såsom ämnesomsättning, återhämtning, sårläkning och inflammationsreglering.