Vad betyder P-Kalium och S-Kalium – och varför är kalium viktigt?

Vad är kalium?

Kalium är ett livsnödvändigt mineral och en elektrolyt som finns i alla kroppens celler. Cirka 98 procent av allt kalium i kroppen finns inne i cellerna, medan en mycket liten andel cirkulerar i blodet. Trots att mängden i blodet är liten är den noggrant reglerad – eftersom även små avvikelser kan påverka hjärta, muskler och nervsystem.

Kalium har flera centrala funktioner:

• reglerar elektriska signaler i nerver och muskler

• bidrar till normal hjärtrytm

• påverkar muskelkontraktion och avslappning

• hjälper till att hålla rätt vätske- och syra-basbalans

Vad betyder P-Kalium och S-Kalium?

När man mäter kalium i blodet används oftast benämningarna P-Kalium eller S-Kalium.

• P-Kalium betyder kalium mätt i plasma

• S-Kalium betyder kalium mätt i serum

Skillnaden mellan plasma och serum är teknisk och har att göra med hur blodprovet hanteras i laboratoriet. För dig som patient spelar det i praktiken ingen roll – värdena är jämförbara och tolkas på samma sätt.

Båda proverna visar alltså halten kalium i blodet vid provtagningstillfället.

Varför är kalium så viktigt för hjärtat?

Hjärtat är en muskel som styrs av elektriska impulser. Kalium är tillsammans med natrium och kalcium avgörande för att dessa impulser ska uppstå och fortledas korrekt.

Om kaliumhalten är för låg eller för hög kan hjärtats elektriska stabilitet rubbas. Det kan leda till:

• oregelbunden hjärtrytm

• hjärtklappning

• i allvarliga fall rytmrubbningar som kräver medicinsk bedömning

Det är därför kalium nästan alltid ingår i utredningar vid hjärtpåverkan, trötthet eller muskulära symtom.

Kalium och muskler – mer än bara träningsvärk

Kalium behövs för att muskler ska kunna dra ihop sig och slappna av normalt. Vid obalans kan musklerna bli mer lättretliga eller tvärtom svagare.

Vanliga symtom vid rubbade kaliumvärden kan vara:

• muskeltrötthet

• kramper

• svaghetskänsla

• stickningar eller domningar

Personer som tränar mycket, svettas kraftigt eller har ensidiga kostvanor kan vara mer känsliga för förändringar i elektrolytbalansen.

Hur reglerar kroppen kalium?

Kroppen har ett avancerat system för att hålla kalium inom ett snävt intervall. De viktigaste organen i denna reglering är:

• njurarna som utsöndrar överskott via urinen

• hormoner framför allt aldosteron

• insulin som påverkar hur kalium fördelas mellan blod och celler

Även syra-basbalansen i kroppen påverkar hur kalium rör sig mellan celler och blod.

Normala värden för P-Kalium och S-Kalium

Referensintervallen kan variera något mellan laboratorier, men för vuxna används ofta:

3,5–4,6 mmol/L

Värden utanför detta intervall bör alltid bedömas i sitt sammanhang – tillsammans med symtom, andra prover och eventuell medicinering.

För lågt kalium – hypokalemi

För lågt kalium kallas hypokalemi. Det kan uppstå vid:

• långvariga diarréer eller kräkningar

• användning av vätskedrivande läkemedel

• låg kaliumtillförsel via kosten

• hormonella tillstånd som påverkar njurarna

Symtom kan vara trötthet, muskelsvaghet, kramper och hjärtklappning. Uttalad hypokalemi kräver alltid medicinsk bedömning.

För högt kalium – hyperkalemi

För högt kalium kallas hyperkalemi. Det ses oftare vid:

• nedsatt njurfunktion

• vissa läkemedel (t.ex. ACE-hämmare eller kaliumsparande diuretika)

• uttorkning

• cellnedbrytning eller allvarlig sjukdom

Hyperkalemi kan vara allvarligt eftersom det påverkar hjärtats elektriska aktivitet. Därför följs förhöjda värden ofta upp snabbt.

Kalium i kosten – hur får man i sig tillräckligt?

Kalium finns naturligt i många livsmedel, särskilt i:

• frukt (banan, apelsin, avokado)

• grönsaker (potatis, spenat, tomat)

• baljväxter

• nötter och frön

För de flesta räcker en varierad kost för att täcka behovet. Tillskott bör endast användas efter medicinsk rekommendation, eftersom för högt intag kan vara skadligt.

När bör man kontrollera P-Kalium eller S-Kalium?

Ett kaliumprov kan vara särskilt relevant om du:

• har hjärtklappning eller oregelbunden puls

• upplever muskeltrötthet eller kramper

• har njurpåverkan

• använder vissa läkemedel

• vill göra en bredare hälsokontroll

Hos Werlabs ingår P-Kalium eller S-Kalium i flera hälsokontroller och analyseras alltid tillsammans med andra relevanta markörer för en helhetsbedömning.

Vanliga frågor om kalium (P-Kalium och S-Kalium)

Vad är skillnaden mellan P-Kalium och S-Kalium?

Skillnaden ligger i hur blodet behandlas i laboratoriet. För patienten är värdena jämförbara och tolkas på samma sätt.

Vad händer om kalium är för lågt?

För lågt kalium kan ge muskelsvaghet, kramper och påverka hjärtrytmen. Uttalade brister kräver medicinsk bedömning.

Är för högt kalium farligt?

Ja, förhöjt kalium kan påverka hjärtats elektriska signaler och bör alltid följas upp, särskilt vid njurpåverkan.

Kan levnadsvanor påverka kaliumvärdet?

Ja. Vätskebalans, kost, träning och stress kan påverka elektrolytbalansen indirekt.

Behöver man fasta inför kaliumprov?

Vanligtvis inte, men följ alltid instruktionerna som ges vid provtagning.

Kan jag ta kaliumtillskott på egen hand?

Det bör endast göras efter rekommendation från vård eller efter provsvar, eftersom överskott kan vara skadligt.

Hur ofta bör man kontrollera kalium?

Vid normala värden räcker det oftast vid hälsokontroller eller vid behov. Vid avvikande värden följs det upp individuellt.