Blodtryck

Vad är blodtryck?

När hjärtat pumpar ut blod till blodkärlen stiger trycket i kärlen. Det övre trycket, systoliskt blodtryck, är det tryck som uppstår vid varje hjärtslag. Det undre trycket, diastoliskt blodtryck, är trycket i blodkärlen mellan hjärtslagen. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och anges med två siffror, exempelvis 120/80 mmHg, där 80 mmHg är det diastoliska trycket.

Mätningen av blodtrycket sker med hjälp av en blodtrycksmätare, som är en medicinsk utrustning för att mäta blodtryck både i vården och hemma. Det är viktigt att mätningen utförs korrekt för att få tillförlitliga värden.

Hur mäts blodtrycket?

Blodtrycket mäts med en blodtrycksmätare, vanligtvis genom att en manschett sätts runt överarmen. Så här går det till: När manschetten fylls med luft stoppas blodflödet tillfälligt. Luft släpps sedan långsamt ut medan läkaren eller sjuksköterskan lyssnar med ett stetoskop eller använder elektroniska mätinstrument. Innan mätningen ska du vila minst fem minuter och undvika koffein, alkohol, rökning och snus för att få ett tillförlitligt resultat. Mätningen bör upprepas minst två gånger för att säkerställa att blodtrycket mäts korrekt. Den första siffran representerar det systoliska trycket och den andra siffran det diastoliska.

Vad räknas som normalt blodtryck?

Ett normalt blodtryck är vanligtvis kring 120/80 mm Hg. Enligt europeiska riktlinjer delas blodtrycket in enligt följande:

• Optimalt: <120 / <70 mm Hg

• Normalt: 120-129 / 80-84 mm Hg

• Normalt till högt: 130-139 / 85-89 mm Hg

• Mild hypertoni: 140-159 / 90-99 mm Hg

• Moderat hypertoni: 160-179 / 100-109 mm Hg

• Svår hypertoni: ≥180 / ≥110 mm Hg

Hos äldre kan systoliskt blodtryck vara något högre medan det diastoliska är normalt. Detta kallas isolerad systolisk hypertoni.

Vad är högt blodtryck (hypertoni)?

Högt blodtryck är ett tillstånd där trycket i kroppens blodkärl är kroniskt förhöjt, vilket kan skada kärl och organ. Patienter med hypertoni löper ökad risk för komplikationer. Över tid kan detta bland annat öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom. Exempel på riskfaktorer är ärftlighet, övervikt, diabetes och hög ålder. Högt blodtryck är vanligtvis symtomfritt, vilket gör det viktigt att regelbundet kontrollera blodtrycket, särskilt om man har dessa riskfaktorer.

Symtom som lätt huvudvärk, trötthet och yrsel kan förekomma men är ospecifika och kan ha andra orsaker. Vid akut svår huvudvärk, bröstsmärta, andnöd eller plötslig synförlust behöver man omedelbart söka vård, eftersom det kan tyda på allvarliga komplikationer. Det är viktigt att patienter med högt blodtryck får rätt vård och uppföljning för att minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar, och att sätta sig in i symtom, orsaker och behandling vid högt blodtryck.

Vad är lågt blodtryck (hypotoni)?

Blodtryck under 90/60 mmHg, där det systoliska trycket är under 90 mmHg och det diastoliska under 60 mmHg, räknas som lågt blodtryck (hypotoni). Det är oftast ofarligt om inga symtom uppstår, men vid akut blodtrycksfall kan man uppleva yrsel, svaghet, kallsvettningar eller illamående, vilket beskrivs mer detaljerat i vår guide om lågt blodtryck – symtom, orsaker och behandling. Hos äldre kan lågt blodtryck vara tecken på underliggande hjärt-kärlsjukdom eller vätskebrist. För att undvika symtom bör man dricka tillräckligt med vatten, minska alkoholintaget och undvika snabba rörelser när man reser sig.

Blodtryck hos olika grupper

Blodtrycket påverkas av flera faktorer och kan variera mycket mellan olika grupper av människor. Hos äldre personer är det vanligt att blodtrycket stiger med åldern, särskilt det systoliska blodtrycket, vilket ökar risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Män har generellt sett högre blodtryck än kvinnor, särskilt i yngre och medelålders grupper, men efter klimakteriet ökar blodtrycket ofta även hos kvinnor, vilket hänger ihop med hur hälsovärden skiljer sig mellan kvinnor och män.

Personer med diabetes, njursjukdom eller andra kroniska sjukdomar har också en ökad risk för förhöjt blodtryck och kan ha nytta av en hälsokontroll av hjärta och kärl, till exempel genom en mer riktad hälsokontroll av hjärta med blodprover och blodtrycksmätning, och bör därför mäta blodtrycket regelbundet. Det är viktigt att vara medveten om dessa skillnader och att anpassa kontroller och förebyggande åtgärder efter individuella riskfaktorer. Genom att mäta blodtrycket ofta kan du upptäcka förändringar i tid och minska risken för komplikationer.

Orsaker till högt blodtryck

Högt blodtryck kan bero på bland annat ärftliga faktorer, livsstilsfaktorer eller underliggande sjukdomar. Vanliga livsstilsfaktorer som bidrar till högt blodtryck inkluderar till exempel:

• Dåliga kostvanor, särskilt högt saltintag

• Fysisk inaktivitet

• Övervikt och fetma

• Stress, där fysiska symtom på stress och ångest i sig kan belasta hjärta och kärl

• Alkohol och rökning, där alkoholens påverkan på blodvärden och hälsorisker kan vara betydande

Risker med högt blodtryck

Långvarigt högt blodtryck kan hos patienter leda till allvarliga hälsoproblem som hjärtinfarkt och stroke, hjärtsvikt, njursjukdomar samt demens och ögonskador, vilket gör det viktigt att skydda ditt hjärta och förebygga hjärt-kärlsjukdom.

• Hjärtinfarkt och stroke

• Hjärtsvikt

• Njursjukdomar

• Demens

• Ögonskador

Hur kan jag sänka mitt blodtryck?

Du kan ofta påverka ditt blodtryck positivt genom att göra följande förändringar i levnadsvanor, och vid behov komplettera med hälsokontroller via blodprov. Om du har förhöjt blodtryck eller andra riskfaktorer behöver du ibland göra större förändringar eller söka behandling:

• Kost: Minska saltintaget och välj en kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn, gärna med fokus på vitaminrika livsmedel och vad man ska äta.

• Fysisk aktivitet: Regelbunden motion förbättrar blodtrycket, och här kan riktlinjerna för hur mycket fysisk aktivitet som behövs för att hålla sig frisk vara till hjälp.

• Viktkontroll: Att gå ner i vikt om du är överviktig hjälper att sänka blodtrycket och minskar samtidigt risken för rubbade blodsockernivåer, vilket du kan följa genom att testa blodsocker och diabetesrisk.

• Stresshantering: Minska stress genom avslappningsövningar, meditation eller yoga.

• Minska alkohol och rökning: Begränsa alkoholkonsumtionen och sluta röka eller snusa.

Medicinsk behandling av högt blodtryck

Om förändringar i levnadsvanor inte räcker ska medicinsk behandling påbörjas, vilket ofta kombineras med att genomföra återkommande hälsokontroller. Det finns flera typer av blodtryckssänkande läkemedel som diuretika, ACE-hämmare, kalciumantagonister och betablockerare. Din läkare hjälper till att välja den behandling som passar bäst för dig, och det är viktigt med regelbunden medicinsk uppföljning och kontakt med vården för att säkerställa att behandlingen ger önskad effekt.

Varför varierar blodtrycket?

Blodtrycket varierar naturligt under dagen och påverkas av fysisk aktivitet, stress och miljö, vilket gör det extra viktigt att förstå vad som är normalt, högt och lågt blodtryck. Vissa personer kan uppleva ett tillfälligt högre blodtryck vid läkarbesök, så kallad vitrockshypertoni. Därför är det viktigt att mätningen går till på rätt sätt och att blodtrycket mäts minst två till tre gånger vid olika tillfällen för en rättvis bedömning.