Natrium
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Natrium är en elektrolyt som hjälper kroppen att reglera vätskebalansen och är viktig för nervsystemets och musklernas funktion. Ett blodprov för natrium mäter koncentrationen av natrium i blodet och kan visa om kroppens vatten- och saltbalans är rubbad.
Ett normalt natriumvärde hos vuxna ligger vanligtvis mellan 137 och 145 mmol/L. Både höga och låga värden kan förekomma vid vätskebalansrubbningar, läkemedelsbehandling eller vissa sjukdomar.
Natrium
59 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.
Innehåll
Sammanfattning
Natrium är en viktig elektrolyt som reglerar kroppens vätskebalans och bidrar till normal nerv- och muskelfunktion.
Ett normalt natriumvärde ligger vanligtvis mellan 137 och 145 mmol/L. Högt natrium beror ofta på vätskebrist, medan lågt natrium ofta orsakas av en obalans mellan vatten och natrium i kroppen.
Avvikande värden behöver tolkas tillsammans med symtom, läkemedel och andra blodprover för att avgöra om uppföljning eller behandling behövs.
Vad är natrium?
Natrium är ett livsviktigt mineral som finns i kroppens vätskor, framför allt i vätskan utanför cellerna. Tillsammans med andra elektrolyter, som kalium och klorid, bidrar natrium till att kroppens celler fungerar normalt.
Natrium har flera viktiga funktioner:
Reglerar kroppens vätskebalans.
Bidrar till normal nervsignalering.
Behövs för musklernas funktion.
Hjälper till att upprätthålla blodvolym och blodtryck.
Vi får i oss natrium genom maten, framför allt via vanligt salt. Njurarna och kroppens hormoner reglerar hur mycket natrium och vatten som behålls eller utsöndras.
Varför analyserar man natrium?
Ett natriumprov används främst för att undersöka kroppens vätskebalans och upptäcka för höga eller för låga natriumnivåer.
Provet kan vara aktuellt vid:
Misstänkt vätskebrist eller vätskeöverskott.
Långvariga kräkningar eller diarréer.
Behandling med vätskedrivande läkemedel.
Vissa njur-, hjärt- eller hormonsjukdomar.
Symtom som trötthet, förvirring eller muskelsvaghet.
Natrium analyseras ofta tillsammans med kalium och njurfunktionsprover som kreatinin och eGFR.
Läs mer om hur du tolkar dina njur- och elektrolytprover.
Vad är ett normalt natriumvärde?
Referensintervallet för natrium hos vuxna är vanligtvis 137–145 mmol/L, men gränserna kan skilja sig något mellan laboratorier.
Ett värde inom referensintervallet talar för att natriumkoncentrationen i blodet är normal vid provtagningstillfället.
Ett avvikande värde behöver däremot inte alltid innebära sjukdom. Resultatet behöver bedömas tillsammans med symtom, läkemedel och andra blodprover.
Vad innebär ett högt natriumvärde (hypernatremi)?
Högt natrium i blodet, hypernatremi, innebär vanligtvis att natriumkoncentrationen överstiger 145 mmol/L. Den vanligaste orsaken är att kroppen har för lite vatten i förhållande till mängden natrium.
Möjliga orsaker är:
Vätskebrist till följd av otillräckligt vätskeintag.
Stora vätskeförluster vid feber, diarré eller svettning.
Vissa njur- eller hormonella sjukdomar.
Läkemedel som påverkar vätskebalansen.
Symtom vid högt natrium
Ett förhöjt natriumvärde kan orsaka stark törst, muntorrhet, trötthet och muskelsvaghet.
Vid kraftigt förhöjda nivåer kan även förvirring, kramper och medvetandepåverkan förekomma.
Högt natrium behöver bedömas utifrån hur mycket värdet avviker, hur snabbt förändringen har uppstått och vilka symtom du har.
Läs mer om vätskeintag och kroppens vätskebalans.
Vad innebär ett lågt natriumvärde (hyponatremi)?
Lågt natrium i blodet, hyponatremi, innebär vanligtvis att natriumkoncentrationen understiger 135 mmol/L. Det beror ofta på att kroppen har för mycket vatten i förhållande till mängden natrium, snarare än att du får i dig för lite salt.
Vanliga orsaker är:
Läkemedel, särskilt vissa vätskedrivande läkemedel.
Sjukdomar som påverkar njurarnas eller hormonernas reglering av vatten.
Hjärtsvikt eller vissa lever- och njursjukdomar.
Kräkningar eller diarréer.
Mycket stort vattenintag, särskilt vid långvarig fysisk ansträngning.
Symtom vid lågt natrium
Lätt sänkta natriumvärden ger ibland inga tydliga symtom.
Vid mer uttalad hyponatremi kan symtom som huvudvärk, illamående, trötthet, muskelsvaghet och koncentrationssvårigheter förekomma.
Om natrium sjunker snabbt eller till mycket låga nivåer kan tillståndet bli allvarligt och orsaka förvirring, kramper eller medvetandepåverkan.
Vid sådana symtom ska du söka akut vård.
Vad kan påverka natriumvärdet?
Natriumkoncentrationen påverkas framför allt av balansen mellan vatten och natrium i kroppen.
Faktorer som kan påverka resultatet är bland annat:
Vätskeintag: Både för lite och mycket stora mängder vatten kan påverka natriumkoncentrationen.
Läkemedel: Vissa vätskedrivande och antidepressiva läkemedel kan bidra till förändrade natriumvärden.
Njurfunktion: Njurarna har en central roll i regleringen av kroppens vatten- och saltbalans.
Hormoner: Bland annat ADH och aldosteron påverkar hur kroppen reglerar vatten och natrium.
Sjukdom: Vissa hjärt-, lever- och njursjukdomar kan orsaka rubbningar.
Natriumvärdet visar inte direkt hur mycket salt du äter. Ett normalt natriumvärde innebär därför inte nödvändigtvis att ditt saltintag är lagom.
Vilka livsmedel innehåller natrium?
Natrium finns naturligt i många livsmedel, men den största delen av intaget kommer vanligtvis från salt som tillsätts vid tillverkning eller tillagning av mat. Exempel på natriumrika livsmedel är bröd, ost, charkprodukter, färdigrätter, buljong och soja.
Ett högt saltintag kan bidra till förhöjt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 bör vuxna begränsa saltintaget till högst cirka 5,75 gram per dag, motsvarande 2,3 gram natrium.
Hur tas ett natriumprov?
Natrium mäts genom ett vanligt blodprov, oftast från en ven i armen.
Provet kräver normalt ingen fasta eller särskild förberedelse. Du bör vanligtvis dricka som normalt inför provtagningen, om du inte fått andra instruktioner.
I provsvaret kan analysen anges som P-Natrium eller S-Natrium, beroende på om natrium mäts i plasma eller serum.
Läs mer om skillnaden mellan P-Natrium och S-Natrium.
När behöver ett avvikande natriumvärde följas upp?
Om ditt natriumvärde ligger utanför referensintervallet avgörs behovet av uppföljning av hur mycket värdet avviker, eventuella symtom och bakomliggande orsaker.
Vid mindre avvikelser kan läkaren ibland rekommendera ett nytt blodprov. Mer uttalade eller snabbt uppkomna förändringar kan behöva bedömas skyndsamt.
Försök inte korrigera ett lågt natriumvärde genom att själv öka saltintaget eller kraftigt begränsa vätskeintaget. Behandlingen beror på orsaken och behöver ibland ske under medicinsk övervakning.
Vanliga frågor
Vad är ett normalt natriumvärde i blodet?
Ett normalt natriumvärde hos vuxna ligger vanligtvis mellan 137 och 145 mmol/L, men referensintervallet kan variera något mellan laboratorier. Natrium är en elektrolyt som hjälper kroppen att reglera vätskebalansen och är viktig för nervernas och musklernas funktion. Ett värde utanför referensintervallet kan tyda på en rubbning i vätskebalansen och behöver bedömas tillsammans med symtom och andra blodprover.
Vilka symtom kan man få av lågt natrium?
Lågt natrium i blodet, även kallat hyponatremi, kan orsaka huvudvärk, illamående, trötthet, muskelsvaghet och koncentrationssvårigheter. Vid kraftigt eller snabbt sjunkande natriumnivåer kan allvarligare symtom uppstå, exempelvis förvirring, kramper och medvetandepåverkan. Lindrigt sänkta värden ger ibland inga symtom alls. Vid kramper, uttalad förvirring eller medvetandepåverkan ska du söka akut vård.
Vilka symtom kan man få av högt natrium?
Högt natrium i blodet, hypernatremi, beror ofta på att kroppen har för lite vatten i förhållande till mängden natrium. Vanliga symtom kan vara stark törst, muntorrhet, trötthet och muskelsvaghet. Vid kraftigt förhöjda nivåer kan förvirring, kramper och medvetandepåverkan förekomma. Risken för allvarliga symtom beror bland annat på hur högt värdet är och hur snabbt förändringen har uppstått.
Kan man få lågt natrium av att dricka för mycket vatten?
Ja, ett mycket stort vattenintag kan späda ut natriumkoncentrationen i blodet och orsaka hyponatremi. Risken är särskilt relevant om kroppen inte hinner utsöndra överskottsvattnet, exempelvis vid långvarig fysisk ansträngning eller vissa sjukdomstillstånd. Lågt natrium kan även bero på läkemedel, hormonella rubbningar eller sjukdomar som påverkar kroppens vattenbalans. Det är därför viktigt att utreda orsaken innan man förändrar sitt vätske- eller saltintag.
Kan man höja ett lågt natriumvärde genom att äta mer salt?
Inte alltid. Ett lågt natriumvärde beror ofta på en obalans mellan vatten och natrium i kroppen, snarare än att du äter för lite salt. Behandlingen beror på orsaken och kan exempelvis innebära justering av läkemedel, förändrat vätskeintag eller medicinsk behandling. Att själv försöka höja natriumvärdet genom att äta stora mängder salt är inte en säker lösning. Uttalad hyponatremi behöver behandlas under medicinsk kontroll eftersom en alltför snabb korrigering kan vara skadlig.
Andra hälsomarkörer inom Njurar
Hälsokontroller

Standard
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning av din hälsa.
Pris
1 895 krMedlemspris
1 395 kr
Kvinna
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på kvinnohälsa.
Pris
2 395 kr2 035 krMedlemspris
1 850 kr1 570 kr
Man
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på manlig hälsa.
Pris
2 395 kr2 035 krMedlemspris
1 850 kr1 570 krArtiklar (Njurar)

Färgen på ditt urin kan avslöja hur du mår
Läs mer

Kalium – därför behöver hjärtat, musklerna och nerverna mineralet
Läs mer

Hur mycket vatten behöver du dricka per dag för att må bra?
Läs mer

Vad är ett normalt CK-värde – och varför varierar det?
Läs mer

När är ett högt CK-värde farligt?
Läs mer

Mörk urin: Vad betyder färgen för din hälsa och njurfunktion?
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Njurar)
Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling
En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.
Läs mer
Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning
Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.
Läs mer
Njursten: Symtom, orsaker och behandling
Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.
Läs mer
Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna
Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.
Läs mer
Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet
Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.
Läs mer
Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.
Läs mer