Natrium

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Natrium är en elektrolyt som hjälper kroppen att reglera vätskebalansen och är viktig för nervsystemets och musklernas funktion. Ett blodprov för natrium mäter koncentrationen av natrium i blodet och kan visa om kroppens vatten- och saltbalans är rubbad.

Ett normalt natriumvärde hos vuxna ligger vanligtvis mellan 137 och 145 mmol/L. Både höga och låga värden kan förekomma vid vätskebalansrubbningar, läkemedelsbehandling eller vissa sjukdomar.

Natrium

59 kr

Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men ger inte alltid en skriftlig kommentar. Enskilda hälsomarkörer granskas individuellt, och bedöms inte tillsammans med andra prover eller hälsokontroller som köps samtidigt.

Innehåll

Sammanfattning

Natrium är en viktig elektrolyt som reglerar kroppens vätskebalans och bidrar till normal nerv- och muskelfunktion.

Ett normalt natriumvärde ligger vanligtvis mellan 137 och 145 mmol/L. Högt natrium beror ofta på vätskebrist, medan lågt natrium ofta orsakas av en obalans mellan vatten och natrium i kroppen.

Avvikande värden behöver tolkas tillsammans med symtom, läkemedel och andra blodprover för att avgöra om uppföljning eller behandling behövs.

Vad är natrium?

Natrium är ett livsviktigt mineral som finns i kroppens vätskor, framför allt i vätskan utanför cellerna. Tillsammans med andra elektrolyter, som kalium och klorid, bidrar natrium till att kroppens celler fungerar normalt.

Natrium har flera viktiga funktioner:

  • Reglerar kroppens vätskebalans.

  • Bidrar till normal nervsignalering.

  • Behövs för musklernas funktion.

  • Hjälper till att upprätthålla blodvolym och blodtryck.

Vi får i oss natrium genom maten, framför allt via vanligt salt. Njurarna och kroppens hormoner reglerar hur mycket natrium och vatten som behålls eller utsöndras.

Varför analyserar man natrium?

Ett natriumprov används främst för att undersöka kroppens vätskebalans och upptäcka för höga eller för låga natriumnivåer.

Provet kan vara aktuellt vid:

  • Misstänkt vätskebrist eller vätskeöverskott.

  • Långvariga kräkningar eller diarréer.

  • Behandling med vätskedrivande läkemedel.

  • Vissa njur-, hjärt- eller hormonsjukdomar.

  • Symtom som trötthet, förvirring eller muskelsvaghet.

Natrium analyseras ofta tillsammans med kalium och njurfunktionsprover som kreatinin och eGFR.

Läs mer om hur du tolkar dina njur- och elektrolytprover.

Vad är ett normalt natriumvärde?

Referensintervallet för natrium hos vuxna är vanligtvis 137–145 mmol/L, men gränserna kan skilja sig något mellan laboratorier.

Ett värde inom referensintervallet talar för att natriumkoncentrationen i blodet är normal vid provtagningstillfället.

Ett avvikande värde behöver däremot inte alltid innebära sjukdom. Resultatet behöver bedömas tillsammans med symtom, läkemedel och andra blodprover.

Vad innebär ett högt natriumvärde (hypernatremi)?

Högt natrium i blodet, hypernatremi, innebär vanligtvis att natriumkoncentrationen överstiger 145 mmol/L. Den vanligaste orsaken är att kroppen har för lite vatten i förhållande till mängden natrium.

Möjliga orsaker är:

  • Vätskebrist till följd av otillräckligt vätskeintag.

  • Stora vätskeförluster vid feber, diarré eller svettning.

  • Vissa njur- eller hormonella sjukdomar.

  • Läkemedel som påverkar vätskebalansen.

Symtom vid högt natrium

Ett förhöjt natriumvärde kan orsaka stark törst, muntorrhet, trötthet och muskelsvaghet.

Vid kraftigt förhöjda nivåer kan även förvirring, kramper och medvetandepåverkan förekomma.

Högt natrium behöver bedömas utifrån hur mycket värdet avviker, hur snabbt förändringen har uppstått och vilka symtom du har.

Läs mer om vätskeintag och kroppens vätskebalans.

Vad innebär ett lågt natriumvärde (hyponatremi)?

Lågt natrium i blodet, hyponatremi, innebär vanligtvis att natriumkoncentrationen understiger 135 mmol/L. Det beror ofta på att kroppen har för mycket vatten i förhållande till mängden natrium, snarare än att du får i dig för lite salt.

Vanliga orsaker är:

  • Läkemedel, särskilt vissa vätskedrivande läkemedel.

  • Sjukdomar som påverkar njurarnas eller hormonernas reglering av vatten.

  • Hjärtsvikt eller vissa lever- och njursjukdomar.

  • Kräkningar eller diarréer.

  • Mycket stort vattenintag, särskilt vid långvarig fysisk ansträngning.

Symtom vid lågt natrium

Lätt sänkta natriumvärden ger ibland inga tydliga symtom.

Vid mer uttalad hyponatremi kan symtom som huvudvärk, illamående, trötthet, muskelsvaghet och koncentrationssvårigheter förekomma.

Om natrium sjunker snabbt eller till mycket låga nivåer kan tillståndet bli allvarligt och orsaka förvirring, kramper eller medvetandepåverkan.

Vid sådana symtom ska du söka akut vård.

Vad kan påverka natriumvärdet?

Natriumkoncentrationen påverkas framför allt av balansen mellan vatten och natrium i kroppen.

Faktorer som kan påverka resultatet är bland annat:

  • Vätskeintag: Både för lite och mycket stora mängder vatten kan påverka natriumkoncentrationen.

  • Läkemedel: Vissa vätskedrivande och antidepressiva läkemedel kan bidra till förändrade natriumvärden.

  • Njurfunktion: Njurarna har en central roll i regleringen av kroppens vatten- och saltbalans.

  • Hormoner: Bland annat ADH och aldosteron påverkar hur kroppen reglerar vatten och natrium.

  • Sjukdom: Vissa hjärt-, lever- och njursjukdomar kan orsaka rubbningar.

Natriumvärdet visar inte direkt hur mycket salt du äter. Ett normalt natriumvärde innebär därför inte nödvändigtvis att ditt saltintag är lagom.

Vilka livsmedel innehåller natrium?

Natrium finns naturligt i många livsmedel, men den största delen av intaget kommer vanligtvis från salt som tillsätts vid tillverkning eller tillagning av mat. Exempel på natriumrika livsmedel är bröd, ost, charkprodukter, färdigrätter, buljong och soja.

Ett högt saltintag kan bidra till förhöjt blodtryck och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 bör vuxna begränsa saltintaget till högst cirka 5,75 gram per dag, motsvarande 2,3 gram natrium.

Hur tas ett natriumprov?

Natrium mäts genom ett vanligt blodprov, oftast från en ven i armen.

Provet kräver normalt ingen fasta eller särskild förberedelse. Du bör vanligtvis dricka som normalt inför provtagningen, om du inte fått andra instruktioner.

I provsvaret kan analysen anges som P-Natrium eller S-Natrium, beroende på om natrium mäts i plasma eller serum.

Läs mer om skillnaden mellan P-Natrium och S-Natrium.

När behöver ett avvikande natriumvärde följas upp?

Om ditt natriumvärde ligger utanför referensintervallet avgörs behovet av uppföljning av hur mycket värdet avviker, eventuella symtom och bakomliggande orsaker.

Vid mindre avvikelser kan läkaren ibland rekommendera ett nytt blodprov. Mer uttalade eller snabbt uppkomna förändringar kan behöva bedömas skyndsamt.

Försök inte korrigera ett lågt natriumvärde genom att själv öka saltintaget eller kraftigt begränsa vätskeintaget. Behandlingen beror på orsaken och behöver ibland ske under medicinsk övervakning.

Vanliga frågor

Vad är ett normalt natriumvärde i blodet?

Ett normalt natriumvärde hos vuxna ligger vanligtvis mellan 137 och 145 mmol/L, men referensintervallet kan variera något mellan laboratorier. Natrium är en elektrolyt som hjälper kroppen att reglera vätskebalansen och är viktig för nervernas och musklernas funktion. Ett värde utanför referensintervallet kan tyda på en rubbning i vätskebalansen och behöver bedömas tillsammans med symtom och andra blodprover.

Vilka symtom kan man få av lågt natrium?

Lågt natrium i blodet, även kallat hyponatremi, kan orsaka huvudvärk, illamående, trötthet, muskelsvaghet och koncentrationssvårigheter. Vid kraftigt eller snabbt sjunkande natriumnivåer kan allvarligare symtom uppstå, exempelvis förvirring, kramper och medvetandepåverkan. Lindrigt sänkta värden ger ibland inga symtom alls. Vid kramper, uttalad förvirring eller medvetandepåverkan ska du söka akut vård.

Vilka symtom kan man få av högt natrium?

Högt natrium i blodet, hypernatremi, beror ofta på att kroppen har för lite vatten i förhållande till mängden natrium. Vanliga symtom kan vara stark törst, muntorrhet, trötthet och muskelsvaghet. Vid kraftigt förhöjda nivåer kan förvirring, kramper och medvetandepåverkan förekomma. Risken för allvarliga symtom beror bland annat på hur högt värdet är och hur snabbt förändringen har uppstått.

Kan man få lågt natrium av att dricka för mycket vatten?

Ja, ett mycket stort vattenintag kan späda ut natriumkoncentrationen i blodet och orsaka hyponatremi. Risken är särskilt relevant om kroppen inte hinner utsöndra överskottsvattnet, exempelvis vid långvarig fysisk ansträngning eller vissa sjukdomstillstånd. Lågt natrium kan även bero på läkemedel, hormonella rubbningar eller sjukdomar som påverkar kroppens vattenbalans. Det är därför viktigt att utreda orsaken innan man förändrar sitt vätske- eller saltintag.

Kan man höja ett lågt natriumvärde genom att äta mer salt?

Inte alltid. Ett lågt natriumvärde beror ofta på en obalans mellan vatten och natrium i kroppen, snarare än att du äter för lite salt. Behandlingen beror på orsaken och kan exempelvis innebära justering av läkemedel, förändrat vätskeintag eller medicinsk behandling. Att själv försöka höja natriumvärdet genom att äta stora mängder salt är inte en säker lösning. Uttalad hyponatremi behöver behandlas under medicinsk kontroll eftersom en alltför snabb korrigering kan vara skadlig.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

  • Urea (Karbamid)

    Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

  • Cystatin C

    Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

  • Kreatinin

    Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

  • eGFR (Cystatin C)

    eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

  • eGFR (Kreatinin)

    eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

  • eGFR (medel)

    eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

  • Kalium

    Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

  • Kalcium

    Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

  • Fosfat

    Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

  • Klorid

    Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

  • Kreatinkinas (CK)

    Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

Sjukdomar & besvär (Njurar)

Urinvägsinfektion (UVI): Symtom, orsaker och behandling

En urinvägsinfektion är ett mycket vanligt tillstånd som uppstår när bakterier tar sig in i urinvägarna och orsakar en inflammation. Infektionen drabbar oftast de nedre urinvägarna, vilket kallas för blåskatarr, men kan i vissa fall sprida sig upp till njurarna. Även om en urinvägsinfektion i de flesta fall är lätt att behandla och läker ut utan komplikationer, är det viktigt att känna igen tecknen så att du kan få rätt stöd och vid behov medicinsk behandling i tid.

Läs mer

Hematuri (blod i urinen): Orsaker, symtom och utredning

Att upptäcka blod i urinen, ett tillstånd som inom medicinen kallas hematuri, kan kännas oroande. Hematuri är inte en självständig sjukdom utan ett kliniskt tecken på att det finns en blödning någonstans längs urinvägarna, från njurarna ner till urinröret. Även om orsaken i många fall visar sig vara godartad och lättbehandlad, ska nytillkommen hematuri alltid tas på allvar och utredas av läkare för att utesluta bakomliggande allvarliga tillstånd.

Läs mer

Njursten: Symtom, orsaker och behandling

Ett njurstensanfall kommer ofta plötsligt och beskrivs av många som en av de mest intensiva smärtupplevelser man kan drabbas av. Stenarna bildas i njurarna när balansen av lösta salter i urinen rubbas. Även om mindre njurstenar oftast spolas ut av sig själva med urinen, kan större stenar fastna på sin väg ner mot urinblåsan. Genom rätt medicinsk hantering och medvetna levnadsvanor går det att både lindra akuta anfall och förhindra att nya stenar bildas.

Läs mer

Polycystisk njursjukdom – ärftlig cystsjukdom som påverkar njurarna

Polycystisk njursjukdom (ADPKD) är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och kännetecknas av att vätskefyllda cystor bildas i njurarna. Cystorna växer över tid och kan leda till kronisk njursvikt. Tidig diagnos och behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen och förbättra livskvaliteten.

Läs mer

Njursvikt – när njurarna inte längre kan rena blodet

Njursvikt innebär att njurarna förlorar sin förmåga att filtrera avfallsprodukter och överskottsvätska från blodet. Tillståndet kan utvecklas plötsligt eller gradvis och leder till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Tidig upptäckt och rätt behandling är avgörande för prognosen.

Läs mer

Nefrotiskt syndrom – proteinläckage som orsakar svullnad

Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd där njurarna läcker ut stora mängder protein i urinen. Detta leder till svullnad i kroppen, låga proteinnivåer i blodet och förhöjda blodfetter. Tillståndet kan ha flera bakomliggande orsaker och kräver noggrann utredning för rätt behandling.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök