Kalium

Vad är kalium?

Kalium är en elektrolyt och ett mineral som är nödvändigt för att kroppen ska fungera normalt. Det spelar en central roll för nervsystemet, musklernas funktion och hjärtats elektriska aktivitet. Kalium bidrar också till att reglera kroppens vätske- och saltbalans tillsammans med andra elektrolyter, framför allt natrium.

Den största delen av kroppens kalium finns inne i cellerna. Endast en liten mängd cirkulerar i blodet, men även små förändringar i blodets kaliumnivå kan påverka kroppens funktion. Därför regleras kalium noggrant av framför allt njurarna och hormonet aldosteron.

Blodprovet P-Kalium används för att mäta mängden kalium i blodet och är en viktig del vid bedömning av bland annat njurfunktion, elektrolytbalans och vissa hjärt- och kärlsjukdomar. Här kan du fördjupa dig i vad P-kalium och S-kalium betyder.

Varför analyseras kalium?

Kalium analyseras för att bedöma kroppens elektrolytbalans och njurarnas förmåga att reglera mineraler och vätska.

Analysen används ofta som en del av en allmän hälsokontroll men också vid utredning och uppföljning av flera olika sjukdomar.

Kaliumprov kan bland annat vara aktuellt vid:

• misstänkt eller känd njursjukdom

• behandling med vätskedrivande läkemedel

• behandling med vissa blodtrycksmediciner

• långvariga diarréer eller kräkningar

• misstänkt vätskebrist

• hjärtrytmrubbningar

• uppföljning av kroniska sjukdomar som diabetes

Eftersom kalium samverkar med flera andra elektrolyter analyseras provet ofta tillsammans med natrium, kreatinin och eGFR för att ge en mer komplett bild av kroppens vätske- och njurfunktion, något som beskrivs mer i vår genomgång av hur du tolkar dina njurprover och våra njurprov för bedömning av njurfunktion.

Vad visar blodprovet Kalium?

Blodprovet visar koncentrationen av kalium i blodet vid provtagningstillfället och hänger nära ihop med att kalium är en livsviktig mineral för hjärta, muskler och nervsystem och en viktig mineral för hjärta, muskler och hälsa.

Resultatet används inte enbart för att avgöra om värdet är högt eller lågt. Läkaren bedömer även resultatet tillsammans med symtom, övriga blodprover, läkemedel och sjukdomshistoria.

Ett kaliumvärde kan bland annat ge information om elektrolytbalansen i kroppen och hjälpa till att skilja symtom vid rubbad kaliumhalt från exempelvis påverkan av kaliumsalt och sköldkörteln.

• kroppens elektrolytbalans

• njurarnas reglering av kalium

• effekten av vissa läkemedel

• vätskebalansen

• behov av vidare utredning

Ett enskilt provsvar ger sällan hela bilden. Därför tolkas kalium nästan alltid tillsammans med andra laboratorieanalyser.

Vilka blodprover bedöms tillsammans med kalium?

Kalium ingår ofta i en bredare bedömning av njurfunktion och elektrolytbalans.

Vanliga analyser som kompletterar kalium är:

Natrium

Natrium och kalium samverkar för att reglera kroppens vätske- och saltbalans. Förändringar i båda värdena kan ge viktig information om njurarnas funktion och kroppens vätskestatus.

Kreatinin

Kreatinin används för att bedöma njurarnas filtrationsförmåga. Eftersom njurarna ansvarar för att reglera kalium är dessa analyser nära kopplade.

eGFR

eGFR uppskattar njurarnas filtrationsförmåga och hjälper till att bedöma om förändrade kaliumvärden kan bero på nedsatt njurfunktion.

Magnesium

Magnesium och kalium påverkar varandra. Vid låga magnesiumvärden kan det vara svårare att normalisera ett lågt kaliumvärde, och vid lågt kalium med symtom och bakomliggande orsaker kan kosten spela stor roll, något som vi fördjupar i genomgången av lågt kalium – symtom, orsaker och vad du kan äta.

Klorid

Klorid analyseras ofta tillsammans med natrium och kalium för att ge en bredare bild av kroppens syra-bas- och elektrolytbalans, och mer om vad en kloridjon är och varför den mäts kan du läsa i vår fördjupning.

Vad innebär ett högt kalium?

Ett förhöjt kaliumvärde kallas hyperkalemi.

Förhöjda värden kan bero på flera olika orsaker, exempelvis:

• nedsatt njurfunktion

• vissa läkemedel

• brist på hormonet aldosteron

• uttalad insulinbrist vid diabetes

• tillstånd som påverkar kroppens syra-basbalans

Ibland kan ett högt värde också bero på att blodprovet har påverkats vid själva provtagningen, exempelvis om blodkroppar gått sönder i provröret (hemolys). Då kan ett nytt prov behöva tas innan resultatet bedöms.

Eftersom ett förhöjt kaliumvärde kan kräva snabb medicinsk bedömning ska resultatet alltid tolkas tillsammans med övriga prover och den kliniska situationen.

Om du vill veta mer om orsaker, symtom och behandling vid höga kaliumvärden kan du läsa vår artikel om hyperkalemi – symtom, orsaker och behandling.

Vad innebär ett lågt kalium?

Ett lågt kaliumvärde kallas hypokalemi.

Vanliga orsaker är, utöver hur njurar och hormonbalans fungerar, också relaterade till kost och hur väl du täcker ditt dagliga behov av kalium i kosten enligt våra riktlinjer för kalium i kosten – livsmedel, dagsbehov och hälsobalans:

• långvariga diarréer eller kräkningar

• behandling med vätskedrivande läkemedel

• kraftig svettning

• brist på magnesium

• vissa hormonella tillstånd

Även ett lågt kaliumvärde behöver alltid bedömas tillsammans med övriga blodprover och den kliniska bilden.

I många fall kan läkaren vilja följa upp resultatet med ett nytt prov eller kompletterande analyser för att identifiera den bakomliggande orsaken.

Vad kan påverka kalium?

Kalium är en markör som kan påverkas av flera faktorer. Därför är det viktigt att resultatet alltid tolkas tillsammans med övriga blodprover, eventuella symtom och din sjukdomshistoria.

Vanliga faktorer som kan påverka kaliumvärdet är bland annat hur mycket kaliumrika livsmedel du får i dig via kosten, vilket vi beskriver mer i vår guide om kaliumrika livsmedel och varför kroppen behöver kalium:

• nedsatt njurfunktion

• vätskebrist

• långvariga diarréer eller kräkningar

• vissa läkemedel

• hormonella sjukdomar

• diabetes med kraftigt förhöjt blodsocker

• magnesiumbrist

I vissa fall kan även själva provtagningen påverka resultatet. Om blodkroppar går sönder i provröret (hemolys) kan kalium läcka ut från cellerna, vilket kan ge ett falskt förhöjt värde. Om provsvaret inte stämmer överens med den kliniska bilden kan ett nytt blodprov därför behöva tas.

Kan läkemedel påverka kalium?

Ja. Flera vanliga läkemedel kan påverka kaliumnivån i blodet.

Exempel är:

• vätskedrivande läkemedel (diuretika)

• ACE-hämmare

• angiotensinreceptorblockerare (ARB)

• kaliumsparande diuretika

• vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID)

Om du använder läkemedel som påverkar njurarnas funktion eller kroppens saltbalans kan läkaren rekommendera regelbundna kontroller av kalium.

Ändra aldrig din medicinering på egen hand utan att först rådgöra med behandlande läkare.

Hur tolkas kalium tillsammans med andra blodprover?

Kalium är sällan ett prov som bedöms isolerat.

För att förstå varför ett kaliumvärde är förändrat behöver läkaren ofta väga samman flera laboratorieanalyser.

Exempel på analyser som ofta bedöms tillsammans med kalium är:

• kreatinin

• eGFR

• natrium

• klorid

• magnesium

• glukos eller HbA1c

För bedömning av njurfunktionen är eGFR (kreatinin) som mått på njurfunktionen ofta en viktig del, liksom förståelsen av kreatinin som markör för njurfunktion.

Vid misstanke om hormonella orsaker kan även andra analyser bli aktuella beroende på den medicinska frågeställningen.

Genom att tolka flera blodprover tillsammans blir det lättare att avgöra om förändringen beror på exempelvis njurfunktion, vätskebalans, läkemedel eller någon annan bakomliggande orsak, och kompletterande mått som eGFR baserat på cystatin C kan då vara värdefulla tillsammans med en bredare genomgång av Cystatin C och andra njurfunktionsprover.

När kan ett nytt kaliumprov behövas?

Om kaliumvärdet avviker från referensintervallet kan läkaren ibland rekommendera ett nytt blodprov.

Det kan vara aktuellt om:

• provet misstänks ha påverkats vid provtagningen

• du har påbörjat eller ändrat behandling med läkemedel som påverkar kalium

• du har en njursjukdom

• du har återkommande låga eller höga kaliumvärden

• du har haft långvariga diarréer eller kräkningar

Hur snabbt provet behöver följas upp beror på hur mycket värdet avviker, om du har symtom och vilka övriga sjukdomar eller läkemedel som finns.

Relaterade analyser

Kalium analyseras ofta tillsammans med:

• Natrium

• Klorid

I samband med elektrolytutredning analyseras ofta också kalcium för att upptäcka avvikande kalciumnivåer och andra mineraler som fosfat för insikt i hur dina njurar mår.

• Magnesium – läs mer om magnesium och symtom på magnesiumbrist

Eftersom magnesium, kreatinin och beräkningar som eGFR (kreatinin) hänger ihop med njurarnas filtrationsförmåga tolkas de ofta tillsammans, och både kreatinin som markör för njurfunktionen och eGFR (medel) för mer noggrann njurfunktionsbedömning kan ge fördjupad information.

• Kreatinin

• eGFR

• Cystatin C

Vid utredning av förhöjda kalciumnivåer kan även misstanke om hyperparatyreoidism med symtom och behandlingsalternativ uppstå, liksom behov av att bedöma urat och urinsyra vid gikt och njursjukdom.

Mer om eGFR beräknat från cystatin C och vad värdet säger om njurfunktionen kan du läsa i vår fördjupning.

Eftersom mineralbalansen ofta bedöms samlat kan det även vara aktuellt att analysera kalcium och upptäcka onormala kalciumvärden.

I vissa fall kombineras även kreatinin och cystatin C i ett eGFR (medel) för mer noggrann njurfunktionsbedömning.