Kalium

Vad är Kalium?

Kalium är en mineral som fyller många viktiga funktioner i kroppen. Kalium är viktigt för att vårt nervsystem ska fungera optimalt men också för muskelarbete. Det hjälper till med kommunikationen mellan nerver och muskler. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen samt behåller en stabil syra-och-bas balans.

Kalium förekommer i alla kroppsvätskor, men de mesta hittas inom celler. Vi får större delen av den rekommenderade dosen kalium vi behöver från det livsmedel som vi äter, och de flesta människor har tillräckligt stort intag av kalium. Kroppen använder vad den behöver och njurarna eliminerar resten genom urinen. Kaliumnivåer påverkas också av hormonet aldosteron som produceras av våra binjurar.

Varför behöver man analysera kalium?

Kalium är ett mineral som tillsammans med natrium reglerar kroppens saltbalans. Kalium i blodet kan vara onormalt i många sjukdomar som njursjukdomar, diarré och/eller kräkningar eller vissa hjärtrtymrubbningar. En del läkemedel kan också påverka utsöndringen av kalium via njurarna och resulterar i för höga eller låga kaliumnivåer i blodet.

Vad innebär ett högt kaliumvärde?

Förhöjda kaliumvärden kan ses vid tillstånd där kaliumregleringen fungerar sämre till följd av nedsatt njurfunktion eller brist på hormonet aldosteron. Kaliumvärde blir också förhöjt vid ökat kaliumintag oftast i form av kaliuminnehållande läkemedel eller vid tillstånd där blodbanans pH-värde sjunkit något, t.ex. vid svår diabetes då man ser ett ökat utflöde av kalium från cellerna till blodbanan.

Lätt förhöjda kaliumvärden kan bero på tillfällig uttorkning eller överdrivit intag av vissa frukter som innehåller mycket kalium. Det kan därför vara av värde att kolla om värdet för att se om det normaliseras. Vid mer uttalat förhöjda värden, eller flera lätt förhöjda värden i följd eller förhöjda värden i samband med nyinsättning av läkemedel kan vara av värde att följa upp detta via din vårdcentral.

Vad beror Kaliumbrist på?

Kaliumbrist beror vanligtvis på ökade kaliumförluster i njurarna vilket kan ses vid behandling med urindrivande läkemedel. Man kan också förlora mycket kalium genom diarré, kräkning eller överdriven svettning. Stort laktritsintag är också en vanlig orsak till lätt sänkt kaliumvärde. Brist på magnesium förstärker eller vidmakthåller lågt kalium.

Lätt sänkta kaliumvärden kan vara av värde att testa om för att se att det inte bara är en tillfällighet, men mer uttalat låga värden, flera låga värden i följd eller låga värden i samband med nyinsättning av läkemedel kan vara av värde att följa upp via din vårdcentral.

Hur får vi i oss kalium?

Kalium finns i nästan alla livsmedel. Lite högre halter finns i potatis, kött, frukt och grönsaker. Torkad frukt innehåller mer kalium än färsk men med en balanserad kost tillgodoses dagsbehovet vanligtvis.

Vilka livsmedel har högt kalium?

• Frukt: aprikos, banan, kokosnöt, melon (cantaloupemelon och honungsmelon), torkad frukt (fikon, russin, katrinplommon), kiwi, mango, papaya, nektariner, granatäpple, apelsin (inklusive apelsinjuice), päron.

• Grönsaker: avokado, bambuskott, rosenkål, chilipeppar, grönsaksjuice, kålrabbi, pumpa, morot, sötpotatis, kokt spenat, kokt broccoli, oliver, pickles, tomater (inklusive såser, juice, ketchup).

• Andra livsmedel: fullkorn, müsli, bönor, ärtor, linser, nötter, mjölk, yoghurt, fisk, nötkött, choklad, färdiglagade såser, sportdrycker, lakrits, saltersättningar.

Vilka livsmedel har lågt kalium?

Du kan äta kaliumfattiga livsmedel regelbundet, men undvik i så fall stora portioner.

• Frukt: äpplen, blåbär, körsbär, tranbär, ananas, druvor, grapefrukt, mandarin, hallon, jordgubbar, björnbär och konserverade aprikoser.

• Grönsaker: sparris, kokt morot, kokt kål, lök, gröna bönor, grönpeppar, stjälkselleri, gurka, svamp, rabarber och rå spenat.

• Andra livsmedel: kalkon, kyckling, tonfisk, ägg, räkor, pasta, vitt ris, kaffe, te, cheddarost och keso.

Vad är det rekommenderade dagsintaget av kalium?

Det rekommenderade dagsintaget (RDI) skiljer sig mellan olika åldersgrupper:

• Spädbarn6-11 månader: 1,1 g

• Barn 12-23 månader: 1,4 g

• Barn 2-5 år: 1,8 g

• Barn 6-9 år: 2,0 g

• Flickor 10-13 år: 2,9 g

• Pojkar 10-13 år: 3,3 g

• Kvinnor och flickor över 14 år: 3,1 g

• Män och pojkar över 14 år: 3,5 g

• Gravida och ammande: 3,1 g