Antikroppar och immunförsvar - så fungerar det

Under de senaste åren har allmänintresset för antikroppar och immunförsvaret ökat betydligt, särskilt under coronapandemin. Immunförsvaret är kroppens naturliga försvar mot sjukdomar och en av de mest avgörande komponenterna i detta system är antikropparna. Våra antikroppar spelar en nyckelroll i att identifiera och försvara oss mot virus och bakterier.

Vad är immunförsvaret och hur fungerar det?

Immunförsvaret är kroppens försvarsmekanism mot skadliga mikroorganismer som virus, bakterier, svampar och parasiter. Det är ett komplext nätverk av celler, vävnader och organ som arbetar tillsammans för att identifiera och bekämpa dessa patogener. Immunförsvaret kan delas in i två huvudkategorier:

1. Medfött immunförsvar

Det medfödda immunförsvaret är det första försvarslinjen mot infektioner och aktiveras omedelbart när patogener upptäcks. Det består av:

Fysiska barriärer som hud och slemhinnor
Kemiska barriärer som magsyra och enzymer i saliv
Cellulära försvar som makrofager, neutrofiler och naturliga mördarceller (NK-celler)

Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt men är inte specifikt för någon särskild patogen, vilket innebär att det inte förbättras av tidigare exponering.

2. Adaptivt immunförsvar

Det adaptiva immunförsvaret är mer specialiserat och utvecklas när kroppen utsätts för en specifik patogen. Det består av:

B-celler som producerar antikroppar
T-celler som hjälper till att döda infekterade celler och reglera immunsvaret

Det adaptiva immunförsvaret är långsammare att aktivera men har ett "minne". Det innebär att det kan ge långvarigt (ibland livslångt) skydd mot specifika patogener tack vare tidigare exponering eller vaccination.

Vad är antikroppar?

Antikroppar, eller immunoglobuliner, är proteiner som produceras av kroppens immunsystem. De består av två tunga kedjor och två lätta kedjor som bildar en Y-formad struktur. Denna unika form gör det möjligt för antikroppar att binda specifikt till antigener, de främmande ämnen som de är designade att bekämpa.

Hur fungerar antikroppar i kroppen?

Antikroppar fungerar genom att känna igen och binda till specifika antigener på ytan av främmande ämnen såsom virus och bakterier. Denna bindning kan neutralisera patogener direkt eller märka dem för förstörelse av andra immunceller. På så sätt fungerar antikroppar som en målsökande mekanism som hjälper immunförsvaret att effektivt bekämpa infektioner.

Antikroppsbildning och minnescellers betydelse

När kroppen först utsätts för ett främmande ämne, aktiverar immunsystemet B-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som producerar antikroppar riktade mot antigenet. Efter den första infektionen bildas så kallade minnesceller som "kommer ihåg" antigenet. När kroppen utsätts för samma antigen igen kan minnesceller snabbt producera stora mängder antikroppar, vilket leder till en snabbare och starkare immunrespons.

Typer av antikroppar och deras specifika roller

Det finns fem huvudtyper av antikroppar, var och en med specifika funktioner:

IgG - Den vanligaste typen som finns i blod och andra kroppsvätskor. Viktig för att bekämpa bakteriella och virala infektioner.
IgA - Finns främst i slemhinnor som tarmar och luftvägar, där de skyddar mot infektioner.
IgM - Den första typen av antikropp som produceras vid en ny infektion.
IgE - Relaterad till allergiska reaktioner och skydd mot parasitiska infektioner.
IgD - Finns i små mängder i blodet och på ytan av B-lymfocyter, men dess exakta funktion är mindre känd.

Antikroppar och allergi

Antikroppar spelar en central roll i kroppens immunrespons mot allergiska reaktioner, där IgE-antikroppar är särskilt viktiga. När en person med allergi exponeras för ett allergen, som pollen eller djurpäls, aktiveras immunsystemet och producerar specifika IgE-antikroppar som binder till allergenets yta. Denna bindning kan leda till att mastceller frisätter histamin och andra kemiska ämnen, vilka orsakar de typiska symptomen på allergi, såsom klåda, nysningar och svullnad. Förståelsen av hur antikroppar interagerar med allergener har lett till utvecklingen av allergitest och behandlingar, såsom antihistaminer och immunterapi, som syftar till att modulera immunsystemets respons och lindra allergiska symptom.

Metoder för att testa antikroppsnivåer i kroppen

Antikroppstester blev allmänt kända under COVID-19-pandemin då de hjälpte till att undersöka om man hade utvecklat immunitet mot COVID-19 efter infektion eller vaccination. Det finns flera typer av antikroppstester som används för att bedöma immunförsvarets svar och diagnostisera olika sjukdomar. Här är några av de mest utbredda metoderna:

Enzyme-Linked Immunosorbent Assay (ELISA): Denna metod är mycket känslig och används för att kvantifiera specifika antikroppar i blodet. ELISA-tester kan hjälpa till att diagnostisera infektioner genom att mäta förmågan att producera antikroppar mot specifika antigener.
Immunofluorescens: Genom att använda fluorescerande märken kan denna teknik visualisera antikroppar i vävnadsprover. Det är särskilt användbart för att upptäcka autoimmuna sjukdomar där kroppen felaktigt producerar antikroppar mot sina egna celler.
Western Blot: Denna metod används ofta som en bekräftande test för att diagnostisera virusinfektioner, som HIV. Genom att separera proteiner baserat på storlek kan man identifiera specifika antikroppar som binder till dessa proteiner.
Snabbtester: Dessa tester, som ofta utförs med hjälp av ett enkelt stick i fingret, erbjuder snabba resultat och används för att identifiera antikroppar mot sjukdomar som COVID-19. De är praktiska för masscreening och epidemiologiska studier.
Neutralisationstester: Dessa tester bedömer antikropparnas förmåga att blockera virusinfektion i cellkultur. Genom att observera om och hur väl antikroppar neutraliserar patogenen kan forskare få en uppfattning om immunförsvarets skyddsnivå.

Dessa tester spelar en viktig roll i både klinisk diagnostik och forskning, genom att ge värdefull insikt i immunitetsstatus och sjukdomsförlopp.

Vad är skillnaden mellan antikropp och antigen?

Skillnaden mellan antikroppar och antigener ligger i deras grundläggande roller inom immunsystemet. Antigener är molekyler eller delar av molekyler som utlöser en immunrespons när de införs i kroppen. De kan vara proteiner, polysackarider eller andra substanser från patogener, såsom virus och bakterier, samt från allergener. Antikroppar är specifika proteiner som produceras av B-lymfocyter som svar på närvaron av antigener. Antikroppar fungerar genom att binda sig till antigener, vilket neutraliserar dem eller markerar dem för destruktion av andra immunceller. Detta samspel mellan antikroppar och antigener är avgörande för immunsystemets förmåga att identifiera och bekämpa infektioner.

Sjukdomar som påverkar immunförsvaret

Vissa sjukdomar kan direkt påverka immunförsvaret och dess förmåga att bekämpa infektioner. Några exempel är:

Autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit, lupus) där immunsystemet felaktigt attackerar kroppens egna celler.
Immunbristsjukdomar (t.ex. HIV/AIDS) som försvagar immunförsvaret.
Kroniska sjukdomar (t.ex. diabetes, cancer) som kan påverka immunförsvarets funktion.

Immunförsvaret och vaccinationer

Vaccinationer är ett viktigt verktyg för att stärka det adaptiva immunförsvaret. Genom att introducera en försvagad eller död patogen i kroppen, tränar vaccinationer immunsystemet att känna igen och bekämpa den specifika patogenen i framtiden. Vacciner har dramatiskt minskat spridningen av många allvarliga sjukdomar globalt.