Ferritin – kroppens järnlager och en nyckel till din energi

Vad är ferritin?

Ferritin är ett protein som fungerar som kroppens järnreserv. Det finns främst i levern, mjälten, benmärgen och musklerna, men en liten mängd cirkulerar i blodet. När kroppen behöver järn – exempelvis för att bilda röda blodkroppar – frigörs det från ferritinlagren.

Eftersom järn är avgörande för syretransporten i blodet används ferritinprovet, ofta benämnt som s-ferritin, som ett mått på kroppens järndepåer. S-ferritin mäts i serum, vilket är den vätska som återstår efter att blodet har koagulerat, och speglar kroppens järnstatus. För lågt ferritin kan tyda på järnbrist, som är den vanligaste orsaken till blodbrist (anemi), men även andra brister, såsom vitamin B12-brist, kan påverka blodvärdena. Högt ferritin kan signalera inflammation eller överbelastning av järn.

Järn och dess funktion

Järn är ett av kroppens mest betydelsefulla mineraler och spelar en avgörande roll för vår hälsa. Det är en central komponent i hemoglobin, det protein i de röda blodkropparna som transporterar syre från lungorna ut till kroppens alla celler. Utan tillräckligt med järn kan kroppen inte producera tillräckligt med röda blodkroppar, vilket leder till att syretransporten försämras och vi kan känna oss trötta och orkeslösa. Järn är också viktigt för andra funktioner i kroppen, som energiproduktion, immunförsvar och nervsystemets funktion. Järnbrist är en av de vanligaste orsakerna till anemi, vilket kan ge symtom som trötthet, blekhet och nedsatt prestationsförmåga. Därför är det viktigt att kroppen får i sig tillräckligt med järn, antingen genom kosten eller vid behov genom tillskott, för att säkerställa att alla kroppens processer fungerar optimalt.

Lågt ferritin – tecken på järnbrist

Låga ferritinvärden betyder att kroppens järnförråd är uttömda eller på väg att bli det. Järnbrist är vanligt, särskilt hos kvinnor i fertil ålder, personer med lågt intag av järnrik mat eller vid blödningar. Låga ferritinvärden ses ofta hos dessa riskgrupper.

Vanliga orsaker till lågt ferritin (grund):

• Menstruation eller annan blodförlust (t.ex. magsår, tarmblödning)

• Lågt järnintag i kosten (vegetarisk/vegansk kost utan tillräckligt järn)

• Graviditet (ökad järnförbrukning)

• Dåligt upptag i tarmen (t.ex. celiaki)

Vanliga symtom på lågt ferritin:

• Trötthet och orkeslöshet

• Huvudvärk och yrsel

• Hjärtklappning

• Sköra naglar och håravfall

• Koncentrationssvårigheter

Om järnbristen inte åtgärdas kan den leda till järnbristanemi, vilket innebär att kroppen inte längre kan bilda tillräckligt med röda blodkroppar.

För dig som vill veta mer om celiaki och dess koppling till lågt ferritin, läs mer.

Högt ferritin – vad kan det bero på?

Ett förhöjt ferritinvärde behöver inte alltid betyda att du har för mycket järn. Ferritin fungerar även som ett akutfasprotein, vilket betyder att det kan stiga vid inflammation, infektion eller leversjukdom. Ferritinnivåerna ökar ofta vid inflammation eller järnöverskott, och höga ferritinvärden ses även vid vissa sjukdomar.

Vanliga orsaker till högt ferritin:

• Inflammation eller infektion

• Leversjukdom eller annan sjukdom (t.ex. fettlever, hepatit eller autoimmuna sjukdomar)

• Övervikt eller metabola rubbningar

• För högt järnintag eller upprepade blodtransfusioner

• Ärftlig hemokromatos (ovanligt tillstånd med järnupplagring)

Vid höga ferritinvärden kan läkaren komplettera med andra prover, som transferrinmättnad eller CRP, för att skilja mellan järnöverskott och inflammation.

Referensvärden för ferritin

Ferritinnivåer mäts i blodet och anges i enheten µg/L (mikrogram per liter). Referensvärdena för ferritin varierar något mellan olika laboratorier, men generellt ligger de mellan 20–375 µg/L för män och 7–120 µg/L för kvinnor i fertil ålder. För kvinnor efter klimakteriet är referensintervallet ofta liknande männens. Om ferritinnivåerna sjunker under 30 µg/L kan det tyda på järnbrist, medan nivåer över 100 µg/L i regel utesluter järnbristanemi. Det är dock viktigt att komma ihåg att ferritinvärden alltid ska tolkas tillsammans med symtom och andra laboratorieprover, eftersom både låga och höga nivåer kan ha olika orsaker. Vid osäkerhet är det alltid bäst att rådgöra med läkare för en korrekt bedömning.

Behandling av järnbrist

Behandling av järnbrist anpassas efter orsaken och hur allvarlig bristen är. Ofta behandlas järnbrist med järntillskott, antingen i tablettform eller, vid behov, intravenöst. Det är viktigt att ta reda på orsaken till järnbristen – till exempel om den beror på blodförlust, otillräckligt järnintag eller underliggande sjukdomar – så att rätt behandling kan sättas in. Järntillskott ska alltid tas enligt läkares rekommendation, eftersom för höga doser kan ge biverkningar och i vissa fall vara skadliga. I många fall kan även kostförändringar och förbättrade matvanor hjälpa till att återställa kroppens järndepåer. Vid mer komplicerade fall, eller om järnbristen inte förbättras trots behandling, kan vidare utredning och behandling av bakomliggande sjukdomar behövas.

Ferritin och kost

Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen, och kosten har stor betydelse för att upprätthålla sunda järnnivåer. Järnrika livsmedel som rött kött, fisk, ägg, baljväxter och gröna bladgrönsaker bidrar till att fylla på kroppens järndepåer. För att kroppen ska kunna ta upp järn på bästa sätt är det också viktigt att kombinera järnrika livsmedel med C-vitaminrika råvaror, som citrusfrukter, paprika och bär. Vissa livsmedel, som te, kaffe och mjölk, kan däremot hämma järnupptaget och bör därför inte konsumeras samtidigt som järnrika måltider. Genom att vara medveten om hur kosten påverkar ferritin och järn i kroppen kan du på ett enkelt sätt stödja din hälsa och förebygga järnbrist.

Så kan du påverka ditt ferritin

Sunda vardagsvanor kan bidra till att hålla järnnivåerna i balans:

• Ät järnrik mat: Kött, fisk, ägg, baljväxter, spenat och fullkornsprodukter innehåller järn.

• Kombinera med C-vitamin: Hjälper kroppen att ta upp järn från växter.

• Undvik att dricka te eller kaffe till måltiden: De kan minska järnupptaget.

• Följ upp dina värden: Regelbundna kontroller kan visa om du behöver justera ditt intag eller utreda bakomliggande orsaker.

Till exempel innehåller 100 gram nötkött cirka 2,5 mg järn, medan 100 gram spenat innehåller ungefär 2,7 mg järn. Kroppen behöver i genomsnitt 10–15 mg järn per dag, beroende på ålder och kön.

Werlabs rekommenderar att du följer dina järnvärden över tid – särskilt om du ofta känner dig trött, har riklig mens eller följer vegetarisk/vegansk kost.

När bör du testa ditt ferritin?

Du bör överväga att ta ett ferritinprov om du:

• Känner dig trött, orkeslös eller yr

• Har blek hud eller håravfall

• Är gravid eller planerar graviditet

• Har riklig menstruation

• Följer en växtbaserad kost

• Har kända lever- eller inflammationssjukdomar

Hos Werlabs ingår ferritin i flera hälsokontroller – bland annat Hälsokontroll Kvinna, Hälsokontroll Man, Hälsokontroll Standard, Hälsokontroll Kvinna Plus, Hälsokontroll Man Plus och Hormonpaket Kvinna. Du kan även välja ferritin som ett enskilt blodprov.

Så fungerar Werlabs hälsokontroller

• Beställ din hälsokontroll online: Välj mellan våra hälsokontroller eller enskilda blodprover

• Lämna blodprov nära dig: Vi samarbetar med ackrediterade laboratorier i hela Sverige.

• Få tydliga svar: Resultatet visas i din digitala journal med pedagogisk förklaring.

• Läkargranskning: Alla resultat granskas av legitimerad läkare som ger individuell kommentar och råd.

Med Werlabs får du trygg, medicinskt kvalitetssäkrad vägledning och kan enkelt följa dina järnvärden över tid.

Vanliga frågor om ferritin

Vad är ferritin?

Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen och visar hur stora dina järndepåer är.

Vad händer om ferritin är lågt?

Du kan känna dig trött, orkeslös och få koncentrationssvårigheter. Långvarig brist kan leda till blodbrist (anemi).

Kan jag ha lågt ferritin även om blodvärdet är normalt?

Ja. Ferritin visar kroppens järnreserver, och de kan vara låga även om hemoglobinet är normalt.

Kan kvinnor påverkas mer av lågt ferritin?

Ja. Menstruation, graviditet och amning ökar järnbehovet och gör att kvinnor oftare får låga värden.

Kan jag testa ferritin hos Werlabs?

Ja. Werlabs erbjuder blodprov som mäter ferritin och andra järnmarkörer. Du får en läkarkommentar och personliga råd.

Denna artikel är avsedd som allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Vid symtom eller kraftigt avvikande värden, kontakta alltid vården.